Det värsta.

Det värsta har hänt. Det känns som jag dör. Får ingen luft. Kommer jag någonsin sluta gråta med vetskapen om att jag nu är helt och hållet ensam? När ingen vill vara min längre, vad är då meningen?
 
</div

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0