De senaste dagarna har jag spenderat ensam i stugan. Det är verkligen läkande. Spelar ingen roll att det varit storm av och till, det ger mig bara höstkänslor så jag slappnar av ännu mer. Jag behövde verkligen tid ensam. De som känner mig vet att jag alltid har alla notiser avstängda (förutom sms och samtal) då jag lärt mig att notiser stressar mig något fruktansvärt. Jag kommer ihåg att kolla dm's och liknande högst en gång i månaden, oftast varannan-var tredje, om ens. Men det är så otroligt skönt att inte känna något tvång att hålla koll på varenda meddelande, det var förr något som bokstavligen drev mig till vansinne; Stressen fick mig att gå i bitar gång på gång. Vården var på mig konstant om att stänga av allt. Och med åren har jag lärt mig att min egen hälsa måste komma först, annars dör jag. Bokstavligen. Mina närstående vet att är det något akut skickar de ett sms och talar om att det är just akut, och annars svarar jag när energin räcker till mer än ta mig genom dagen. För någon annan kanske det "bara är att svara på ett meddelande", men när energin är så extremt begränsad så innebär det att jag måste välja bort något annat. Jag har inga extrabatterier. Min största fokus är just nu att överleva, hålla ut till nästa positiva sak och hoppas att det ska bära mig en stund till. Ibland känns det som om det dåliga samvetet ska äta upp mig, men så påminner jag mig själv om att allt annat kan vänta; Inte min hälsa. Speciellt sen diabetesen. För så fort jag blir stressad, sover dåligt eller har ångest så skenar glukoset hejvilt och jag mår fruktansvärt. Inatt, t.ex., så låg mitt värde bra. Jag gick upp för att kissa och såg en spindel, vilket är min stora fobi. Direkt började glukoset skena. Jag tog insulin och det lugnade sig lite, sedan skenade det igen. Jag har varit vaken sedan kl 06 och tagit insulindos på insulindos, men i.o.m att jag sovit dåligt är kroppen i stress och det innebär att jag behöver 3-4 gånger mer insulin än vanligt. Tar jag för mycket störtdyker det och jag blir dålig för det. Så lite krävs för att jag ska spendera en dag med illamående, huvudvärk, dimsyn, sjukdomskänslor, darrningar och humörsvängningar -i bästa fall. Så jag måste stanna upp, vara i min egen bubbla och komma ihåg att det inte bara är okej att prioritera mig själv, det är tvunget. Jag har hela livet sagt att stress och ångest kommer bli min död och sätter jag inte mig själv först så lär det bli så. Så allt annat kan vänta.


Idag känner jag mig dock mer positiv, fastän trött och seg, såklart. Tessan & Adam är här vilket sekund som helst så ska vi ta en fika och umgås lite!

EN LITEN FÅGELVÄN

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ANDGÄNGET PÅ FRUKOST
Vi har ett tjugotal änder som kommer hit för frukost och kvällsmat, och sedan sover middag en stund. Har vi glömt ge dem så kommer de hela vägen upp till altanen för att säga till, haha. Nu har även småfåglarna börjat flockas för mat och vi har ofta hela gräsmattan/berget fyllt med olika fåglar. Jag som älskar fåglar kan sitta och titta på dem hur länge som helst.

I fredags hängde jag med Caroline, Alva & hundarna på en liten kvällstur till skogen. Deras hundar fick träffas för första gången, samt träna en stund –och jag fick ta lite härliga bilder under tiden!

Igår packade jag väskan och åkte ut till skogen med Alva & Aston. Det var riktig sommarvärme, men ändå så otroligt skön luft vid havet –som alltid. Så vi traskade omkring på slingorna, tog en fika vid vattnet och bara umgicks. Minst sagt underbart!

I vanlig ordning knäppte jag ett gäng härliga foton, så de kommer här! 
Ser ni att jag använt olika färgredigeringar på fotona i början? Jag hade såå svårt att bestämma mig för vilken jag skulle använda; Den turkosa är mer somrig, med en varmare känsla och vad jag tror är mer vad gemene man skulle föredra, lite mer "instagramvänligt" liksom –den känns som en fin semesterbild. Den mörkare blå, däremot, känns mer som min typ av redigering; Mjukt intryck men ändå med en tydlig kontrast mellan bakgrund och förgrund, där nämnd kontrast får det att se ut som om Aston rentav lyser och därmed inger en helt annan känsla; Sinnesstämningen känns mer drömlik. Jag har faktiskt skrivit ett inlägg angående just färgredigering, men aldrig publicerat det. Jag kanske borde göra det?

Igår hämtade Caroline upp mig tidigt, så åkte vi ut i skogen med alla hundarna; De busade för fullt i morgonsolen, medan vi passade på att äta frukost på picknickfilten. Underbar start på dagen med andra ord! Det är himla härligt att ha en bästis vars ena arbete är just hundarna, så vi kan kombinera träning/rastning och att umgås –jag får dessutom öva på fotograferingen i samma veva, och hon får foton att använda. Snacka om perfekt kombo på alla plan!

Självklart hängde kameran med, så här är en hel drös med härliga skogsbilder på gänget♥

Igår spenderade jag förmiddagen i skogen tillsammans med Caroline & hundarna –och självklart tog jag med mig kameran! Det var en riktig sommardag (jag gick i bara klänning, första gången i år) och vi pratade skit och umgicks medan hundarna busade för fullt. Jag älskar att ta lite spontana bilder och få träna på att fotografera rörelse, så här kommer ett gäng härliga bilder ♥

Lite bilder från en mysig kvällspromenad med Alva & Aston runt Lysingsbadet.
Jag är så himla lycklig att favvoalven äntligen flyttat tillbaka till stan (och att vi dessutom bor cirka 10 minuters promenad ifrån varandra!) så man kan ta en spontan promenad såhär♥

I söndags fick jag som sagt hänga med till vitsipporna för att få fotografera dessa vackra hundar en sväng. Jag älskar att få testa olika typer utav fotograferingar, för man fortsätter ju att hela tiden lära sig nya saker, se vad man kanske behöver tänka mer på, få roliga erfarenheter, se annorlunda genom linsen och få utvecklas på olika sätt. 

Det var verkligen en utmaning att fotografera flera hundar samtidigt, speciellt när alla har så olika färger och omgivningarna är så klargröna, något som gärna reflekterar sig mot de ljusa delarna i pälsen och därmed gör redigeringen till en mer knepig men samtidigt stimulerande uppgift. Jag är långt ifrån ett proffs, men jag tycker verkligen att det är så himla roligt och mår väldigt bra av att fotografera och redigera.

Så här kommer ett rejält gäng med foton från söndagen! Vad tycker ni om dem?

Idag har vi besök utav Ceras bästis Aina, och eftersom solen skiner så härligt tog vi med oss tjejerna en sväng till skogen. Först gick vi runt Lillön, sedan åkte vi ut till stugan där hundarna var i hagen och spanade på änder medan vi åt lunch. Därefter gick vi ut en sväng på ön och det blev fullt bus, såklart. Så underbart att se hur roligt de har tillsammans! Vi fick även se två örnar segla runt på vägen ut, så jag var också himla nöjd. Nu är vi hemma och hundarna ligger i varsin bädd och sover, man blir trött av att busa i vårsolen!