Relationen & det egna värdet


Ursprunglig version publicerad 14 mars 2023 på https://rakkurva.com/2023/march/relationen-och-det-egna-vardet.html.
Uppdaterades 28 juli 2026.


 
 
 

Hur många utav oss har mått dåligt i en relation? Svalt saker vi lovat oss själva att aldrig acceptera? Kompromissat vår mentala hälsa för att stanna kvar? Försökt passa in i någon annans liv? Prioriterat någon som inte prioriterat oss? Gråtit på toaletten när hen har somnat? Hur många utav oss har blivit onödigt arga? Sagt saker vi inte menat? Agerat på en tillfällig känsla? Hållit saker inom oss i stället för att kommunicera? Gjort saker vi ångrat? Hur många utav oss har egentligen valt en ohälsosam relation över vårt eget mående? Jag vet att jag har gjort det, många gånger. Och jag har ångrat det varje gång. Ändå fortsatte jag göra det. Tills jag en dag fick mitt hjärta krossat fullständigt, och insåg att jag måste förändras; Min syn på kärlek var tvungen att ändras på. Så med mycket arbete utvecklade jag både min inre och mina yttre relationer, skiftade fokus från vad jag trodde mig vara "skyldig" till vad jag både behöver och är kapabel att ge. Jag har lärt mig att se mitt eget värde likaväl som min partners, och att på ett konstruktivt sätt kunna utveckla relationen vidare. Nu förstår jag även att det viktigaste inte är att man är tillsammans, utan hur man är tillsammans; Att man bemöter varandra med samma respekt, omtanke och förståelse man önskar att själv mötas utav.

I denna text kommer vi därför diskutera, navigera och reflektera kring relationer; Hur vi förbättrar, utvecklar och vårdar dem – men också hur vi vet om det är dags att avsluta dem. Vi kommer göra detta genom att utgå ifrån frågeställningar såsom:
–Hur kan vi bli bättre på att kommunicera?
–Kan man diskutera känslor när man inte känner samma sak?
–Hur vet man om en ursäkt är uppriktig? Finns det "rätt och fel" sätt att be om ursäkt?
–Hur ser ett välfungerande förhållande ut 2026?
–Hur vet man om man faktiskt är lycklig i relationen?
–Hur påverkar sociala medier våra relationer?
–Hur ska vi våga lita på någon efter att ha blivit svikna?
–Svartsjuka, osäkerhet och kontroll – vems ansvar är det egentligen?

–Vad är egentligen det moderna sagoslutet?


Inlägget har skrivits med partnerrelationer i åtanke, men mycket kan appliceras på och användas i andra typer av nära relationer.


 

 

 

Kommunikation kräver självinsikt och förståelse
Hur kan vi bli bättre på att kommunicera? Hur kan vi överlag bli bättre – som människor och som partners?

Jag och mitt ex hade ingen bra kommunikation sinsemellan. Vi kunde inte diskutera känsliga ämnen utan att båda två blev upprörda och detta ledde till oändligt många onödiga bråk som egentligen hade kunnat undvikas. När förhållandet tog slut var jag först arg och ledsen, men allra mest på mig själv. Jag kände frustration och skam över hur dålig självinsikt jag haft och hur många gånger jag agerat eller reagerat i affekt, i stället för att ta ett djupt andetag och försöka se bortom mitt eget perspektiv.
Jag vet att många efter ett uppbrott fokuserar på vad exet gjorde för fel, men det kändes så väldigt kontraproduktivt att lägga energin på saker jag inte hade kontroll över – saker som dessutom inte var mitt ansvar. För mitt ansvar låg ju hos mig själv; Det var vad jag kunde kontrollera och ändra på. Så jag lade otroligt mycket tid på att utvärdera mig själv och mina prestationer i relationen, för att därigenom kunna utvecklas och växa som människa. Jag använde frågeställningar så som:
-Hur hade jag önskat att jag agerade?
-Vilka situationer gav mig ångest i efterhand?
-Fanns det andra sätt att agera som hade varit mer produktiva?
-Hade jag kunnat säga dessa saker på ett mer konstruktivt sätt?
-Vad behövde jag bli bättre på?


Jag skrev en lång lista med saker jag ville förbättra hos mig själv, och sedan började jag träna in det. Jag vet att många kan tycka att det låter galet, men jag tror stenhårt på att prata med sig själv; Att öva kommunikation och förståelse genom att använda sig själv som försökskanin. Gå runt hemma och argumentera med sig själv, skriva texter från flera synvinklar, stå i spegeln och låtsas ge konstruktiva svar på "dumma" frågor/situationer. Detta hjälper en att träna på att acceptera olika åsikter, perspektiv, känslor, etcetera – och vi vet ju alla att övning ger färdighet. Jag har i många år kämpat för att utvecklas och kan nu ställa mig utanför mina egna känslor för att kunna diskutera saker på ett mer produktivt sätt, vilket verkligen hjälper mig vara en bättre och mer förstående människa. Självklart gör jag också misstag, säger fel sak eller reagerar illa ibland; Jag är verkligen inte perfekt och det ska man aldrig förvänta sig att vara heller. Huvudsaken är att man försöker bli bättreDen gyllene regeln är bra att ha i bakhuvudet; ”Behandla andra såsom du själv vill bli behandlad”. Hur hade du velat bli bemött i samma situation?

När jag sen träffade min man, Youssef, var jag direkt väldigt tydlig med att om vi inte har välfungerande kommunikation så kommer vi aldrig heller kunna ha en hälsosam relation. I denna aspekt var han min raka motsats; Han hade aldrig pratat om känslor, tankar, drömmar, rädslor, trauman eller åsikter – och han var livrädd för att göra det till en början. Men jag var envis och fortsatte ställa frågor, dela mina inre tankar med honom och ibland rentav dra ur honom hans känslor. Desto mer vi pratade, desto mer vågade han öppna upp sig. Vi har haft vår beskärda del utav onödiga tjafs och stormiga känslor, men vi har hela tiden fortsatt träna på kommunikationen. Idag känner och förstår vi varandra, och pratar alltid genom allt noggrant för att undvika missförstånd. 

 
Några saker att tänka på för att förbättra kommunikationen:


Är det läge att diskutera detta just nu?
Är ni upprörda/stressade/slutkörda? Då är det bättre att gå till varsitt rum och andas några minuter, och sedan återuppta samtalet. Det är betydligt större chans att diskussionen blir givande om ni båda är lugna och sansade. Men(!), se till att faktiskt återuppta samtalet också; Prata genom allt, jämt. Små saker drabbas ofta utav snöbollseffekten om vi inte ser till att hantera dem i tid.

Hur pratar ni med varandra?
Blir det ofta pajkastning, med fraser som t.ex. "du gör alltid sådär", "du är så jäkla...", eller "men ska du säga?!"? Pajkastning är kort sagt när diskussionen blir anklagande, något som mest troligt kommer få er att automatiskt gå in i försvar. Försök istället att tala utifrån era egna känslor, t.ex. "jag blir ledsen/upprörd i denna situation, därför att..." eller "jag kanske missförstod dig nu, men jag uppfattade som att du menade såhär". En liten vägvisare kan vara att börja en mening med "jag känner" istället för "du är".

Turas om att ha ordet; Vänta på din tur.
Avbryt inte varandra, det är detsamma som att säga "mina känslor är viktigare än dina". Du kanske är ivrig att få ditt sagt, men har ni ömsesidig respekt borde du vara minst lika ivrig att få höra vad din partner har att säga. Turas i stället om att ha ordet, och diskutera varandras perspektiv. Om din partner berättar att den blir ledsen när du gör en viss sak så behöver du inte försvara dig och starta pajkastning; Du behöver bara lyssna, försöka se din partners sida utav saken, och ha självinsikt nog att se om ditt beteende kräver förändring. När ni pratat färdigt om den ena, kan ni prata om den andra. Det gör att ni båda får komma till tals, ökar förståelsen för varandra, och hjälper er att utvecklas både som individer och som par.

Förstå att ingen utav er är tankeläsare.
Förvänta dig aldrig att din partner bara ska veta/göra något; Precis som man känner olika, så tänker man sällan likadant. Därför är det otroligt viktigt att vara ärlig, rak och tydlig i alla sammanhang. Var aldrig passivt aggressiv om din partner inte vet, minns eller förstår –var i stället tydlig med hur du tänker/känner. Vad vill du? Vad behöver du? Ni kan undvika i stort sett alla missförstånd och onödiga tjafs genom att bara vara raka med varandra. 

 

 

Konsten att diskutera känslor –trots att man inte känner samma sak


Först och främst: Vad är egentligen känslor?
Det första steget till att kunna diskutera känslor är självklart att ha insikt i och förstå vad känslor faktiskt är. De flesta av oss vet vad begrepp som ilska, sorg, glädje betyder –men få förstår den komplexa helhet våra känsloliv faktiskt är. Det finns många tolkningar gällande känslolivet, så jag ger en väldigt kort och förenklad förklaring.

Först har vi affekter. Detta är grundläggande biologiskt programmerade känsloreaktioner och uttryck och det finns generellt en universal syn på dessa. De sker snabbt och automatiskt.
Därefter har vi emotioner. Dessa känsloreaktioner är mer komplexa och kan färgas av exempelvis erfarenhet, minnen, upplevelser och kultur. Emotioner är omedvetna.
Sist har vi känslor. En känsla är hur vi personligen tolkar och upplever affekt och emotion. När vi alltså noterar en känsloreaktion och börjar reflektera över den så blir det en känsla. Känslor är allså medvetna.

Navigera genom känslolivet när man har olika uttryck
Känslor är med andra ord alltid subjektiva. De är ensidigt vinklade tolkningar av hur vi känner oss inombords, kombinerat med våra minnen av tidigare händelser och interpretationer av liknande upplevelser. Känslor kan dessutom präglas av smärtsamma erfarenheter som förvränger tolkningen och försvårar ett rättvist uttryck. Därför är det inte heller konstigt att det ibland kan tyckas nästintill omöjligt att navigera genom känslolivet. Det kan vara svårt att förstå både sina egna och andras känslor då vi, som sagt, tolkar allt utefter vår egen uppfattning. Till exempel: Min man har generellt ett ganska avtrubbat affektivt uttryck (mimik, kroppsspråk, tonläge) och har även haft väldigt svårt att läsa av andras. Jag, å andra sidan, har generellt ett väldigt expressivt affektivt uttryck och läser in andras uttryck per automatik. När vi träffades bar vi båda dessutom på obehandlade trauman som avsevärt påverkade både våra emotioner och känslomässiga tolkningar. Detta gjorde det självklart väldigt svårt att både förstå våra egna känslor och reaktioner, och nästintill omöjligt att tolka den andres uttryck. Han behövde verkligen känslomässig övertydlighet, så eftersom han inte kunde läsa av känslorna i mitt ansikte och kroppsspråk började jag istället uttrycka dem verbalt. Jag sa rakt ut "just nu blir jag arg, därför att...", "jag blir ledsen utav detta", "idag är jag så himla glad" och liknande. Så fort jag hade en känsla uttryckte jag den högt, och förklarade grunden till känslan. Han hade svårt att tolka och förstå sina egna emotioner och känslor, men tillsammans tränade vi och lärde oss förstå honom också. Eftersom han hade så pass svårt att förstå känslomässiga uttryck diskuterade vi även karaktärers uttryck när vi såg på film/serie; Vi kunde pausa filmen/serien och jag förklarade "det som inte sades högt"; Uttryck i ansikte, toner i röst, blickar, kroppsspråk. Med tiden blev det invant för oss båda att vara övertydliga gällande känslor och upplevelser, och det har verkligen både minimerat risken för missförstånd och stärkt vårt band.

Jag har flertalet gånger fått frågan "Tycker du inte att det är jobbigt att behöva säga allt rakt ut?", och mitt svar är alltid: Nej, det tycker jag inte. För det har inte bara hjälpt Youssef förstå och läsa av uttryck, det har även hjälpt mig vara mer i kontakt med mina egna känslor och faktiskt vara ärlig gällande dem –i alla lägen. Jag är en person som inte gärna säger hur jag mår/känner om det inte är positivt, främst då jag är rädd att någon ska bli ledsen/orolig, men när jag träffade Youssef blev jag tvungen att faktiskt säga rakt ut hur jag kände vilket gjorde att jag också blev tvungen att konfrontera mina känslor i vardagen. För var ärliga nu, hur många utav er säger rakt ut så fort ni har en dålig dag? Är nedstämda? Blir irriterade? Är trötta? Hur många utav er hör själva när ni har ett "trist tonläge"? Fått frågan "är allt okej?" och snäst tillbaka "men ja det är lugnt", fast det egentligen inte alls känns lugnt? Hur många har blivit passivt aggressiva för att er partner inte läst av ett känslomässigt uttryck ni själva rentav ljuger om? Jag har, tyvärr, svårt att tro att majoriteten är raka och ärliga kring sina känslor. Jag vet att jag inte alltid har varit det, ens mot mig själv. Detta leder väldigt ofta till missförstånd och konflikter som kan undvikas genom att helt enkelt vara övertydliga. Så nej, det är inte jobbigt med övertydlighet –det är en hälsosam trygghet grundad i tillit, respekt och kärlek.




 
 
Hur kan man diskutera känslor?
Nummer ett är: Ifrågasätt aldrig vad din partner känner – kom ihåg att allt är subjektivt. Att ifrågasätta och/eller förminska din partners upplevelse kommer inte att förändra känslorna, snarare förvärra dem och drastiskt försvåra er öppna kommunikation. Fråga istället vad känslan beror på, och bemöt personen med öppenhet och förståelse.

Kom ihåg att ni kanske inte upplever och känner samma sak, men att det inte betyder att den andra känner ”fel”, utan helt enkelt att ni känner olikaBli inte arg för att din partner känner eller tänker på ett annat sätt än du gör, var istället tacksam för att ni kan vara öppna med det och ta chansen till en utvecklande diskussion. Detta är ett perfekt tillfälle att öka förståelsen för varandra.


Exempel på dåligt och bra bemötande
Situation: Din partner säger att hen är ledsen och du svarar...

"Men du är ju alltid ledsen" / "Du blir ledsen för allt!" eller "Varför är du ledsen den här gången då?"Du antyder att personens känslor är överdrivna, mindre betydelsefulla och till besvär. Kanske vore det bättre att lyssna på vad som gör din partner ledsen – och fråga hur den mår? T.ex: "Jag ser och förstår att du är ledsen just nu. Det känns som du varit ledsen ofta på sistone och det gör mig lite orolig. Är det något särskilt som får dig känna så eller känns allt lite tungt? Kan jag göra något för att underlätta?"

Ett, tyvärr, klassiskt svar när man är oense och den ene försöker förklara hur den upplever/känner är också "Nej, så är det inte alls!", vilket inte bara innebär att förminska partnerns känslor och perspektiv, men också att fullständigt avvisa dem och därmed förneka partnern rätten till sin ärliga upplevelse. Återigen; Man behöver inte känna/uppleva samma sak, men det betyder inte att den andra har fel. Ett bättre bemötande i detta scenario vore, t.ex.: "Jag menade/upplevde det inte så, men jag vill gärna förstå ditt perspektiv. Vill du förklara vidare så jag bättre kan förstå?"

"Sådär hade ingen annan känt, det är bara du som reagerar så". Detta är en form utav medveten emotionell isolering; En manipulationsteknik som används för att få offret att känna sig ensam och överdriven i sina känslor, vilket resulterar i att denne stegvis börja gaslighta sig själv i tron att alla ens upplevelser är överdramatiska och att man omedvetet utövar emotionell manipulation varje gång man upplever en känsla som inte "passar" partnern. Det kan låta som en "liten" mening, men den har en otroligt manipulativt laddad grund och ska definitivt noteras som en varningsklocka.


Favoriten här hemma, speciellt när någon utav oss har en tuff period, är att fråga om man kan göra något för den andra. Det är en magisk liten mening. Att ha en riktig skitdag, känna tyngden över både bröst och axlar, kliva in genom dörren och mötas av en trygg famn och "Finns det något jag kan göra för dig?" kan verkligen göra all skillnad. Ibland kanske man behöver lite närhet, ibland behöver man något att äta, eller ibland kanske man verkligen behöver vara ifred – men man behöver alltid känna sig sedd och validerad, och denna lilla mening gör just precis det.


Notering: Det finns personer som använder emotionell manipulation och utpressning genom att t.ex. "bli ledsna för allt" när de inte får sin vilja igenom, som ett sätt att använda tunga känslor (ofta skuld/skam) för att manipulera och kontrollera omgivningen. Ovanstående exempel baseras inte på denna personlighetstyp.


 


Att diskutera känslor faller inte naturligt för alla, men ärlighet varar alltid längst
Som tidigare nämnt har min partner haft väldigt svårt att prata om saker, och speciellt känslor, medan jag pratat känslor och upplevelser sedan jag först lärde mig prata ungefär. Vi har uppfostrats, och därmed präglats, rakt motsatt och det har varit väldigt tydligt – och många gånger väldigt prövande.


Min familj, och speciellt min mamma, har alltid varit väldigt noga med att vi alltid ska kunna prata öppet och ärligt om allt som sker; Utanpå och inuti. Jag hamnade i mycket tokigheter under mina tonår, men mamma blev aldrig arg; Hon var tydlig med att ärlighet var A och O, och om jag berättade sanningen så kunde vi diskutera öppet. Jag förstår ju att hon måste känt en stor frustration många gånger, men hon höll alltid fast vid att det var viktigare att jag var trygg nog att alltid vara ärlig. Detta är något jag håller fast vid och personligen anser avgörande för att ha en hälsosam relation.

Däremot var min partner under vår första tid tillsammans övertygad om att om vi tyckte, tänkte eller kände olika saker, så skulle det automatiskt leda till bråk. Detta gjorde det såklart väldigt svårt att ha öppna dialoger och han försökte hela tiden lista ut "rätt" svar. Hans uppfattning kring ärlighet var inte att det leder till öppenhet och trygghet, utan till bråk och instabilitet. Men jag har alltid sagt till honom att ”så länge du är ärlig mot mig, så kommer jag aldrig bli arg”, och det håller jag fast vid. Ibland kan jag självklart bli frustrerad när vi ”krockar”, det är mänskligt. Men jag tar ett djupt andetag och påminner mig själv om att han har lika stor rätt till sina känslor som jag har till mina, och att vi respekterar varandra tillräckligt för att försöka se och förstå den andres perspektiv. Det tog lång tid, mycket övning och oändligt med kärlek för att komma dit vi är idag; Där vi utvecklat en så pass stabil tillit att vi båda kan, vill och vågar säga precis vad vi tänker och känner. 


Förlåt för ingenting och förlåt för att jag finns

Att man ska be om ursäkt när man sagt eller gjort något dumt är väl knappast någon nyhet, ändå verkar det ibland som om hela grundtanken med en ursäkt har glömts bort. Vi säger det bara för att vi vet att vi bör, inte för att vi egentligen tycker att vi behöver. För det finns ju faktiskt ohälsosamma ursäkter.


Med ohälsosamma ursäkter syftar jag på ursäkter som:
Inte menas
Som blir framtvingade
Där personen fortsätter upprepa ett beteende den konstant ber om ursäkt för
Där någon känner sig tvungen att be om ursäkt för precis allt den gör/säger – även om den inte gjort/sagt något fel. Detta är väldigt vanligt i relationer där det förekommer psykisk misshandel; Där den utsatte ofta blir hjärntvättad till att tro att allt den gör och säger är fel, och saker som händer vänds emot den, vilket ofta resulterar i att personen alltid känner sig i vägen och ber om ursäkt för precis allt. Detta är ett beteende som kan sitta kvar länge och följa en in i kommande relationer.
En ohälsosam ursäkt är även en ursäkt som följs utav till exempel ”men…” eller där man skiftar fokus till den andra personens agerande, t.ex: ”förlåt för det jag gjorde, men det hade aldrig hänt om inte du…” eller “jag ber om ursäkt, även om det du gjorde var mycket värre”. Självklart ska man kunna prata om båda sidors perspektiv, men det är alltid enklare att ta en ”sida” i taget för att undvika pajkastning. Kom ihåg att en ursäkt aldrig är en tävling.

En uppriktig ursäkt innebär att man förstår vad det handlar om, tar ansvar för sina handlingar och accepterar den andres känslor, samt lär sig något utav det. En uppriktig ursäkt skiftar aldrig fokus/skuld. Den kläs heller aldrig i en offerkofta.
En ohälsosam ursäkt är kort sagt allt förutom en uppriktig.


 

 

 

Exempel på uppriktiga VS (väldigt) ohälsosamma ursäkter:

✔ ”Det var jättedumt utav mig att säga så, och jag förstår att du blev ledsen. Jag ska försöka tänka på vad jag säger i fortsättningen. Jag ber verkligen om ursäkt.” -Tar ansvar, bekräftar partnerns känslor, ger en uppriktig ursäkt.

✔ ”Förlåt mig, det var inte meningen att göra dig ledsen, men jag förstår att du blev det. Jag kommer inte göra om det.” -Viktigt att faktiskt inte göra om det heller, såklart. Många verkar glömma den delen.

✔ ”Förlåt för det jag gjorde, jag ser att det gjorde dig upprörd och jag förstår varför du känner/reagerar så här. Jag uppskattar att du talar om hur du känner så jag kan utvecklas och bli bättre.” -Bekräftar och visar förståelse för partnerns känslor, visar öppenhet och personlig mognad genom att kunna ta kritiken och försöka använda händelsen för att utvecklas.

✘ ”Du överdriver allting, precis som vanligt. Men visst, jag ber om ursäkt. – Du förminskar din partners känslor, pratar på ett nedlåtande och manipulativt sätt för att vända det emot den andra, och ger en arrogant och meningslös ursäkt. Det finns ingen respekt eller kärlek här.

✘ ”Förlåt för att du blev ledsen/arg/upprörd.” – Detta är något många kanske inte tänker på, men det är verkligen inte en ursäkt. Du kan inte be om ursäkt för någon annans känslor, det är bara förminskande gentemot din partner; Det du säger är att det är din partner som behöver be om ursäkt för sin känslomässiga reaktion på ditt agerande, och att felet alltså ligger hos partnern – inte dig. Försök att se hens sida: Vad i ditt beteende sårade hen? Förstå och ta ansvar för din del av händelsen.

✘ ”Förlåt  – Det är så fruktansvärt nonchalant, respektlöst och rentav omoget att ge denna passivt aggressiva ”ursäkt”. Du anser uppenbarligen inte att du behöver be om ursäkt, utan ser snarare ned på din partner och viftar bort hens känslor och upplevelser.

✘ ”Förlåt för att jag är så jävla dålig” – Även detta är väldigt manipulativt, och ärligt talat barnsligt. Ta din del av ansvaret i stället för att sticka offerkoftor dekorerade i emotionell manipulation – för det är precis vad detta är. Du ber inte om ursäkt, du försöker övertyga din partner om att det är synd om dig och samtidigt få den känna som om den behandlat dig illa genom att ha sagt ifrån eller blivit upprörd. Detta är ett ytterst manipulativt sätt att vända situationen till din fördel; Där det ofta slutar med att den andra slutligen ber om ursäkt för att ha fått dig "känna dig dålig", på så vis känner du att du har kontrollen igen.

Vissa ursäkter kan ibland vara lite svårtolkade; Många gånger säger tonen mer än orden, och det kan vara svårt att förstå om personen är uppriktig. Om du uppfattar en ursäkt som ohälsosam men är osäker på att om du missuppfattat, så fråga. Att fråga när man är osäker är ett snabbt sätt att undvika långvariga missförstånd, som kan leda till tillitsproblem och andra negativa effekter.

En liten notering: De ohälsosamma "ursäkterna" ovan bör ärligt talat ses som en stark varningsklocka då de är väldigt manipulativa och narcissistiskt laddade. Jag säger inte att din partner är en narcissist, det kan jag omöjligen veta, men uppvisar den (eller du) narcissistiska drag kan det vara värt att läsa på om detta. Många vet inte att det finns både overta och coverta narcissister, där coverta kan vara svårare att "peka ut".

Här är några länkar där du kan läsa mer om covert narcissism: 
SimplyPsychology (Engelska)
PsychologyTips (Engelska)
PsychologyToday (listform, Engelska)

 

 
 
Hur ser ett välfungerande, vuxet förhållande ut år 2026?
Finns det några raka facit? Vad jag behöver i en relation kanske någon annan avskyr, och vice versa?


Förhållanden kommer i många olika konstellationer, och det finns inga direkta facit på vad som gör en relation bra eller dålig – mer än hur personerna i relationen upplever den. Men så brukar man ju även säga att kärleken är blind, så ibland kan det vara svårt att faktiskt veta säkert hur man egentligen känner och mår i en relation. Hur kan man vara säker på om man är lycklig eller olycklig med sin partner/partners?

På samma sätt som du måste vara rak och ärlig med din partner, så måste du även vara det med dig själv. För om du inte vet vad du vill ha eller behöver, så hur tusan ska din partner ha en aning? Det är väldigt viktigt för din egen mentala hälsa att du har självinsikt nog att förstå vad som är bra och dåligt för just dig, för att kunna ha en hälsosam relation. Personligen älskar jag att skriva listor, då jag anser att det är ett väldigt simpelt sätt att konkret formulera sina behov. "Kravlistan" har jag använt i många år nu och uppmanar alltid alla att skriva en egen.


Lista över krav/kriterier:

-Vad jag vill ha/behöver i en relation
-Vad jag mår dåligt utav i en relation


Listan ska skrivas i lugn och ro, så du kan tänka klart, och du ska endast utgå från dig själv. Din nuvarande relation är inte relevant i listan, bara du är viktig här. Ingen annan kan heller säga vad som är rimligt eller orimligt på din lista; Alla prioriterar vi olika och har individuella behov. Men saker du sätter på din lista behöver ju även vara ömsesidiga; Du kan inte kräva att din partner ska göra allt jobb medan du bara ställer krav. Relationer måste gå åt båda håll för att de ska fungera.

Jämför sedan listan med relationen du är i, funderar på att inleda, eller kanske redan har avslutat men vill återuppta; Uppfyller relationen verkligen dina krav/kriterier? Är det viktigt för dig att få egentid, men din partner låter dig aldrig vara ifred? Du vill inte ha barn, men din partner nästan tjatar om det? Vissa saker går att antingen lösa eller kompromissa om, medan andra är för viktiga. Bara du avgör vad som är för viktigt för dig.

Kom också ihåg att listan inte nödvändigtvis betyder att partnern är dålig, utan det kan helt enkelt vara så att ni inte matchar. Men(!) ibland kan denna lista även vara bra för att själv kunna se om man faktiskt är i en relation som är hälsosam eller destruktiv för en.


Jag skrev först en lista för många år sedan, när jag var ganska olycklig och ville se om jag stannade i dåvarande relation för min skull, eller för att jag trodde att jag ”borde”. Listan har jag sedan återgått till, uppdaterat eller raderat punkter, och den har varit en bra vägvisare för mig när jag varit osäker. Jag har många gånger fått höra att jag inte ska ha så höga krav, men jag håller inte med alls. Självklart ska du ha höga krav/kriterier på relationen och personen du har den med, för varför ska man nöja sig? Vem blir lycklig utav det? Som singel brukade jag säga; ”Jag är lycklig ensam, så är jag inte minst lika lycklig med någon annan, så är det ju inte värt det”.

Listan var även till stor hjälp när jag först började träffa min man, och jag kan glatt säga att han uppfyller alla mina krav och kriterier. Så nöj er inte!

 

 
Fortfarande osäker på hur du faktiskt mår i relationen?
Om du ändå är osäker på hur du egentligen mår i relationen, vilket är väldigt vanligt, så kan ett enkelt men effektivt hjälpmedel vara kalendern i mobilen; Skriv in ”bra” eller ”dåligt” varje dag, beroende på hur du mått i relationen idag. Du kan skriva mer om du vill förklara/minnas senare, men bra/dåligt är egentligen allt som krävs. Ha endast relationen i åtanke när du gör noteringen. Därigenom kan du på ett väldigt konkret sätt följa ditt mående och hur det påverkas utav förhållandet du är i. De flesta har mobilen på sig minst en gång per dag, och tar med sig den när de åker i väg – därav behöver du inte oroa dig för att glömma bort såsom man lätt kan göra annars.
 
 
 
Men vad är egentligen kärlek?
Det är också viktigt att lista ut vad kärlek är för just dig, då definitionen är oändlig och subjekiv. Om du och din partner har helt motsatta definitioner på vad kärlek faktiskt är så är risken skyhög att ni kommer stöta på problem – om du inte förstår din egen definition så är risken att du inte riktigt förstår ditt eget värde heller och därmed "tar vad du får", vilket sällan gjort någon lycklig.

Att kärlek är en biologisk reaktion är knappast någon nyhet. "När man blir kär aktiveras hjärnans belöningssystem där dopamin och neuropeptider såsom oxytocin och vasopressin frisätts, vilket skapar känslor av lycka, eufori och en stark dragningskraft till den person man är förälskad i" säger Håkan Fischer, professor i humanbiologisk psykologi på Stockholms Universitet. Men alla som känt kärlek, riktig kärlek, vet att det handlar om så mycket mer än vad man kan förklara. Ja, det handlar absolut om kemiska reaktioner som skapar emotionella band på en biologisk nivå, men det är långt ifrån allt.

Förälskelse, kärlek och att faktiskt höra ihop är, för mig, inte detsamma
En förälskelse
upplever jag som en stark attraktion baserad på just biologiska reaktioner och kan komma och gå i vågor; Det är den där känslan av att inte kunna hålla sig ifrån en person, pirr i magen, "smekmånadsfasen". En förälskelse anser jag handlar främst om det fysiska; Inte bara utseende, men att vilja dela närhet och intimitet.
Kärlek, å andra sidan, upplever jag som en emotionell och spirituell samhörighet till en annan person; En trygghet, öppenhet och tillit som man bara delar med de personer som står en allra närmst, så som vänner och/eller familj. Kärlek anser jag alltså handlar mer om det mentala och spirituella; Att vilja känna en person på djupet, förstå den och släppa den nära.
Dessa saker kan alltså upplevas separat och är inte beroende av varandra. Men när förälskelse och kärlek kombineras –det är då vi känner oss kära, och det är endast så vi kan bygga starka, hälsosamma partnerrelationer. Kombinationen skapar äkta samhörighet.

Jag vill förtydliga att detta är hur jag ser på saken, och att ni är fria att göra egna tolkningar.



 
 

Sociala medier –hur påverkar de relationer?
Är vi mer svartsjuka då det finns så mycket mer att vara avundsjuka på? Är gräset faktiskt grönare på andra sidan?

De senaste 10-15 åren har evolutionen utav mobiltelefoner och internet fullkomligt tagit över våra vardagliga liv; Vi socialiserar oss via sociala medier, sköter bankärenden i telefonen, drar till höger och vänster på dejtingprofiler, räknar kalorier i appar och har föreläsningar och möten digitalt. Med några simpla knapptryckningar kan vi hitta information om vad som helst. En otrolig utveckling för att förenkla våra liv. Men frågan är om det verkligen förenklar våra liv, eller ger oss fler saker att stressa över?

Vi vet nog alla att det hemskt nog medfört både så många fler sätt att kunna mobba, kränka, trakassera, grooma och utnyttja människor. Det är heller ingen nyhet att sociala medier dessutom skapar stor prestationsångest och negativa självbilder för allt yngre barn. Detta är fruktansvärt. Men, idag vill jag faktiskt fokusera på vad denna tekniska evolution egentligen gör med våra relationer. Är allting så där perfekt som det verkar, eller gömmer sig något mörkare bakom lyckligt uppställda instagrambilder?


 
 
Människor har generellt en nyfikenhet på det okända; Vi vill begripa det som tycks obegripligt och få kunskap kring det vi inte ännu vet. Vi har dessutom en allmän fantasibild om att allt som ser bra ut, är bra. Vi är generationer fyllda av ”tänk om” och ”om ändå jag…”  – ett drömmande folk som är livrädda för att vara nöjda, alltid suktandes efter fler ”likes” i strävan efter att bekräftas av majoriteten. Vi har växt upp med detta begär efter mer och vid vår sida har sociala medier utvecklats och ständigt visat oss vad mer som finns att få. Kanske är det också därför man hör om allt fler otrohetsaffärer? Har vi blivit så tillgängliga att otrohet är för lättillgängligt för att undvika? Det är ju trots allt så vanligt, och ibland nästan normaliserat, att det finns dejtingsidor för de människor som vill vänsterprassla. Det finns heller ingen specifik målgrupp; Alla typer av människor har affärer. Så, med all denna emotionella och sexuella girighet och ett samtidigt behov av att finna kärlek – hur vet vi att vår partner, eller vi själva, aldrig kommer vara otrogna?

Sanningen är den att vi aldrig riktigt vet. Vi måste helt enkelt försöka lita på varandra, utan att agera kontrollerande eller passivt aggressivt, och låta varandra kommunicera öppet för att våga ifrågasätta saker som kanske inte känns helt okej. Men det är också viktigt att lita på sin magkänsla; Säger magkänslan att något är fel, då är något oftast fel. Och det behöver inte innebära att din partner varit otrogen eller har planer på att vara det; Det kan helt enkelt betyda att det är någonting i er relation som inte känns bra för dig.

Det sägs ofta att "gräset inte är grönare på andra sidan", ett talesätt jag anser kräver förändring. Jag säger verkligen inte att man ska vara otrogen. Men om man finner sig själv ständigt kika mellan staketet och vara fast i uppfattningen att din egen gräsmatta torkat ur och dött, då grundar det sig ju något. Om gräset alltid tycks grönare på andra sidan, så är det förmodligen också det. I detta läge har du två val: Du kan berätta för din partner hur du känner och se om det finns något ni kan göra för att vattna, göda och vårda er gräsmatta – eller så kan du avsluta relationen för att utforska nya marker. Oavsett vad så är gräset grönare på andra sidan och du måste själv komma underfund med vad detta innebär för dig och hur du vill hantera det.
 
 
 
 
 
Men hur ska vi våga lita på någon efter att ha blivit svikna?
Att få hjärtat krossat kan få en att känna sig ständigt vaksam på dem man möter därefter; Därför att det är så outhärdligt smärtsamt när kärleken går i bitar att man är livrädd för att någonsin tvingas genomgå det igen. Min första kärlek varade i nästan åtta år, och jag älskade honom, så trots att relationen blev sämre försökte jag ändå hålla kvar i den. När han sen lämnade mig för min bästa vän så blev jag så fruktansvärt vilsen. Jag litade först inte på någon, inte ens min egen familj. Men så åkte min syster hem från jobbet bara för att hålla om mig, mina vänner åkte en två timmars bilfärd för att trösta mig, mina föräldrar kom så fort jag ringde. Och jag tänkte att ”Dessa människor har inte svikit mig eller sårat mig, de har inte gjort någonting annat än att älska mig, så hur kan jag misstro dem för vad någon annan har gjort?” Där och då valde jag att försöka fortsätta lita på människor – för jag är hellre lite godtrogen, än dömande.

När jag efter några år (och mååånga samtal med psykologen) träffade min man kände jag direkt att någonting bara klickade i mig; Det var som om något föll på plats. Jag var livrädd för att bli kär, så fruktansvärt rädd för att bli sårad igen. Men så kramade han mig och plötsligt var det liksom värt att möta rädslan, bara för chansen att få omringas utav hans armar en stund till. Där och då kastade jag ut alla rädslor och öppnade bröstkorgen fullständigt. Jag har ingen aning om han kommer krossa mitt hjärta i framtiden, men jag väljer att tro att han är något större än en första kärlek; Jag väljer att tro att han är min sista.

Så sanningen är den att med rätt person kommer det klicka, och allt detta kommer att falla på plats. Du kommer inte vara lika rädd, ledsen eller vaksam som förut; Du kommer våga öppna bröstkorgen för någon som kanske eller kanske inte är värd det, men det viktigaste är att du kommer göra det. Du kommer fortfarande behöva jobba på relationen, den blir inte fantastisk av sig själv, men den kommer vara värd att jobba på. Precis som Du är värd att jobba på.


Men, och detta är ett stort MEN, se alltid till att reda ut alla knutar innan du inleder en ny relation. Det blir så lätt att man misstror sin nästa, därför att man blivit sviken av den förra – men kom ihåg att det är två helt separata individer och situationer. Jag tror stenhårt på terapi, vad det än må innebära för varje enskild person; Ett utlopp och ett sätt att reflektera och bearbeta, så man kan gå vidare med lite lättare bagage. Så man faktiskt kan bli modig nog att våga låta någon älska en igen.

 
 
 
 

Svartsjuka, osäkerhet och kontroll – vems ansvar är det egentligen?
Jag vill även tillägga att svartsjuka och osäkerhet, som ju oftast går hand i hand, är en kil som driver en relation isär. Oavsett vad din svartsjuka beror på så måste du förstå att detta är något Du aktivt måste jobba på för att överkomma, ingen annan kan göra det åt dig. Många fastnar i kontrollerande beteenden när de upplever svartsjuka, såsom att konstant kräva att veta vad partnern gör eller vart den är, kolla igenom telefonen eller anklaga sin partner, vilket är allt annat än okej; Det är endast destruktivt. Det är dessutom extremt kontraproduktivt om målet är att slippa känna svartsjuka. Svartsjuka behöver svältas för att ha en chans att försvinna – kontrollerande beteenden matar istället svartsjukan och gör den starkare. Jag säger inte att det är lätt att "bli av med" svartsjukan, för i ärlighetens namn så är det ett tungt arbete som kräver mycket viljestyrka, men det är långt ifrån omöjligt. Jag har många gånger fått höra att "men du är så säker i dig själv, jag önskar att jag var mer så" eller "du är så stark som inte blir svartsjuk", men de flesta glömmer bort att jag ägnat ÅR åt att utvecklas och förbättra mig själv. Det är ett arbete som kanske aldrig kommer vara helt färdigt. Jag har varit svartsjuk, känt det där brinnande klotet i magen och låtit min osäkerhet övertala mig om att mina värsta farhågor inte bara kan vara sanna, utan måste vara det. Så jag vet hur smärtsamt det kan vara att känna svartsjuka. Men jag vet också att det går att överkomma. Inte genom kontroll över någon annan, utan genom kontroll över sig själv.

Jag pratade med min psykolog om det, läste på, stod emot impulserna svartsjukan gav och vägrade mata den. Jag tillät inte heller någon annan att mata den. När jag fått känslorna/tankarna/impulserna har jag ibland berättat det för min partner, men jag har också sagt att "Jag vill bara vara öppen kring att de finns och att jag kämpar med detta just nu, främst så de inte ska äta upp mig. Men jag vill vara tydlig med att jag inte tror något illa om dig, detta är snarare katastroftankar som blir för starka och alltså något inom mig som egentligen inte har med dig att göra. Jag vill inte heller att du försöker försäkra mig eller liknande, det matar bara känslan".
Man kan tro att "försäkran" skulle förbättra svarsjuka, men det har motsatt effekt. Svartsjuka och kontroll är ett slags beroende; Du blir inte "mätt", du vill bara ha mer. För att komma ur detta tvångsmässiga beroende måste svartsjukan svältas, och det arbetet sker inifrån. Det har ibland funnits "anledning" till svartsjuka, ibland inte – men för mig spelar yttre faktorer ingen roll i långa loppet. Jag måste själv bestämma vad för person jag vill vara och göra allt jag kan för att bli en person jag själv tycker om.

Vad andra människor gör är utom din kontroll och ska vara utom din kontroll; Hur du hanterar situationer och känslor är vad du har kontroll över, och vad som i slutändan formar dig som människa. Vill du vara svartsjuk, osäker och kontrollerande – eller vill du vara självsäker, trygg och lycklig?

 

 

Relationen kommer tvåa – DU kommer först 

Jag vet hur lätt det är att sätta relationen före allt annat. När vi blir kära vill vi dela allt; Vår tid, våra tankar, våra drömmar. Sakta kan gränsen mellan "jag" och "vi" börja suddas ut, tills vi en dag märker att vi inte längre riktigt vet vem vi är utan den andra personen.

Det är inte kärlek som gör detta, utan rädslan att förlora den. Rädslan får oss att säga ja när vi egentligen menar nej, lägga våra egna behov åt sidan och anpassa oss lite mer för varje gång. Till slut märker vi knappt att vi gör det. Självklart ska en relation vara en prioritet – men den får aldrig bli hela din identitet. En relation ska vara ett tillskott till ditt liv, inte hela ditt liv.
Den person din partner en gång blev kär i var en människa med egna intressen, vänner, drömmar och åsikter. Om du långsamt lägger allt det åt sidan för relationens skull riskerar du inte bara att förlora dig själv – du riskerar också att förlora den person relationen en gång byggdes kring.

Att sätta dig själv först betyder inte att vara självisk. Det betyder att ta ansvar för ditt eget mående, fortsätta utvecklas och vårda det liv som är ditt. Två människor som står stadigt var för sig har betydligt större möjlighet att bygga ett stabilt "vi" än två människor som försöker göra varandra ansvariga för all lycka, trygghet och mening i livet. Målet med en relation är trots allt inte att bli varandras hela värld. För kärlek handlar egentligen inte om att försvinna in i någon annan, utan om att få vara sig själv – tillsammans med någon annan.
 
 
 


Innebär "lyckliga i alla sina dagar" att man måste vara lycklig varje dag? Vad är egentligen det moderna sagoslutet?

Lycka är, precis som alla känslor, flyktig; Den kommer och går i längre eller kortare intervaller, oavsett om du är i en relation eller inte. Vissa dagar är jag lycklig hela dagen, andra dagar känner jag mig rentav olycklig. Betyder det att jag är lycklig eller olycklig? Jag skulle våga påstå att det helt enkelt betyder att jag är människa. Att vara lycklig i relationen innebär alltså inte att du måste vara det varje sekund av varje dag – däremot ska du, såklart, må övervägande bra i relationen.

Men kanske är det just där många av oss går vilse - därför att vi har misstolkat sagoslutet. Vi har lärt oss att kärlek ska kännas som ett konstant tillstånd av lycka, när den i själva verket är ett val att fortsätta mötas även de dagar då livet känns tungt. Ett lyckligt förhållande är inte ett förhållande utan sorg, ilska, konflikter eller tvivel – det är ett förhållande där båda får plats att vara människor. "Lyckliga i alla sina dagar" behöver alltså inte betyda att varje dag är lycklig: Kanske betyder det att hitta någon som gör även de svåra dagarna lättare att bära. Att fortsätta välja varandra, inte bara när livet är enkelt, utan också när det gör ont.

 

 


Mina två sista, och bästa, tips för en hälsosam relation: 
Spendera tid med och utan varandra.


Som jag kom in på förut är det viktigt att kunna göra saker var för sig för att bibehålla sin egen identitet, i stället för att bara vara en halva av den hela. Om du inte alls vet vad du ska göra när din partner inte är hemma, så skulle jag snarare kalla det ett beroende än en relation. Håll fast i dina hobbyer och intressen, för vi behöver alla en paus för oss själva ibland.

Men det är även väldigt viktigt att göra saker tillsammans och faktiskt umgås. Lägg bort telefonerna, stäng av tv:n, och spendera riktig tid med varandra. Att sitta med tekniken fastklistrad gör att även om du är där, så är du ändå inte riktigt där. Och om du inte kan ägna några timmar åt att umgås med din partner ibland – är du då verkligen så intresserad av din partner, eller är du helt enkelt bara intresserad av att ha en partner? Låt inte sociala medier vara det enda stället ni är ”lyckliga” på.

Kvalitétstid med och utan varandra är väldigt viktigt för att vara både ett Jag och ett Vi – något vi behöver för att kunna ha hälsosamma relationer.




OBS: Allt skrivet i detta inlägg är baserat på den generella, ömsesidiga partnerrelationen. Däremot kan många delar appliceras även på andra typer av relationer. En destruktiv relation kanske därför inte alltid passar in på ovanstående text och tips, men många delar kan ändå användas som vägvisare för den som är osäker på om relationen är hälsosam.



Om du är i en destruktiv relation och vill söka hjälp finns det många verksamheter att kontakta. Här är några exempel:
↳ Kvinnofridslinjen: 020 – 50 50 50 
↳ RFSL (för HBTQI+): 020 – 34 13 16
↳ Stödlinjen för män: 020 – 80 80 80
↳ Du kan också ta kontakt med din vårdcentral eller psykiatriska mottagning. Du kan söka kontaktuppgifter till närmsta mottagning på 1177.se
↳ Du finner fler verksamheter att vända dig till via länken (den är automatiskt inställd på Kalmar Län då det är min region, men du kan enkelt ändra region högst upp på sidan): Hjälporganisationer Våld I Nära Relation, 1177

 



KÄLLOR OCH REFERENSER
1. 1177.se. (2023, April 27). Att bli utsatt för våld i nära relationer. Region Kalmar Län. https://www.1177.se/Kalmar-lan/liv--halsa/vald-overgrepp-och-sexuella-trakasserier/att-bli-utsatt-for-vald-i-nara-relationer/

2. Psykologi.se. (n.d.). Allt du behöver veta om Affekt. https://psykologi.se/psykologilexikon/affekt/
3. Su.se. (2024, Februari 14). Stockholms Universitet. https://www.su.se/nyheter/k%C3%A4rleken-sitter-till-stor-del-i-hj%C3%A4rnan-1.712893#:~:text=Vad%20h%C3%A4nder%20i%20hj%C3%A4rnan%20n%C3%A4r%20man%20blir%20k%C3%A4r%3F,dragningskraft%20till%20den%20person%20man%20%C3%A4r%20f%C3%B6r%C3%A4lskad%20i.


--------------------------------

BILDLÄNKAR
1. Onlymyhealth. (2022). [Illustration: Tankar]. https://images.onlymyhealth.com/imported/images/2022/November/07_Nov_2022/inside2.jpg
2. Microsoft Copilot. (2025). [AI-genererad illustration: Skriver lista]. Genererad via AI i samtal med Microsoft Copilot.
3. Dreamstime. (2025). [Illustration: Hjärta och hjärna]. https://thumbs.dreamstime.com/b/psychotherapy-recovery-brain-mind-heart-feelings-connection-care-psychology-mental-health-therapy-emotional-intelligence-373820970.jpg
4. Freepik. (2025). [Illustration: Överväldigad av sociala medier]. https://img.freepik.com/premium-photo/woman-with-blue-face-is-covered-many-social-medias_853677-108671.jpg
5. Freepik. (2025). [Illustration: Par på bänk]. https://www.freepik.com/free-vector/couple-date-vector-garden-valentine-rsquo-s-theme-hand-drawn-illustration_16396885.htm#fromView=search&page=1&position=41&uuid=42dedb7f-cafa-4200-9058-95c8f4c628d9&query=healthy+communication
6. Freepik. (2025). [Illustration: Dålig kommunikation]. https://www.freepik.com/free-vector/couple-conflicts-illustration-set_9261728.htm#fromView=search&page=1&position=13&uuid=3fb0a3a3-852c-4157-b660-04635edf9f2c&query=bad+communication
7. Freekpik. (2025). [Illustration: Par bråkar]. https://www.freepik.com/free-vector/flat-design-couple-arguing-silhouette_41339856.htm
8. Freepik. (2025). [Collage, illustration: Par silueter]. https://www.freepik.com/free-vector
9. Mann, Ivanov & Ferber. (2022). Izvini [Foto: Bokstäver]. https://blog.mann-ivanov-ferber.ru/wp-content/uploads/2022/11/izvini_oblozhka.jpg
10. Freepik. (2025). [Collage, illustration: Svartsjuka]. https://www.freepik.com/free-vector
11. Freepik. (2025). [Illustration: Kramar armen]. https://www.freepik.com/free-photo/girlfriend-hugging-boyfriend-s-arm-valentine-s-theme-hand-drawn-illustration_16026074.htm#fromView=search&page=1&position=22&uuid=c2859819-8746-4437-a6da-068e3e9245f1&query=comforting
12. Freepik. (2025). [Illustration: Tröst under stjärnklar himmel]. https://www.freepik.com/free-vector/male-female-characters-looking-stars-night-couple-romantic-date-observing-night-sky-flat-vector-illustration-relationship-love-concept-banner-website-design-landing-web-page_21684122.htm#fromView=search&page=1&position=48&uuid=a0f072a9-7c99-43d6-a5e9-75d536308791&query=comforting
13. Freepik. (2025). [Illustration: Tröst i soffa]. https://www.freepik.com/free-vector/female-friends-meeting-home_6161075.htm#fromView=search&page=1&position=3&uuid=5cb27e7e-4156-49b4-989b-44b366cd7675&query=listening+comfort
14. Microsoft Copilot. (2025). [AI-genererad illustration: Gräset på andra sidan]. Genererad via AI i samtal med Microsoft Copilot.
15. Freepik. (2026). [Illustration: Svartsjuka/kontroll]. https://www.freepik.com/free-vector/hand-drawn-toxic-relationship-illustration_66242780.htm#fromView=search&page=1&position=39&uuid=e875be79-ee01-4162-8829-f70cd68b5a42&query=jealousy
16. Freepik. (2026). [Illustration: Hobby och intresse]. https://www.magnific.com/free-vector/hobby-flat-icons-set-with-people-creative-occupation-isolated-vector-illustration_38754364.htm#fromView=search&page=1&position=4&uuid=7795f0da-bb3e-4b7d-8dce-222c8675f1b8&query=hobbies
17. Freepik. (2026). [Illustration: Sagoslut]. https://www.magnific.com/free-vector/halloween-night-background-with-prince-princess-silhouette_21302341.htm#fromView=search&page=1&position=25&uuid=08d73769-428a-4839-aa3d-773b32a3c13c&query=fairytale+love
18. Freepik.. (2026). [Illustration: Par som pratar]. https://www.magnific.com/free-vector/social-media-quote-template-lifestyle-hand-drawn-illustration_15078697.htm#fromView=search&page=1&position=4&uuid=0d31e118-0846-4302-bffe-81180359462a&query=happy+love

 



lite bilder från veckan


Vår fina minsting som njöt i solen efter några dagar med regn och blåst. Att få bilder på henne är en konstform - det är mycket energi och bus i den där lilla kroppen! Men hon är ju för underbar.




Älskar att se relationen mellan våra små tjejer. Fullt bus i 20-30 minuter och sedan kryper de tätt intill och slocknar. Cera har tagit sig an Aryah så otroligt fint och det värmer i mattehjärtat att se.

 


Stuglivet med valp; Otroligt snygga mjukisoutfits med lilla godisbagen som midjebälte. Glömde bort att jag hade det på mig och gick runt såhär klassiskt stilren i flera timmar. Men jäkligt bra att ha nära till hands iallafall, haha!

 

Mina älskade systerdöttrar kom på besök, så helgen fylldes med lekpark, glass på stan, mys med hundarna, pyssel, bad och bus. Finns inget bättre än att spendera tid med favorittjejerna! Hailey älskade dessutom min bok "Räven som hittade fantasin" så vi läste den 6 gånger på ett dygn. Helt underbart.

 

Idag är en lugn dag. Jag har gått promenad med hundarna och busat en jäkla massa i gräset (man får passa på när solen är framme!), förberett mat, städat, lagt beställning på senaste boken jag skrivit (fick ett infall häromkvällen, som vanligt), pratat lite med Alva och kopplat av. Jag tänkte försöka färga hår och ögonbryn, men har inte riktigt kommit dit ännu. Men jag har varit obehagligt trött senaste dagarna, sådär så man blir snurrig och måste lägga sig ned, så en lugn dag var verkligen välbehövlig.

Hoppas ni har en fin vecka!


Paper Umbrellas in the Ocean


Whiskey and cigarettes 
were the ones to set her free
An adventurous woman
behind the bars of society;

An ocean trapped in a whiskey glass
A hurricane taught to sit still
She learned to shrink herself for company–
but the tide returned against her will

Whiskey silenced the Ocean
It hushed all of her winds
Although never meant to whisper
She tried to hold it all in–

She carried the galaxies in her chest night and day;
Her pieces scrambled, yet astonishigly bright on display
The stars of her heart tried to show her the way
But the Ocean kept polishing herself away

Every man that she met admired the storm from shore
Still, never eager to actually go in
They claimed to love the deep, wide Ocean
And yet, did not want to learn how to swim

And so, she would gather her strengths
Pray that the stars would align
Trying so hard to reach his side, but instead-
breaking against the shoreline

Every man -every time- opened up his paper umbrella
so easily torn apart 
Expecting love to be a simple drizzle, a drop–
Not an Ocean with a fast-beating heart

See, she loved with the waves of the ocean
while their love was made paper-thin 
And when her waves came crashing down
their paper-thin love caved in

So easily crumbled, so easily gone–
So quickly from always to never
The promise of paper are only for show
and never built to last forever 

So she learned that distant admiration 
is not nearly as true;
Because seeing from a distance
means never truly meeting You

And she wanted to shrink, she wanted to hide
But the storms were her every breath
So with a whiskey drink and a hurricane life
She pondered about the deadliest depth;

When the love is too deep
And it failures to meet
Its match in another one 

It will not start to shrink
Until it finally sinks
to the bottom; forgotten and gone

She wished, oh she dreamed
of meeting her match
The one who could ride out her waves 

But it surely seemed
As a near impossible task;
To find the Still she so desperately craved

She collected the paper umbrellas
from every man who swore he'd stay
A graveyard of soggy promises
Slowly dissolving away

The stars kept leading her, taking her down
All of her own darkest courses;
Rinsing the static, silencing noise
Clearing out the distortions 

Then, like from a bad dream, she wakes
She cannot hear a sound
And she can see from the far horizon
A light pulsating around

She pulls her waves closer, as close as she can
So curious about the light at the shore
Although somewhat frightened, she somehow knows 
That she simply has to know more

A Lighthouse is kept
On an deserted island
Forsaken and yet so strong

She rises her waves and
he reaches his hand
And This is were the Ocean belongs

In the end, she met her match;
The one who'd be worth every fail
And he wanted so dearly to be near to her;
He took the paper and he built a sail

And so he sailed With the Ocean
He dove down to her depths
And turned all of her hurricanes
Into deep, calming breaths 

She realized that what she had been seeking
Was not simply someone being there;
It was all of the fragments that adds up to love-
It was someone meeting Her;

Not the horizon away
Nor the tornado breaths
Not the the things that you see from afar;

But the bright of her day
And the dark of her depths 
And the shine of her every chest star

The Ocean needed to overwhelm them all
She was the season of the monsoon
It was the paper umbrellas who could hold no weight;
No waves or sun or moon

And so, her own lightened waves
were the ones to set her free
A powerful woman
Free from the norms of society;

An Ocean free to roam the sky
A hurricane never asked to sit still
She learned to finally embrace herself–
and the tide would turn at her will

Together, they empowered the Ocean
He danced in her winds, round and round
She would never again need to whisper
She could finally let it all out

 

Bilden är AI-genererad genom ChatGPT



ANALYS

Dikten handlar om en kvinna som alltid är den som tycks "älska mest" och alltid blir betraktad, men aldrig riktigt sedd. Genom dikten föjer vi Havet; Först genom självförminskning och ett slags självförakt, och en samtidig skuldbeläggning gentemot både sig själv och männen hon möter; Sedan genom bearbetning och självreflektion; Tills hon äntligen accepterar sig själv tillräckligt för att våga visa någon sitt verkliga Jag. Dikten landar slutligen i acceptans, styrka och kärlek - både till sig själv, och till och från Fyrtornet.


The Ocean.
Havet är diktens huvudperson, men genom dikten ser vi att hon är så mycket mer; Hon är stormar och orkaner, vågor och hav, galaxer och stjärnor. Naturfenomen och krafter används för att beskriva henne, vilket är en hint till hennes enorma styrka och djup.

Paper Umbrellas.
Papperparaplyn används i dikten som en metafor för en annan slags kärlek; Något mer skört och bräckligt, något som inte orkar med Havet. Men det är viktigt att understryka att de inte bär någon skam. Det sönderfallande paraplyet är inte ett misslyckande, utan bär snarare insikten att de aldrig var skapta för varandra. Det gör också att Fyrtornets innebörd blir både djupare och vackrare.

Lighthouse.
I mötet med Fyrtornet händer något ovanligt. De flesta dikter talar om sammansmältningen av själar, men här blir skillnaderna i själarna istället en prioritering för diktens syfte. Om Havet mött ett annat hav hade det blivit en sammansmältning och ett fokusskifte; Från Havets läkning och styrka, till enbart kärleken. Men Fyrtornet står där det står och Havet tillåts virvla. Havet försöker inte bli ett fyrtorn för att passa ihop, och Fyrtornet försöker inte bli ett hav. De tillåts ha separata existenser och mötas halvvägs genom acceptans, kärlek och förståelse.

Galaxies/stars.
Galaxerna representerar djupet av hennes själ och stjärnorna symboliserar drivet i hennes hjärta. Det innebär att även om det vid första anblick kan misstas för yttre krafters påverkan, så är det Havet själv som driver sig framåt; Inte vad andra ser på håll, utan vad som gör henne till just Henne. Det är genom att vara sann och ärlig mot sig själv som hon finner styrka och mod att bearbeta sina trauman (darkest courses) så hon kan läka på riktigt och därmed senare finna sig själv med hjälp utav Fyrtornet -inte tack vare, med hjälp utav.
Användningen av Galaxies syftar också till att visa att det finns en hel värld "under ytan", som få får se och uppleva. Som få ens bryr sig om att försöka se.


--------------------


NÄRMARE GENOMGÅNG AV VERSER


"An ocean trapped in a whiskey glass
A hurricane taught to sit still
She learned to shrink herself for company–
but the tide returned against her will"

Här introduceras de första paradoxerna; Motsägelsefulla uttryck som målar upp omöjliga bilder, men som ändå är helt logiska för sammanhanget. Ett hav får inte plats i ett whiskeyglas och en orkan kan inte sitta still, men ser man till symboliken blir det plötsligt helt logiskt uttryckt. Ur en psykologisk synvinkel kan man anta att Havet har försökt passa in och skala ned sig själv så pass att hon dricker för att hålla sig själv "stilla", och att hon nu känner sig fångad i sin konsumtion. Hon behöver den för att passa in i samhället, men det är knappast hälsosamt för henne. Sista raden, "but the tide returned against her will", syftar till att hon kan hålla sig själv dold under en viss tid, men förr eller senare kommer hennes verkliga Jag bli omöjligt att hålla tillbaka.

--------------------

"She carried the galaxies in her chest night and day;
Her pieces scrambled, yet astonishigly bright on display
The stars of her heart tried to show her the way
But the Ocean kept polishing herself away"

Galaxerna speglar som sagt hennes djupa inre, och denna vers berättar att hennes inre Jag försöker agera kompass för att Havet ska hitta rätt. Men Havet är så upptagen med att försöka passa in och vara bra nog att hon polerar sig själv tills hon långsamt suddas ut.

--------------------

"Every man that she met admired the storm from shore
Still, never eager to actually go in
They claimed to love the deep, wide Ocean
And yet, did not want to learn how to swim

And so, she would gather her strengths
Pray that the stars would align
Trying so hard to reach his side, but instead
breaking against the shoreline"

Männen hon möter ser henne endast ytligt, men de är inte beredda att faktiskt försöka se och förstå Henne. De älskar idén av henne, men vet knappt vem hon är egentligen. Och hon vill så gärna finna den där kärleken hon inte tror sig vara värd att hon slänger sig mot land, redo att krascha mot kanten när hon inte kan nå fram. Det är inte ett ömsedigt möte; Det är en ytlig observatör och någon som vill bli sedd på riktigt.

--------------------

"So she learned that distant admiration 
is not nearly as true;
Because seeing from a distance
means never truly meeting You"

Denna vers är ett förtydligande gällande vad Havet önskar mest; Att bli förstådd. Att någon ska möta henne såsom hon är, snarare än bara se henne från utsidan.

--------------------

"When the love is too deep
And it failures to meet
Its match in another one 

It will not start to shrink
Until it finally sinks
to the bottom; forgotten and gone"

Havet vill inte gärna ge upp, hon vill kämpa och försöka även när den andra parten är en solklar missmatch. Men när det slutligen börjar sjunka in att hon återigen är den som älskar mest, då går kärleken, och Havet, i kras.

--------------------

"The stars kept leading her, taking her down
All of her own darkest courses;
Rinsing the static, silencing noise
Clearing out the distortions"

Styrkan i hennes eget inre, the stars, försöker leda henne dit hon är tvungen att gå. All of her own darkest courses syftar till hennes trauman; Genom detta kan vi förstå att hon börjar bearbeta allt hon förträngt: Trauman, svek, hjärtekross, förtvivlan  det enda sättet att komma över det är att gå rakt igenom det. Så hon jobbar på sig själv för att utvecklas och bli starkare. För att hon ska kunna se, tänka och känna klart. Det ska också understrykas att denna självutveckling görs innan hon möter Fyrtornet, därför att styrkan ligger i henne, men beviset ligger på sätt och vis sedan i honom.

--------------------

"Although somewhat frightened, she somehow knows 
That she simply has to know more"

När man upplevt svek eller obesvarad kärlek, eller kanske ännu mer rädslan att inte vara bra nog, så är det otroligt skrämmande att våga släppa in någon igen. Men det betyder inte att man ska sluta försöka. Ibland är det bra att låta nyfikenheten och pirret styra. Det är vad dessa rader beskriver.

--------------------

"She rises her waves and

he reaches his hand
And This is were the Ocean belongs"

Personligen älskar jag denna vers, därför att detta är första gången i dikten som Havet blir "mött halvvägs"  de sträcker sig mot varandra och får därför ett ömsesidigt möte, något Havet förut saknat.

--------------------

"And he wanted so dearly to be near to her;
He took the paper and he built a sail"

Dessa rader älskar jag också. Fyrtornet vill vara nära henne lika väl som hon vill vara nära honom. Istället för att kasta iväg allt papper, tar han pappret och gör om till ett segel. Det handlar inte bara om att möta henne i hennes känslor, det handlar också om att förstå vad hon genomgått och vända det till en fördel; En styrka för deras relation. Eftersom pappret dessutom är en symbol för männens kärlek så understryker denna rad att felet inte låg hos dem, och inte heller hos Havet; Felet låg i sättet pappret användes och visades i mötet. Det var ingen som direkt gjorde fel, ingen som bär skuld, det var helt enkelt inte rätt från början. Fyrtornet, däremot, är helt rätt för Havet och är villig och kapabel att älska henne så som hon behöver älskas.

Att pappret kan användas för att bygga segel är dessutom ett bevis på att det egentligen inte var värdelöst. Det visar 
att problemet aldrig var materialet, problemet var konstruktionen. Ett paraply är byggt för att skydda sig från regn. Ett segel är byggt för att röra sig tillsammans med vind och vatten. Paraplyet försöker stå emot naturen. Seglet samarbetar med den.

Om man följer den tanken blir Fyrtornets handling ännu mer betydelsefull: Han försöker inte skydda sig från Havet, han lär sig färdas med henne. Och då blir det plötsligt logiskt att samma papper som tidigare gick sönder nu kan bära honom över vattnet.

Därmed rymmer raderna dels en försonande syn på tidigare relationer och en acceptans för hur de påverkar oss, dels en insikt om att kärlek inte behöver vara en kamp: När den är rätt kan den istället kännas självklar.


--------------------

"And so he sailed With the Ocean
He dove down to her depths
And turned all of her hurricanes
Into deep, calming breaths"

Fyrtornet seglar inte På eller Över Havet, utan Med henne. Han tämjer eller erövrar inte Havet; Han tar ingenting ifrån henne. Istället ser han henne, trots deras stora olikheter, som en jämlike. Och det är första gången i dikten som Havet behandlas som en jämlike, som något levande. De tidigare männen stod på stranden; Betraktade, bedömde ur ett yttre perspektiv. Fyrtornet dyker ned för att förstå hennes djup; Inte den spektakulära stormen eller de mäktiga vågorna, utan allt det som finns under. Det intima. Det verkligt nära. Och han hjälper henne finna lugnet hon behöver för att orka vara stark; Inte genom att radera hennes orkaner, men genom att hjälpa samma luft gå från kaotisk till lugna andetag. Samma luft; Annan rörelse.

Om man betraktar symboliken psykologiskt kan orkanerna representera t.ex. trauman, rädsla, impulsivitet, hypervaksamhet eller överlevnadsstrategier. Och återigen, Fyrtornet raderar inte dessa saker; Men han hjälper Havet reglera dem. Hantera. Omdirigera kraften.

--------------------


"'She realized that what she had been seeking
Was not simply someone being there;
It was all of the fragments that adds up to love–
It was someone meeting Her;"

"Meeting Her" är här en referens till tidigare i dikten, för att bättre knyta ihop historiens gång. Stycket är också ett bevis på att hon inte bara behövde möta Någon/Vemsomhelst, för vem som helst kan inte älska henne så som hon behöver  så som Fyrtornet nu gör. Att möta Fyrtornet blir som ett djupt andetag, en sekund extra innan hon agerar på impuls  alltså, inte något som förändrar henne, men något som stärker, underlättar och tillför.

--------------------

"Not the horizon away
Nor the tornado breaths
Not the the things that you see from afar;

But the bright of her day
And the dark of her depths
And the shine of her every chest star"

Detta är också i referens till tidigare i dikten, för att understryka skillnaden mellan att se någon, och att faktiskt känna/förstå den. För första gången blir ett möte ömsesidigt; Äkta. Från observation till verklig kontakt.
Sista raden blir också starkare när man förstår min tidigare tolkning gällande "star" och "galaxies"; Därför att Fyrtornet här inte älskar henne för den han tror att hon är eller anser att hon borde vara. Han älskar henne för att han känner till hennes ljus och mörker, drömmar och trauman, minnen och förhoppningar, styrkor och svagheter - hennes hjärta och själ. Han ser henne för vad hon är och älskar henne precis så, utan att försöka ändra henne. Varje liten stjärna.

Fyrtornet är inte räddningen, men han är beviset på hur långt Havet kommer när hon lyssnar till sina egna inre drömmar, förhoppningar och följer sitt hjärta.

--------------------

"And so, her own lightened waves
were the ones to set her free
A powerful woman
Free from the norms of society;"

Denna vers är en omskrivning utav diktens första vers, delvis för att "knyta ihop dikten", men även för att visa hur hon utvecklats och stärkts sedan starten. Lightened waves syftar till att visa på att arbetet fortfarande är hennes, men att Fyrtornet lyser upp och förstärker hennes styrka så hon lättare ska se vad hon är kapabel att klara av. Havets relation till sig själv har uppenbart förgyllts utav hennes relation till Fyrtornet. 

Kontrasterna mellan första versen och denna tydliggör utvecklingen av Havets inre konflikter:
- I första versen är hennes "frihet" egentligen grundad i flykt från verkligheten. Hon bedövar sig med alkohol och cigaretter, men det är ändå inte tillräckligt för att få henne känna sig riktigt fri. Hon känner sig snarare instängd.
- I denna vers är det hennes egna vågor - hennes styrka, personlighet, sätt att älska, känslor, HON -som gör henne fri. Frihet genom självacceptans.

--------------------

"Together, they empowered the Ocean
He danced in her winds, round and round
She would never again need to whisper
She could finally let it all out"

Medan andra endast betraktat Havet och hennes vindar, så dansar Fyrtornet i dem. Han omfamnar och uppskattar alla hennes riktiga sidor och han hjälper henne att uppskatta sig själv. Havet är nu så pass stark i sig själv att hon inte längre förminskar sig; Hon tillåter sig själv finnas, fullt ut. Precis så som hon är.

 




"Paper Umbrellas in the Ocean" skrev jag för någon månad sedan, men vers 1 och vers 8 är baserade på två korta dikter jag skrev för många år sedan. Jag hittade och läste dem, och fick då idén att använda dem för att skriva en längre dikt. Personligen älskar jag "Paper Umbrellas in the Ocean" just för att den bär så mycket djup och "dolda" budskap - min favoritpoesi är sällan direkt, utan innebär ofta ett behov att tolkas och läsas flera gånger. Jag ville skriva med en analys för att dela min mening med dikten.

Vad tycker ni om "Paper Umbrellas in the Ocean"?

 



senaste genom mobilkameran



En massa mysbilder från senaste veckan. Och ja, min mobilkamera består nu till 99% av bilder på hundarna (såklart). Vi bor i stugan och för tillfället fokuserar vi på att träna inkallning, hantering, stå på bord och koppelvana med Aryah, såå roligt att se hur hon utvecklas dag för dag!

Vi har precis kört lite inkallning på gräsmattan, så nu sover båda hundarna gott igen. Eftersom vädret är fint får de vara i hagen, vilket de båda älskar och de sover så himla tungt mellan varven. När de vaknar igen blir det en liten skogspromenad, sedan ska vi även köra kloklipp och dusch idag. Mycket jobb med en liten valp, men herregud så roligt det är!


Pappersbröllop 💌


I måndags firade vi vår andra bröllopsdag, och dagen till ära gav jag Youssef en bunt brev; Brev jag skrivit nästan varje månad sedan vi gifte oss, i ett försök att delvis dokumentera våra första år som gifta, men också för att försöka förklara kärleken och glädjen han får mig känna. Han blev minst sagt berörd.

Vi firade så som vi gärna gör: I stugan, med lite god mat, goda snacks och mys. Helt perfekt om ni frågar mig!

 


ARYAH ♡


Förra helgen fick vi en ny liten familjemedlem; Chi's On Top Glitter and Glamour / Aryah ♡

Hon är inköpt av Caroline (Little Waves Kennel) och bor enligt fodervärdsavtal hos oss. Hon är verkligen en nyfiken, social, framåt, busig och härlig liten tjej som vann våra hjärtan på en knapp sekund. Dessutom har Cera tagit sig an henne på ett så fint sätt och varje vilostund ligger de tätt intill varandra. Det ska bli så roligt att få vara en del av hennes utveckling och se hur framtiden artar sig för vår älskade lilla tjej.
 
 
Här kommer, självklart, en hel drös med foton från veckan som gått: