And I'll take you for who you are, if you take me for everything


2013-01-06 @ 12:42:26
Igår var det sex år sen. Sex långa år sen allting tog fart. Sex år sen depressionen startade och tog över mitt liv. Sex år sedan sjukdomarna gjrode sig synligare och sex år sedan folk började bli oroliga för mig. Då skolan kopplade in BUP och jag började ha samtal med min lärare, med psykologer och med överläkare. Jag började må sämre och sämre, skadade mig när ingen annan såg på och misshandlade mig själv psykiskt dagligen. För sex år sedan var jag tolv ynka år och fick lära mig den hårda vägen i livet, att ingenting kommer enkelt, att jag måste kämpa för att klara av enkla vardagssaker. Men på sex år har det hänt väldigt mycket. Jag brukade vara blind, jag kunde inte se någonting bra. Visst har det hänt många dåliga saker på vägen, jag har varit nära döden och jag har försvunnit i timmar, men jag har äntligen öppnat ögonen. Jag ser allt det bra nu, för visst finns det så himla mycket bra. Visst har jag gått igenom mycket, visst har jag sjukdomar som försvårar många saker för mig och visst dras jag ibland ner till botten utan anledning. Men i det stora hela är jag glad. Jag är den jag är tack vare mina erfarenheter och tack vare allt som hänt, jag är starkare nu än jag någonsin varit förut. Starkare än vad många människor faktiskt är, och jag vet att jag kan klara allt som jag tar mig an så länge jag inte tappar förtroendet för mig själv. Jag tror på mig själv, jag vet att jag har så mycket att ge och jag har kommit så otroligt långt. Varför ge upp nu?






Kommentarer
Postat av: Lovisa

Jag älskar dej !

2013-01-06 @ 14:24:28



NAMN:
Kom ihåg mig?

E-MAIL: (publiceras ej)


URL:


DIN KOMMENTAR:






























Trackback