Näckens sista dans


Jennie berättade för mig om någon podcast hon lyssnat på där de berättade om mytologin kring Näcken; framförallt (kort sagt) att om någon lärt sig spela utav Näcken så blev de trollbundna att fortsätta spela och människorna som hörde kunde inte sluta dansa utan gjorde det tvångsmässigt till någon förstörde strängarna på fiolen eller dog(?). Hursomhelst, efter det samtalet kom lite kreativitet och därmed denna dikt. Märkligt vart man kan hitta en liten gnutta inspiration.



Jag ligger hemma sjuk sedan i onsdags, negativt covid-test (tack och lov), men jag ligger ändå däckad med något influensaliknande. Rastlös och utmattad på samma gång, jobbig kombo. Urtråkigt att inte kunna jobba, eller ens gå ut en sväng. Men men, jag lagar mat, bakar och sover så jag fördriver tiden lite iallafall.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0