en mysigare onsdag
Hittade ny gosjacka på H&M. Har varit småkär i den ett bra tag, men har så mycket jackor så kände att jag inte behövde en till. Men när de satt ned den till 120:-, då är man ju nästintill tvungen haha..
Hade inte druckit något kaffe än idag när vi kom till cafét, så var helt lycklig när jag äntligen fick en latte haha! Vi var på Trillin (tror jag det heter? Gamla Nilssons för er som känner till Västervik), och det var riktigt mysigt.
När jag kom hem från öppenvården sprang jag upp och hämtade Tom och gick en sväng, sedan har jag bara tagit det lugnt. Ska laga någon mat snart, har glömt att käka mat sedan i torsdags haha, hur ens?? Så nu är jag tvungen iallafall. Bäst jag drar igång musik och börjar direkt, annars lär jag bara glömma igen haha.
Vad har ni gjort idag? :)
black and white
Två bilder jag tog på världens finaste mami♥
Jag vaknade för en stund sedan efter att ha somnat om någon timme, välbehövligt vill jag lova. Ska klä på mig och göra mig i ordning, gå en sväng med Tom, sedan ska jag till stan för att umgås lite med finaste Elin & lilla Svea innan jag ska på läkarmöte! Önskar er alla en fin onsdag♥
Låtar för själen
Alla som känner mig, på riktigt, vet att jag älskar pianomusik. För mig är det musik som inte talar om vad du ska känna, utan de bara träffar en i hela kroppen samtidigt. Jag har lyssnat mycket på det hela mitt liv, det lugnar mig och hjälper mig att sortera tankarna. När jag t.ex. inte kan sova på nätterna så sätter jag alltid igång denna lista i hörlurarna, och så målar jag, skriver, går ut och går eller bara ligger och lyssnar. "Song for Sienna" av Brian Crain är min absoluta favorit och har varit ett bra tag, känns som om hela själen andas när den spelas. Lyssna så får ni väl se om den har samma effekt på er.
Det är okej att vara okej
Igår åkte jag och mamma ut för att ta lite bilder på varandra, och resultatet ser ni här. Vet ni vad? Jag älskar dessa bilder, allihop. Inte för att jag egentligen är sådär supernöjd med dom, men därför att de aldrig tidigare existerat. För några månader sedan, och i 23 år dessförinnan, var dessa bilder omöjliga. Aldrig hade jag aldrig varit bekväm med att någon annan ta bilder på mig, än mindre helkroppsbilder. Så många saker som varit otillräckligt, fult och rakt igenom fel. Varför skulle jag vilja föreviga något så motbjudande?
Men de där skrattet, med den lilla huggtanden synlig och smilegropar runtom, är inte längre något som äcklar mig; Det imponerar mig. Efter alla gånger jag varit övertygad om att jag aldrig ska le igen, all smärta och alla jobbiga år, så imponeras jag utav att ens kunna skratta, att ha förmågan att känna glädje. Jag tar det aldrig för givet, för vilken gåva det är att få skratta.
Den där gigantiska stjärten och de breda låren, de får mig inte längre att skrika åt spegelbilden. Tänk om 15-åriga jag, som svalt mig till den grad att jag svimmade dagligen och som var övertygad om att jag aldrig mer skulle kunna äta utan att kräkas, kunde se mig nu -kunde se att vi vann över alla hjärnspöken? Vad stolt mitt tonårsjag skulle vara om hon såg det arslet dansa loss utan att bry sig vad andra tycker.
Dom där små ögonen som jag avskydde och skämdes över, som jag önskade hade varit bruna istället för gröna under så många år -hur häftigt är det inte att efter allt dessa ögon tvingats se, så ser jag fram emot att öppna dom på morgonen?
De vidriga armarna och konstiga händerna som jag så många gånger svurit över, tänk så många kramar de givit? Så många saker de orkat bära, så mycket kreativt de skapat, så mycket tröst andra funnit i dem, så mycket de orkat med.
Läpparna, de där osymmetriska jäkla läpparna som jag så många gånger önskat jag fick slita av - de är det tydligaste genetiska arvet jag fick efter min älskade morfar med sin underbara hängläpp. Och vad de gjort mitt liv roligare; alla leenden de format, alla kyssar de stulit, alla godsaker de smakat, alla ord de sagt, alla låtar de sjungit med till.
Vad jag har avskytt brösten, som alltid varit för stora, i vägen, jobbiga, fula, tunga -men tänk att de är friska. För några år sedan hittade min läkare knölar i ena bröstet och jag förberedde mig på det värsta, men fick tacka gud när det sedan visade sig vara helt ofarligt. Vad tacksam jag bör vara, för att de faktiskt mår bra.
Och det där tråkiga, platta håret som jag bokstavligen slitit tussar ifrån när jag inte stått ut -tänk vad häftigt det är att trots alla hundratals färgningar, blekningar, avfärgningar, medel, tovor, ångestslitningar och övriga slitningar, så är det fortfarande tjockt, friskt och växer så det knakar.
Tänk hur många vi är som spenderat mer tid åt att må dåligt över hur vi ser ut, än vi gjort åt att skratta? Som ställt in planer för att vi känt oss fula, som fått ångest när någon tittat på oss, vars liv kretsat kring att trycka ner oss själva fullständigt. Jag har ägnat så många år åt att irriteras, störas, äcklas och hata mig själv, men varför? Okej, jag tycker inte att jag är någon modell direkt, men so what? Vi föds med olika utseenden, det är våra små olikheter som gör oss till dom vi är, och att vara unik bör aldrig vara någonting negativt. När jag nu tänker på hur mycket både min kropp och själ genomgått så känner jag mig både tacksam och glad, för att hela jag har orkat kämpa vidare. Och är det inte viktigare att vara lycklig, än att vara perfekt? Jag tycker det.
Varje år har jag sagt att det blir mitt sista, att jag inte överlever tills det nästa, och jag har menat det. Jag har varit död större delen utav mitt liv, men jag har äntligen börjat vakna till liv; med mer kämparglöd och positivitet än någonsin. Så detta är inte mitt sista år, det är mitt första. Mitt första år som levande; för jag har ett helt liv att leva, och jag vill inte gå miste om en enda sekund.
Jag vet att texten blev lite rörig och kanske ibland lite osammanhängande, men äsch ni förstår nog poängen.
Het tomatsoppa & hasselnötsfrallor på 30 minuter
Idag slängde jag ihop en het tomatsoppa toppad med körsbärstomater, fetaost och oregano, samt hembakade hasselnötsfrallor. Det är väldigt mättande, jäkligt gott och dessutom väldigt simpelt. Jag bakade frallorna och gjorde soppan under tiden de var i ugnen. Det tog endast 30 minuter allt som allt. Tänkte dela med mig utav recepten:
Het tomatsoppa Cirka 3-4 portioner
Du behöver:
1 paket passerade tomater (500g)
½ gul lök
2 stora vitlöksklyftor
ca ½ purjolök
3-4 morötter
1 grönsaksbuljontärning
Chilipulver, vitpeppar, oregano
Lite vatten
Körsbärstomater
Fetaost
Såhär gör du:
Släng gul lök & vitlök i en mixer tillsammans med ca ½-1 dl vatten och mixa till en smet
Skala & skiva morötterna, hacka även purjolöken i lagom bitar
Lägg allting i en stekpanna tillsammans med lite vatten, smula även ned buljongtärningen
Fräs det några minuter under omrörning
Häll i passerade tomater och krydda efter smak -jag gillar att ha lite extra chilipulver då jag föredrar en hetare smak, men smaka av under tiden det kokar så det passar din smak!
Låt det koka i cirka 5 minuter, under tiden kan du dela körsbärstomaterna och fetaosten
Häll upp soppan i en tallrik, lägg ner tomater & fetaost, och strö över lite extra oregano
Färdigt!
Tips: Denna soppa går att variera på många sätt, t.ex. tycker jag om att ha i quornbitar/färs, eller tillsätta lite pasta eller potatis. Om ni vill göra det så kom ihåg att öka mängden passerade tomater och vatten.
Ugn: 200°C
Du behöver:
ca 9 dl vetemjöl (det går även att byta ut några dl mot t.ex. grahamsmjöl)
1,5 dl slätmixade hasselnötter
1 tsk salt
3 tsk bakpulver
1 ägg
4,5 dl vatten
Samt 1 uppvispat ägg till pensling
Såhär gör du:
Blanda ihop de torra ingredienserna i en bunke
Gör en grop i mitten och häll ner ägget, samt ca 3dl vatten
Arbeta in den torra blandningen lite i taget, och tillsätt resterande vatten lite i taget tills du fått en smidig deg (jag tyckte det var lättast att använda en gaffel för att röra ihop det)
Strö mjöl över bakbord/skärbräda, arbeta upp degen på den och dela sedan i 12 jämna bitar
Lägg bakpapper på en plåt, rulla degbitarna till bollar och lägg på plåten
Pensla alla ordentligt med ägget
Gräddas i mitten utav ugnen i ca 13-15 minuter, eller tills de fått fin färg. Ha koll.
Servera dem nybakade, tillsammans med soppan!
Tips: Detta är ett bra "grundrecept", du kan prova att tillsätta andra ingredienser du gillar. T.ex. kan det vara gott att strö dem med sesamfrön, eller att ha lite fetaost & hackade tomater i degen. De är även goda som frukostfrallor tillsammans med lite marmelad och ost. Testa dig fram!
Smaklig måltid!
ärliga ord ur gamla anteckningar
10 oktober 2016
Jag är fortfarande en person med ett väldigt öppet hjärta, som alltid vill se det bästa i människor och gör vad jag kan för att andra ska må bra. Och visst kan det vara påfrestande, visst har det stundvis blivit ett slag i ansiktet när ens godhet utnyttjas, men jag vill inte ändra på det ändå. Det är just denna egenskap som gör att jag aldrig ser ner på människor, att jag försöker sprida glädje, att jag har träffat så många underbara människor, att jag är kapabel att förlåta och gå vidare. Så även om det ibland sliter mig itu, så ger det mig så mycket styrka och glädje. Varför skulle jag vilja ändra på det?
5 maj 2016
Jag vill fortfarande åka bort, börja om, se något nytt. Men inte för att jag behöver det, inte för att jag "måste", utan för att jag VILL. Det senaste halvåret har jag byggt upp mig själv från grunden, och jag tycker idag om mig själv tillräckligt för att inte bry mig om någon annan ogillar mig. Dom som viskar bakom ryggen kommer alltid att stå där bakom, men dom är just det; Bakom mig. Så jag lämnar dom där och fortsätter framåt.
2 januari 2016
Vad tänker ni kring detta? Känner ni igen er i någon utav texterna?
familjelycka
Några till från när jag fotade denna underbara lilla familj för några veckor sedan. Nu har faktiskt även fina lillebror kommit, grattis igen kära ni♥
Jag sitter och inväntar mina kära vänner, funderar på om jag ska baka muffins så länge kanske? Orkar jag det? Får se.
genom mobilen
Mysig promenad i snön med Tom. Snön var ju tyvärr väldigt kortvarig här :(
Legat sjuk ett bra tag, så lever typ på té.
Älsklingströja från Lager 157, köpte den för bara 50??kronor???
Åt mysfrukost med Lizzie & Felle och relaterade ohälsosamt mycket till koppen
Kinabuffé gör livet lite mer värt att leva
Firade in det nya året med underbara (och galna) vänner. Vaknade bakis på nyårsdagen och upptäckte att jag lyckats slå av en bit av en tand under natten, skoj
Passade på att åka påse medan det fanns ordentligt med snö, jäääklar vad roligt det var! Vi gick ut i mörkret vid typ 00:30 och fick lysa med mobilerna för att se något när vi skulle åka haha!
Firade jul med familjen (mammas jansson tillsammans med min vegoskinka kan vara det bästa som hänt mina smaklökar), och på kvällen hade jag julmys med ett gäng favoriter
Varit så mysigt ljus i skogen senaste dagarna, så har ju varit tvungen att ta en massa bilder på favvokillen
Myslunch med världens bästa mami
Inte lätt att vara bästis med mig...iallafall inte när man somnar och jag är rastlös så jag staplar saker på en, he-he.. Den snurrande granen spelar en ganska hög truddelutt hahaha, omöjlig att väcka
Chillmode
Shopping i Norrköping med min fina bestbud / Molliegos
Soffhäng med Tom / hey guys it's meh / mamma var räddare i nöden och kom med godis
Är fortfarande sjuk men börjar bli bättre, bara hostan kan gå över så är jag nöjd. Har Tom hela dagen, så mysigt! Ska försöka göra någon mat, är så jäkla dålig på att äta i veckorna och ännu värre när man är sjuk. Men ikväll blir det iallafall babehäng och bara ta det lugnt!
Har ni några planer för helgen? :)
förlåt.
Jag har hatat dig i hela mitt liv. Synen av dig har plågat mig, så i gengäld har jag torterat dig. Jag minns första gången jag hatade dig så mycket att jag slog sönder spegeln i ren panik. Vi var 6 år. Jag minns första gången jag stoppade fingrarna i halsen för att du äcklade mig. Vi var 10 år. Jag minns när gympaläraren förbjöd oss från att delta i friitdrottsdagen för att jag svalt dig och du inte kunde behålla vatten. Vi var 12 år. Jag minns alla gånger jag skar sönder dig för du var så ful, alla gånger jag hällde i dig alkohol och mediciner för att du var vidrig, alla piller jag tryckte i dig den där kvällen, alla hårda ord jag skrikit. Jag har torterat dig, och det enda du har gjort... är kämpat -för mig. Du har vägrat ge upp oavsett hur illa jag har behandlat dig.
Jag har hatat min kropp hela mitt liv. Det har aldrig spelat någon roll hur jag sett ut, jag har ändå mått illa varje gång jag passerat en spegel. Den har alltid varit..fel, inte tillräcklig, och aldrig någonsin bra.
Men jag är äntligen färdig med det.
Varför ska vi tycka illa om oss själva, egentligen? Vi säger att alla är fina som dom är, sedan ställer vi oss i spegeln och pekar ut allt vi "borde" ändra på; för tjock eller för smal, för lång eller kort, för sladdrig här och benig där, för stora eller små bröst, för stora eller för små muskler, etc. Allting är FÖR. Men räcker det inte med att vara alla dessa saker, punkt? Inget för mycket eller för lite, utan bara ett konstaterande och en acceptans, och kanske slutligen en kärlek till oss själva? Det finns trots allt ingenting här i världen som är perfekt, så varför ska vi någonsin förvänta oss att vi själva ska vara det?
Varför ska jag låta hjärnspökena diktera ytterligare 23 år utav mitt liv, endast på grund utav min kropp? Kroppen som har räddat mig alla gånger huvudet gett upp. Kroppen jag nu ber om ursäkt till, för allt jag utsatt den för, enbart på grund utav mitt hat. Förlåt, kära kropp, för allt jag gjort. Och tack, för allt du klarat av.
Jag är 164 cm lång, har korta fingrar, lår som rör sig när jag går, stora bröst, liten överläpp, bristningar och ärr, ett snett smalben och platt hår.
Detta är några saker jag alltid hatat med mitt utseende, men vet ni vad det också är? Ett simpelt konstaterande på saker i mitt utseende, och när jag granskar alla dessa saker i spegeln idag så finner jag mig själv ryckandes på axlarna med ett leende. Jag älskar dom inte, men hatet är borta. Dessa saker brukade få mig att bryta samman dagligen, men idag får dom mig inte ens att reagera. För vet ni vad jag är mer än allt detta? Så jävla mycket.
Jag är intelligent, kreativ, ärlig och omtänksam. Jag älskar att dansa och sjunga trots att jag inte kan något utav det. Min favoritplats på jorden är vid havet eller i skogen. Jag tycker att läsk smakar bättre i burk än i flaska. Jag har perioder då jag enbart kollar på dokumentärer, ingenting annat. Jag älskar barn men vet inte om jag vill ha egna. Jag drömmer om att göra mig förtjänt utav ära och berömmelse utan att faktiskt ha det. Jag är svinrolig. Jag lyssnar väldigt mycket på pianomusik, men tycker att fiol är det vackraste instrumentet. Jag tycker att tomater och hårda päron är det godaste som finns.
Vet ni vad detta är? Några saker som definierar mig, saker som alltid borde spela större roll än hur jag ser ut. Vad andra ser, tänker och tycker kan jag aldrig styra och borde därför inte formas efter någon annan åsikt än min egen, för varför ska jag bry mig om vilka utav mina brister som stör någon annan? Vi har alla våra skavanker, men de gör oss varken sämre eller bättre, de bara är. Och jag känner mig ändå ganska tillfreds med vem, vad och hur jag är.
2019. Det första året jag startat utan att hata mig själv, det första året jag verkligen känner att det är helt okej, och det första året jag inlett med den uppriktiga känslan av vem-fan-bryr-sig.
Jag hade inga nyårslöften i år, bara en påminnelse på 5 ord nedskrivna i den lilla svarta boken: Fyfan vad du är bra.
</div
Lilla familjen
Tre bilder från förra helgen då jag körde en snabb fotografering med denna fina lilla familj♥
Både jul och nyår har hunnit passera sedan jag senast kikade in här, men jag antar att det lätt blir så. Jul firade jag först hos pappa den 23:e, sedan hos mamma under julaftonsdagen och på kvällen umgicks jag med några babes. Juldagen och nyårsafton var det party, och utöver det har jag mestadels bara umgåtts med lite favoriter. Nu ligger jag sjuk med bihåleinflammation, feber och en riktigt jävlig hosta som bara blir värre, var inte lätt att redigera bilder då jag ser som ett arsle haha.
Hur har eran jul/nyår varit?
