Ventilerar lite.


2012-06-11 @ 01:07:21
År av tillit, år av svek och år utav tårar. Du svek mig efter så kort tid, men jag gav dig en ny chans. Men du nöjde dig inte så sveken och lögnerna fortsatte, du skadade mig. Är du medveten om att alla knivar du satt i min rygg fortfarande sitter där? Dom trycker på, dom svider, dom river. Dom förstör mig. Vad är egentligen sanning, har den längre någon mening när den svepts in i så många lögner att varken du eller jag kan se skillnaden längre? Utan innehåll är kartongen tom, och det är väl vad vi blivit, tomma. Det är som att balansera i högklackat på en spindeltråd, minsta snedsteg så faller man. Eller har vi redan ramlat av, har vi fallit och landat med en duns? Är det var detta är, en långvarig duns där smärtan inte kan försvinna? Jag har inte förmågan att undvika smärta, den följer mig lika flitigt som skuggan. Minsta solsken så är den där som ett skymt mörker. Jag har försökt att acceptera det faktum att smärtan är min permanenta tatuering, men förstår du inte att det inte spelar någon roll hur länge man bär på den, det kommer ändå alltid att göra ont. Det är inte en dålig vana som att bita på naglarna, det är ett fastsvetsat mörker på insidan som sakta men säkert äter upp mig från insidan. Du har aldrig känt den sortens smärta, den där smärtan som tar luften ur lungorna och häftar fast tungan i gomen. Man kan inte andas, man kan inte prata. Jag har levt på hoppet, hoppet om att det en dag ska bli bättre. Hoppet om ett ljus i tunnelns slut. Det sägs att hoppet är det sista som lämnar människan, betyder det att jag tömts på allt annat? För mitt hopp är påväg bort, du tog det ifrån mig samtidigt som du tog både hjärta och själ ifrån mig. Jag är ett skal. Du gjorde mig till ett skal. Jag älskar dig, men för det kommer jag alltid känna avsky. Hur kan man påstå sig älska när man inte har en aning om vilken enorm innebörd ordet bär på? Jag är i bitar, för du slet isär mig. Som ett knäckt ägg där gulan runnit ut. Jag vet inte vad jag egentligen vill komma till, jag vill bara få några tankar ur huvudet. Vill bara få orden från mina axlar, för jag orkar snart inte stå. Det är för tugnt för mig att bära, förstår du inte det?






Kommentarer
Postat av: moa :)

<3

2012-06-11 @ 06:39:28
URL: http://iintejag.blogg.se/
Postat av: sanna kron

sv; Tack! :) du skriver så himla bra. Allt är toppen bra med mig!

2012-06-11 @ 08:14:47
URL: http://sannakron.blogg.se/
Postat av: anna

jag älskar dig!!

2012-06-12 @ 01:11:15
URL: http://annayeah.blogg.se/



NAMN:
Kom ihåg mig?

E-MAIL: (publiceras ej)


URL:


DIN KOMMENTAR:






























Trackback