"För visst går mina ben, visst andas jag och visst skrattar jag. Men inuti är det tomt och mörkt, det finns ingenting kvar. Blodet i mina ådror har frusit och hjärtat slår knappt. Jag sover mer och mer, för jag orkar ingenting annat. Så utmattad. Så trött på allt. Så less på att vara jag."
                                                                                                                                                                                                                                            -18/11-12