B-52
En dikt/låttext jag skrev häromdagen.
KORT SAGT skriven för att skildra sanningen om Bipolär Sjukdom; Inte som observatör eller "förstående", utan från sjukdomens insida. Om eufori, livsglädje, depression och dödslängtan; Genom snabba svängningar och ibland samexisterande.
DJUPARE FÖRKLARING
Texten är skriven från insidan av Bipolär Sjukdom; De snabba svängningarna mellan euforiskt och överdrivet självförtroende, och den nedslående upplevelsen av depression - båda tillstånd med en konstant oöverkomlig tomhet. Texten svänger väldigt snabbt mellan känslolägen; Det gör den mänsklig, verklig. För någon med Bipolär Sjukdom kan vara euforisk och "dansa på bordet", men vakna nästa morgon med en depression så intensiv att man inte minns något bra. Det är inte "svart eller vitt"; Det är att dansa genom blinkande neonfärger eller begravas i kolsvart mörker. Och detta är vad låten handlar om: Kriget inuti.
"The Devil on my shoulder":
Representerar sjukdomen: Hur den talar om och övertygar en om att varje känsla är absolut och självklar. Den är ofta det enda som får en känna sig "levande", men också det som knuffar en över kanten. Det är nästan som en destruktiv kärleksrelation mellan berättarjaget och sjukdomen; Hur sjukdomen sliter en i bitar, men samtidigt är det enda konsekventa och därmed inger falsk trygghet och ett slags emotionellt beroende för att få känna – även när känslorna är smärtsamma.
"B-52":
Boeing B-52 Stratofortress är ett av världens mest legendariska bombplan och används därför här som metafor för självdestruktivitet, särskilt då det nämns tillsammans med inbördeskrig. Det är en symbol för hur Bipolariteten får en att förstöra sig själv; Att samma hjärna som skapar eufori, även skapar total förödelse.
"Of the always happy sometimes walking dead / Of the sometimes happy always walking dead":
Placeringen av orden always/sometimes är ett subtilt men starkt uttalande gällande hur man maskerar sitt mående, ibland till och med för sig själv – och hur sanningen slutligen kommer fram när man tappar masken. Det är den kroniska känslan av inre död under både mani och depression; Tomheten som båda tillståenden någonstans grundar sig i. Jag brukar alltid säga att "Jag är en lycklig person som mår dåligt ibland", det är mitt sätt att försöka intala mig själv och andra om att jag är okej. Men jag har tvingats gå från mantra till att våga vara ärlig och säga "Jag är väldigt sällan okej".
KORT SAGT skriven för att skildra sanningen om Bipolär Sjukdom; Inte som observatör eller "förstående", utan från sjukdomens insida. Om eufori, livsglädje, depression och dödslängtan; Genom snabba svängningar och ibland samexisterande.
DJUPARE FÖRKLARING
Texten är skriven från insidan av Bipolär Sjukdom; De snabba svängningarna mellan euforiskt och överdrivet självförtroende, och den nedslående upplevelsen av depression - båda tillstånd med en konstant oöverkomlig tomhet. Texten svänger väldigt snabbt mellan känslolägen; Det gör den mänsklig, verklig. För någon med Bipolär Sjukdom kan vara euforisk och "dansa på bordet", men vakna nästa morgon med en depression så intensiv att man inte minns något bra. Det är inte "svart eller vitt"; Det är att dansa genom blinkande neonfärger eller begravas i kolsvart mörker. Och detta är vad låten handlar om: Kriget inuti.
"The Devil on my shoulder":
Representerar sjukdomen: Hur den talar om och övertygar en om att varje känsla är absolut och självklar. Den är ofta det enda som får en känna sig "levande", men också det som knuffar en över kanten. Det är nästan som en destruktiv kärleksrelation mellan berättarjaget och sjukdomen; Hur sjukdomen sliter en i bitar, men samtidigt är det enda konsekventa och därmed inger falsk trygghet och ett slags emotionellt beroende för att få känna – även när känslorna är smärtsamma.
"B-52":
Boeing B-52 Stratofortress är ett av världens mest legendariska bombplan och används därför här som metafor för självdestruktivitet, särskilt då det nämns tillsammans med inbördeskrig. Det är en symbol för hur Bipolariteten får en att förstöra sig själv; Att samma hjärna som skapar eufori, även skapar total förödelse.
"Of the always happy sometimes walking dead / Of the sometimes happy always walking dead":
Placeringen av orden always/sometimes är ett subtilt men starkt uttalande gällande hur man maskerar sitt mående, ibland till och med för sig själv – och hur sanningen slutligen kommer fram när man tappar masken. Det är den kroniska känslan av inre död under både mani och depression; Tomheten som båda tillståenden någonstans grundar sig i. Jag brukar alltid säga att "Jag är en lycklig person som mår dåligt ibland", det är mitt sätt att försöka intala mig själv och andra om att jag är okej. Men jag har tvingats gå från mantra till att våga vara ärlig och säga "Jag är väldigt sällan okej".
"The best and worst are all the same; Greatness and undeniable shame":
Allt känns överväldigande intensivt, så det blir svårt att skilja på frihet och kaos; Storhet och skam blir samma sak. Känslorna i sig tappar värde, endast intensiteten och faktumet att känna något blir viktigt.
Höjd som symbol:
Höjd är en återkommande symbol (dansa på bord, klättra på tak, armar som vingar, flyga, B-52) och representerar här den hårfina linjen mellan känslan av "jag flyger" → "jag faller", såsom det är med Bipolaritet.
"Reach our your hand for mine and then – just, you lose your grip of me":
Denna rad skvallrar om en inre längtan efter räddning, men med en samtidig oförmåga att stanna kvar i tryggheten. Det har flera betydelser; Mani/hypomani som drar en ifrån andra, trauma/anknytningsrädsla, självsabotage och depressionen som avskärmar en från omvärlden. Att vilja vara en del utav någonting "normalt", men att samtidigt slåss mot sig själv och konstant både vinna och förlora kampen; Att förlora sig själv i sin sjukdom.
"Crashing down, airborne descend; The Bipolar-52 in a deadly transcend":
I slutraderna kommer kraschen. "Reach so low, put on a show" innebär att man nu krashar nedåt och då börjar maskera sig igen för att låtsas som om allt är bra. "Transcend" används generellt för att antyda något spirituellt upphöjt, men här får den en motsatt betydelse; Den blir dödlig. Det är som om man jagar ett övermänskligt tillstånd, viljan att vara/göra "något mer" – men samtidigt förintas utav det.
Allt känns överväldigande intensivt, så det blir svårt att skilja på frihet och kaos; Storhet och skam blir samma sak. Känslorna i sig tappar värde, endast intensiteten och faktumet att känna något blir viktigt.
Höjd som symbol:
Höjd är en återkommande symbol (dansa på bord, klättra på tak, armar som vingar, flyga, B-52) och representerar här den hårfina linjen mellan känslan av "jag flyger" → "jag faller", såsom det är med Bipolaritet.
"Reach our your hand for mine and then – just, you lose your grip of me":
Denna rad skvallrar om en inre längtan efter räddning, men med en samtidig oförmåga att stanna kvar i tryggheten. Det har flera betydelser; Mani/hypomani som drar en ifrån andra, trauma/anknytningsrädsla, självsabotage och depressionen som avskärmar en från omvärlden. Att vilja vara en del utav någonting "normalt", men att samtidigt slåss mot sig själv och konstant både vinna och förlora kampen; Att förlora sig själv i sin sjukdom.
"Crashing down, airborne descend; The Bipolar-52 in a deadly transcend":
I slutraderna kommer kraschen. "Reach so low, put on a show" innebär att man nu krashar nedåt och då börjar maskera sig igen för att låtsas som om allt är bra. "Transcend" används generellt för att antyda något spirituellt upphöjt, men här får den en motsatt betydelse; Den blir dödlig. Det är som om man jagar ett övermänskligt tillstånd, viljan att vara/göra "något mer" – men samtidigt förintas utav det.
oh, deer
FOTOGRAFERAT MED: CANON EOS 800D | EF 75-300mm
evening photos
FOTOGRAFERAT MED: CANON EOS 800D | EF 75-300mm
Bloggen ekar tomt i långa perioder, men den hamnar ju lite i skymundan när jag är upptagen med livet och måste portionera ut energin. Jag har senaste månaden bott i stugan, vilket jag minst sagt behövt. Ett depressivt skov innebär mycket tankar och känslor, lite energi och ett konstant läge av att vara understimulerad och överstimulerad på samma gång – då behöver jag omges av skog, hav och tystnad. Så stugan är verkligen en räddning! Nu har jag fått börja med Bipolärmedicin igen för att hjälpa mig "upp" lite, och den gör definitivt skillnad, även om det tar några veckor till innan full effekt. Men jag är tacksam för varje sekund av minsta lättnad.
Senaste veckan har kameran gått varm; Med andra ord har jag fått tillbaka lite fotoglädje. Eller min kreativa glädje, snarare. För jag har också skrivit dikter och låttexter, pysslat till min lilla Älvby, hittat på recept och målat. Detta är första gången på flera år som jag känner att jag börjar få tillbaka den viktigaste delen av mig själv. Så hur långvarigt eller kortvarigt det än blir njuter jag av att känna mig lite, lite mer som Mig.
Istället för att lägga upp en jäkla massa inlägg efter varandra, så tänkte jag tidsinställa lite fotoinlägg så det dyker upp med jämna mellanrum. På så vis ekar det inte helt tomt här.
G-kullens vardagsbus
Häromdagen passade jag på att ta lite härliga vardagsbilder på Carolines MAS-valpar. Bus, mys och garanterad sötchock!
Besök Little Waves Kennel på Instagram: KLICKA HÄR
Besök Little Waves Kennel på Instagram: KLICKA HÄR
FOTOGRAFERAT MED: CANON EOS 800D | EF-S 18-200mm
Cera 5 år ♥
Igår fyllde vår minsta älskling 5 år – och självklart förtjänade hon ett litet kalas! Vi dukade upp picknick i vårsolen, där Cera fick ett eget litet bord och serverades trerätters; Äggula till förrätt, leverpastej till huvudrätt och vattenmelon till efterrätt (tre av de bästa godsaker hon vet, såklart). Till det fick hon även lite smaskig buljong från Pure Natural och vatten. Hon åt och drack så glatt och ivrigt, och passade på att ha lite zoomies och bus i gräset mellan "rätterna".
Efteråt ville hon verkligen inte åka hem (vi var i sommarstugan och det är hennes favoritställe), så vi bestämde oss för att fortsätta hennes födelsedag med årets första övernattning i stugan. Otroligt mysigt på alla sätt och vis.
Efteråt ville hon verkligen inte åka hem (vi var i sommarstugan och det är hennes favoritställe), så vi bestämde oss för att fortsätta hennes födelsedag med årets första övernattning i stugan. Otroligt mysigt på alla sätt och vis.
Vår älskade lilla, lilla Cera. Vi kunde inte önskat oss en mer knäpp, härlig, social, mysig och snäll hund. Det är omöjligt att inte älska dig – och herregud, vad vi älskar dig ♥
SNABBA SMÅ TIPS FÖR ANDRA PICKNICKÄLSKARE:
♥ Jordgubbslådor. Både lådan där mackorna ligger, samt Ceras bord, är gamla jordgubbslådor. Lådan till mackorna är målad i grått och sedan har jag lagt i några fina servetter, väldigt simpelt men gulligt. Jag har flera stycken sparade och målade, redo för sommarens picknickar och kalas. Ceras bord består endast av en jordgubbslåda vänd uppochned, med ett örngott som duk. Det behöver verkligen inte vara knepigt för att vara charmigt.
♥ Sminkförvaring. Det finns oändligt många varianter av bra och smidig sminkförvaring, som även passar perfekt som förvaring för snacks! I bilderna ser ni att jag använt sminkförvaring (med tre fack och lock) för att ha salamichips, chips och kex i. Lätt att ta med sig och fint att ställa fram!
♥ Ett stilrent lakan. Jag har en stor picknickfilt som jag älskar, men den är i x antal väldigt starka färger och kan bli lite "för mycket" när jag vill duka upp en fin picknick. Så jag lägger filten underst, och lägger sedan ett simpelt lakan över. Inga barr i arslet, men en fin uppdukning. Perfekt ju!
♥ Hamburgerpapper. Det går att få tag på lite varstans (tror mina är köpta på antingen Dollarstore eller Ica Maxi), och är perfekta för att slå in smörgåsar i. Jag "rullar" in mina mackor och sätter en liten tejpbit för att det ska sitta kvar bra. Man slipper tappa ut allt gott inuti – och det ser dessutom så fint ut, tycker jag.
Skulle ni vilja ha fler tips gällande picknick och liknande? Kanske borde försöka skriva ihop något längre nu när picknicksäsongen drar igång? Eller något annat ni skulle vilja ha tips på? Jag älskar att dela med mig av idéer och knep, om jag har några!
♥ Jordgubbslådor. Både lådan där mackorna ligger, samt Ceras bord, är gamla jordgubbslådor. Lådan till mackorna är målad i grått och sedan har jag lagt i några fina servetter, väldigt simpelt men gulligt. Jag har flera stycken sparade och målade, redo för sommarens picknickar och kalas. Ceras bord består endast av en jordgubbslåda vänd uppochned, med ett örngott som duk. Det behöver verkligen inte vara knepigt för att vara charmigt.
♥ Sminkförvaring. Det finns oändligt många varianter av bra och smidig sminkförvaring, som även passar perfekt som förvaring för snacks! I bilderna ser ni att jag använt sminkförvaring (med tre fack och lock) för att ha salamichips, chips och kex i. Lätt att ta med sig och fint att ställa fram!
♥ Ett stilrent lakan. Jag har en stor picknickfilt som jag älskar, men den är i x antal väldigt starka färger och kan bli lite "för mycket" när jag vill duka upp en fin picknick. Så jag lägger filten underst, och lägger sedan ett simpelt lakan över. Inga barr i arslet, men en fin uppdukning. Perfekt ju!
♥ Hamburgerpapper. Det går att få tag på lite varstans (tror mina är köpta på antingen Dollarstore eller Ica Maxi), och är perfekta för att slå in smörgåsar i. Jag "rullar" in mina mackor och sätter en liten tejpbit för att det ska sitta kvar bra. Man slipper tappa ut allt gott inuti – och det ser dessutom så fint ut, tycker jag.
Skulle ni vilja ha fler tips gällande picknick och liknande? Kanske borde försöka skriva ihop något längre nu när picknicksäsongen drar igång? Eller något annat ni skulle vilja ha tips på? Jag älskar att dela med mig av idéer och knep, om jag har några!
några bilder från senaste tiden
Mysig frukost med Mickis; Iskaffe, frallor, frukt, skratt och prat. Underbart, som alltid!
Fick vara med under finaste Ellies valpning. Det var en väldigt fin upplevelse för mig som aldrig varit med förut, både Ellie och matte Caroline skötte allt så otroligt bra.
Lite psykologmöten och sedan en solig promenad hem. Har påbörjat en "ny" behandling som river upp mycket sår, så en promenad hem var välbehövligt för att göra av med den jobbiga energin.
En morgon i skogen med Caroline och hundarna. De fick springa runt och busa medan vi snackade skit i morgonsolen. Perfekt start på dagen!
Jag har haft en supermysig helg med Youssef, bl.a. tog vi en "fotodejt" där vi tog varsin kamera, valde varsin färg och sedan gick runt och fotade saker i färgen vi valt. Det var så himla roligt och givande! Igår var vi båda två rätt slöa (fruktansvärt mycket pollen just nu så vi känner oss båda smått sjuka hela tiden) så det blev en lugn dag där vi mestadels kollade på GoT och myste.
Imorse vaknade jag tidigt och kunde inte somna om, så jag har tagit en slö morgon med Total Battle och kaffe, haha. Nu håller jag på att packa ihop mig och ska åka för att spendera dagen med Lizzie – det ser jag fram emot!
Önskar er alla en fortsatt fin dag♥
Imorse vaknade jag tidigt och kunde inte somna om, så jag har tagit en slö morgon med Total Battle och kaffe, haha. Nu håller jag på att packa ihop mig och ska åka för att spendera dagen med Lizzie – det ser jag fram emot!
Önskar er alla en fortsatt fin dag♥
