Imorse gick jag upp tidigt; Drack lite kaffe, kokade några ägg och dammsög. Klockan 9 kom Hailey hit, så vi startade dagen med lite äppelbitar och klämmis. Äppelbitarna fick, som ni ser, starkt godkänt av världens gladaste unge! Vi hann även med lite dans och bus innan det var dags för sovstund.

 

---

Medan Hailey sov några timmar passade jag på att äta lite lunch; Färsk mozzarella och tomater med basilikaspray, salt och limepeppar, kaffe och mediciner. Kändes som en riktig "girldinner" haha!

Vattenfärgerna var väldigt uppskattade, kolla lyckan i busungens ansikte? Helt underbar! Och så fick mamma Nathalie, som fyller år imorgon, en fin present när hon hämtade Hailey förut.

När man själv målat mycket men sedan helt förlorat glädjen i kreativiteten är det verkligen magiskt att få se färger och målande genom ett barns ögon; Se hur de lyser upp när de testar olika färger, höra det förtjusta skrattet när penslarna förflyttar färgerna till pappret, spänningen när färgerna blandas och ändras; Verkligen få sitta med och dela den där fantastiska glädjen det ju innebär att upptäcka och utforska –utan några regler eller krav, bara för att det är roligt. Tänk vad bra själen skulle må om man oftare kunde se livet genom ett barns ögon; Så spännande, färgglad och oskriven. Hailey skrattade under hela tiden, gav ifrån sig små glädjetjut när en ny färg drogs över pappret, dansade i stolen när hon drog runt penslarna och pekade stolt på sig själv när jag frågade vem som gjort den. Ärligt talat trodde jag aldrig att jag skulle vilja, eller kunna, plocka upp en pensel igen, men på några sekunder väckte hon ovetandes något inom mig som jag var säker på att jag förlorat för evigt; Hon påminde mig om varför jag älskat att måla och för första gången på vad som känns som en evighet känner jag en glädje och en längtan efter att återupptäcka den delen av mig själv; Utan regler eller krav, bara för att det är roligt.  Är det inte fantastiskt hur barns ofärgade glädje kan färglägga och läka själen?

 

Igår var det kalas för Hailey, som fyller 1 år idag, och Natta, som fyller 33 år på onsdag ♥
En mysig dag med fika, presentöppning, kramar, skratt, bus, lek, sång och dans. Minsta födelsedagsbarnet dansade för fullt medan storasyster höll konsert, såklart! Minst sagt en underbar söndag.

Ett gäng bilder från gårdagens skogstur. Cera älskar verkligen att få springa lös i skogen; Hon blir alldeles tokig såfort vi kommer ut och springer cirklar runt oss, skuttar omkring är så jäkla snabb. Det är svårt att tänka sig att hon har patella när man ser henne springa såhär i minst 20 minuter varje gång vi släpper henne lös, för jäklar vilken energi och glädje hon har när hon kör gärnet. Kan tillägga att hon hade kofta på sig när vi kom ut, men hon sprang bokstavligen ur den (hon gör det ibland när hon går loss i skogen haha) så det var ingen idé att sätta på den förrän hon var färdig haha!

Den sista bilden, längst ned i inlägget, är min favorit. Älskar alla bilderna, såklart, men den kändes verkligen speciell.

Denna vecka har framförallt fyllts med bus, skratt och mys med Hailey. Det har verkligen varit välbehövligt då mitt mående inte är sådär toppen, så att ha världens gladaste unge här är definitivt den bästa medicinen. Vi har gått promenader, gungat i lekparken, sjungit och dansat, busat och skrattat –med andra ord har vi haft det så himla härligt.


Barn tänker ju inte riktigt på om man är "sjuk eller frisk", de bryr sig om hur och vem man är, inte vad. För Hailey är inte jag sjuk och trött, för henne är jag den knäppa mostern som kan alla Babblarnas låtar, gör ljudeffekter till allt och skrattar hela dagarna. Hon ifrågasätter inte om jag orkar eller inte; Hon bara tar min hand, ställer sig och dansar och vet att jag kommer dansa med henne –igen och igen och igen. Och när tröttheten väl börjar ta över och jag behöver sitta ned en stund, då ställer hon inga frågor eller ser på mig sådär medlidande som de flesta gör, hon bara tar sina leksaker, sätter sig i knät och leker. Jag behöver inte förklara mig eller ursäkta, jag får "bara vara", så länge jag är Där. Det är så oerhört skönt och fint att bara få vara jag ibland, och barn låter en verkligen vara precis som man är♥

TORSDAG
Även igår var jag barnvakt hemma hos mamma, och vi hade minst sagt en underbar dag. Det är så roligt att se hur Haileys personlighet utvecklas och hon är så full utav bus och kärlek. Hade med mig kameran och fick lite underbara bilder, då jag har vridbar skärm kan jag vända så Hailey ser sig själv och det tyckte hon var så himla roligt. Jag och Pelle passade på att ta en promenad i solen när det var sovdags –det var så pass varmt att jag var tvungen att öppna jackan innan jag smälte bort fullständigt. Jag passade även på att ta en kaffe på trappan i solen (utan jacka, ja det VAR så varmt) medan hon sov, och jag njöt utav varje sekund. Så, så tacksam för såna härliga dagar med familjen!

Vi försökte ta några söta julbilder på djuren häromdagen (förutom Russin som inte alls ville vara med, haha). Cera klädde vi i en liten tomtekrage och tänkte att hon skulle se så söt ut, istället ser hon ut som en gulligare version av Pennywise hahaha! Men fortfarande söt, såklart. Mollie, vår lilla bulldozer, slet ner och sönder hela alltet haha, men jag hann få två bilder på henne iallafall.

Hoppas ni alla haft en fin jul!♥

Själv spenderade jag julafton ute hos min storasyster med familjen: Vi åt god mat, fick påhälsning från jultomten, kollade Kalle Anka, körde julklappsspelet och hade helt enkelt en underbar dag tillsammans.


Då jag för tillfället är i ett depressivt skov (och därmed är proppfylld med ångest större delen utav tiden) så är det dagar som dessa, fyllda med skratt och kärlek, som påminner mig om hur magiskt livet faktiskt är. Familjen, både den jag varit tursam att födas in i och den vi gemensamt skapat på vägen, är det viktigaste och finaste jag har. Då jag vet alltför väl hur snabbt allt kan förändras så placerar jag varsamt dessa stunder i hjärtat och virar själen kring dem; Skapar minnen som håller mig samman när livet är stormigt och ger mig en trygg punkt att hålla fast i. För det viktigaste är ju faktiskt inte materiella ting invirade i fina papper; Den finaste gåvan är stunderna vi delar med dom vi älskar; Att få vara tillsammans. Och jag är så tacksam för varje ögonblick jag får dela med alla de fantastiska människor jag valt att ha i mitt liv. Dessa stunder är gnistorna som får livslågan att brinna.

Det är också därför jag alltid tar så mycket foton jag bara kan; För att minnas. Få hålla kvar i stunderna. När livet känns tungt så är det så skrämmande lätt att glömma allt som gör livet sådär förtrollande vackert –för visst är det ju just det; Vackert. Så när ångesten försöker sudda ut glädjen tar jag fram alla foton som förevigar lyckan och påminner mig själv om att livet är byggt på ögonblick; Och jag är lycklig nog att ha samlat myriader utav myriader med gnistrande ögonblick som gör allt värt det. Ingen ångest i världen kan radera lyckan jag får uppleva eller kärleken jag omfamnas utav. Dessa stunder är allt. Precis allt.

Godmorgon! Igår gick jag upp tidigt för att dricka kaffe och göra mig i ordning i lugn och ro. Har två nya dokumentäreserier jag blivit besatt utav, så det är så mysigt att krypa upp i soffan med kaffe och slökolla tills man vaknat till –kollade faktiskt klart den ena haha.

Vi gav oss ut på en liten skogspromenad i kylan, så Cera kunde få springa lite. Hon är inte glad i det faktum att det är både blött och kallt, men vi lyckades till slut tagga igång henne och hon var så nöjd. När vi kom hem var det dags för veckans spadag; Kloklipp och dusch. Cera har ganska långa pulpor och vi kan därför inte klippa dem så korta som man hade önskat, därför klipper vi varje vecka. Duschar henne gör vi delvis då hon såklart blir lite lerig och dan ibland, men främst då jag upptäckt att det verkligen underlättar min allergi om hon duschas varje vecka.

Nu ligger hon i bädden och snarkar, Youssef vilar, katterna sover och jag dricker kaffe. En trött familj här hemma, med andra ord.

Här kommer en hel drös med bilder från promenaden, min lilla skruttfis

Igår kom ju somsagt Haileybus hit och vi hade dansparty och mys i vanlig ordning. Denna bild får hela min själ att smälta, så fina de är♥

Idag ska jag mest ta det lugnt har jag tänkt. Youssef jobbar och jag gick upp tidigt för att hinna se honom lite innan, men jag känner att jag är så himla trött –jag har suttit och gäspat konstant i säkert två timmar nu, snart går käken ur led haha. Jag ska slänga i en tvätt, diska lite och förbereda middagen, men i övrigt ska jag nog bara försöka ta det lugnt. Det har blivit lite för dålig kvalité på sömnen senaste tiden och kombinerat med bihålor som fortfarande inte återhämtat sig är kroppen rätt slut. Jag har väldigt svårt att koppla av och ta det lugnt, men jag ska göra mitt bästa haha! Det är ju trots allt söndag.

Hur är eran helg?