NYSLÄPPT FANTASTISK LÅT
2024-09-07 @ 08:45:39
ÄNTLIGEN har min älskade, briljanta lillasyster släppt sin nya låt "Gatan" -soom jag väntat och längtat! Sabina har alltid (och då menar jag alltid) varit otroligt talangfull, men nu har hon verkligen hittat sin personliga stil och det märks så tydligt, hennes musik är så fylld med henne. Som storasyster och största fan blir jag så stolt och lycklig att få se henne blomstra och frodas, få se henne fara in i musikvärlden som det energiknippe hon är och visa allt och alla hur grym hon är.
Har du en dålig dag? Det hade nämligen jag igår; Hade så ont i varenda led i kroppen att jag inte kunde räta ut fingrarna eller gå normalt, och jag ville bara gråta. Så låten släpptes verkligen i precis rätt läge; Jag lyssnade om och om, skreksjöng och kände att allt nog ordnar sig ändå. För det är vad låten gör; Sprider Sabinas inställning och personlighet; Man blir taggad, glad och energisk -även när allt gör ont och man inte sovit på flera veckor haha.
Så lyssna, lyssna och LYSSNA igen! Herregud så bra låten är!
ÄNTLIGEN har min älskade, briljanta lillasyster släppt sin nya låt "Gatan" -soom jag väntat och längtat! Sabina har alltid (och då menar jag alltid) varit otroligt talangfull, men nu har hon verkligen hittat sin personliga stil och det märks så tydligt, hennes musik är så fylld med henne. Som storasyster och största fan blir jag så stolt och lycklig att få se henne blomstra och frodas, få se henne fara in i musikvärlden som det energiknippe hon är och visa allt och alla hur grym hon är.
Har du en dålig dag? Det hade nämligen jag igår; Hade så ont i varenda led i kroppen att jag inte kunde räta ut fingrarna eller gå normalt, och jag ville bara gråta. Så låten släpptes verkligen i precis rätt läge; Jag lyssnade om och om, skreksjöng och kände att allt nog ordnar sig ändå. För det är vad låten gör; Sprider Sabinas inställning och personlighet; Man blir taggad, glad och energisk -även när allt gör ont och man inte sovit på flera veckor haha.
Så lyssna, lyssna och LYSSNA igen! Herregud så bra låten är!
Follow
Vad är musik?
2024-08-30 @ 11:50:41
I Dream of You, av Robin Spielberg.
Åh, denna låt. Denna vackra, glädjefyllda melodi.
Denna låt är verkligen en kärleksförklaring; Den pirrande glädje som tar över varje cell; Elektriciteten i fingertopparna; Lättnaden som ligger i att älskas i gengäld; Lukten i nacken; Lugnet i en famn. Den är kärlek vid första ögonkastet och stegen längs altargången. Den är känslan av att finna sitt hem i någons närhet. Den är slaget hjärtat hoppar över och sättet det rusar. Den är att kunna vara utan, men att aldrig igen vilja. Den är det aktiva valet att älska till sista andetaget.
Några fler utav mina favoriter (klicka på namnen för att länkas till spotify):
Evenscene - Thad Fiscella
When Leaves Fall - Thad Fiscella
Atlantico - Robert Cacciapaglia, Royal Philharmonic Orchestra, Michele Fedrigotti
The Heart Asks Pleasure First/The Promise - Michael Nyman
Opera 24 n.2 in re bemoelle Magg.: Notturno - Maurizio Mastrini
To the Sky (Moderate) - Dirk Maassen
Butterfly Waltz - Brian Crain
Ambre - Nils Frahm
For Chris - Brock Hewitt: Stories in Sound
La Clairière - Piano Novel
"Music is more than just the music itself; It’s an artistry bringing people together with a tune, the ability to help them believe in themselves and give them the will to fight. It’s about community, faith and a sense of belonging. It’s about standing up for the one’s who lack the energy to stand up for themselves and to never forget that we are all a part of the big machinery that make up society. It’s about humanity and the power of compassion. Music is so much more than just the music itself; It can be the ray of sunshine saving someone from the darkness. It can be the difference between life and death." -inledningen i manuset jag skrev till en muntlig presentation.
Många lyssnar enbart på melodierna, medan andra fokuserar på texten som sjungs. De flesta gör nog som jag; Anser att de båda är lika avgörande för att skapa musik. Jag har en väldigt varierad smak, men jag har, som de flesta, några genrer som jag ändå skulla våga påstå är mina favoriter; Punk/rock, samt mer klassisk och instrumental musik (speciellt piano och fiol). Det sistnämnda anser jag vara konst; Att förmedla känslor och berättelser utan ett ord. Motpolen till poesi, som gemensamt bildar strömmar inombords och tillåter en att känna vad än man behöver känna. Instrumental musik är generellt öppen för tolkning vilket, enligt mig, gör den så mycket mer kraftfull. En låt jag aldrig hört har förmågan att framkalla minnen som legat gömda i det undermetvetna, och en låt jag hört hundratals gånger har kapaciteten att få mig känna olika saker varje gång. När livet känns alltför överväldigande lyssnar jag på musiken dagarna i ända och tillåter den att riva upp såren så de äntligen kan läka rätt. Jag tror att vi alla tolkar musik så som vi behöver, behärskar och kan; I varje tonändring placerar vi automatiskt minnen, tankar och känslor och tilldelar därmed melodierna oändliga andemeningar. Vi förser tonerna med de bemärkelser vi är kapabla till och gör dem till en del utav oss själva; Blandar arv och miljö med känslor och hopp och samtycker till att sammanfläta allt vi var med allt vi är och önskar bli. Och så blir musiken plötsligt en symbol; För en tid vi saknar eller överkommit, känslor som stormat eller brunnit ut, för oss. För våra innersta Jag. Den är onekligen mäktig, musiken. Och dess obegränsat ändlösa innebörd.
Jag har några listor med instrumental musik som jag lyssnar på när jag behöver existera utan att existera; Fyllda med musiken som gör rum för mig. Och självklart tolkar jag varje låt på olika sätt, baserat på allt som format min identitet. Nedan har jag plockat ut några utav mina favoriter och ska här försöka förmedla vad de betyder för just mig. Kanske har ni en interpretation som inte alls överensstämmer med min, eller kanske sluter ni ögonen och nickar instämmande till tolkningen jag gjort? Oavsett vad ni känner inombords, så är dessa låtar fantastiska. Sätt på er hörlurar, luta er bakåt och låt musiken ta er vartän ni behöver vara.
1.
Song for Sienna, av Brian Crain.
Brian Crain är min go-to musik, och denna låt har i många år varit min favorit. Den har hjälpt mig genom så mycket i livet, räddat mig. När jag tror att jag inte ska orka mer, då är det denna låt som spelas om och om igen i hörlurarna.
För mig är denna låt att sätta punkt i ett kapitel, och påbörja det nästa. Den är sorgen och saknaden efter det som redan varit, mixat med den skräckblandade förtjusningen i att få börja om på nytt. Rädslan i att behöva gå vidare och modet att faktiskt göra det. Den är sista kvällen man gråter sig till sömns och första gången man kommer på sig själv att skratta. Den är de där svidande tårarna som äntligen får tyngden att lätta lite i taget. Den är ett krossat hjärta och en pirrande förälskelse. Den är daggen som får världen att glittra innan samhället vaknat till liv. Andetaget innan något stort sägs. Känslan av att det är okej att inte vara okej. Det förvånade rycket när man plötsligt känner en omfamning medan man gråter. Den är första gången man väcks utav solstrålarna genom persiennerna efter en vinter man aldrig trott ska ta slut. Styrkan att våga stanna en dag till.
2.
The Approaching Night, av Philip Wesley.
Denna sång har jag målat säkert 80% utav mina tavlor till, utan att överdriva. Den försätter mig i automatisk djupandning.
Den är utrymmet där alla känslor får finnas; Där de kan samexistera utan att riva, slita, slå eller sparka. Den är de sista sekunderna innan man somnar; Där man känner kroppen försvinna och sinnet sakta flyta med och flyta ut i det undermedvetnas djupblå vågor. Den är hjärnans motorväg; Där alla tusentals tankar får varsin körfil och ingen någonsin krockar eller åker fel; Där de bara kan vara. Finnas till. Lugnet i att inte tvingas vara lugn. Den är en plats utan gravitation; Dit vi kan ta med vårt bagage utan att tyngas till marken och låtas sväva i allt och ingenting. Aldrig behöva nudda mark igen.
3.
Comptine d'un autre été, l'après-midi, av Yann Tiersen.
För mig är denna låt en outtalad beskrivning på känslan av förvirring, ensamhet och att vara lite vilsen. Att se omvärlden genom glasväggar; Vara så nära, men aldrig nära nog. På andra sidan. Som att se världen svischa förbi genom bilens smått fläckiga ruta och känna sig separerad från allt det man inte riktigt hinner se på en vinande sekund. Undra om man någonsin kommer ha en plats att höra hemma; Den existensiella krisen av att vilja vara en del utav något utan att sudda ut sig själv fullständigt. Att kasta tusen stenar i sitt glashus men aldrig få se väggarna krackelera runt en; Fängslad i plexiglas; Distansierad. Aldrig nära nog.
4.
Début, av Mélanie Laurent.
Denna låt är naturen; Vågorna som slår mot berget och blir till skum; Den gröna mossan som får marken att se sådär romantiskt trolsk ut; Bäcken som likt blodkärlen ger liv till tystnaden; Brisen som tycks vara hundraprocentigt syre; Fåglarna som svävar utan en rörelse. Den är ett krusat himlahav och en horisont målad i pastell. Den är sättet skymningen målas orange och den är gryningen som smyger genom träden. Den är varje dolt läte som endast kan höras när tystnaden omger en och tillåter knakande grenar och rasslande vindar att bilda musik i själen. Den är tryggheten i att vara en del utav universums kretslopp och finna mening i att vara just här och just nu.
5.
RAIN, av Tony Ann.
Det märks så oerhört tydligt att den inspirerats utav regnet. En perfekt melodisk skildring.
Och denna låt känns just så; Som regn, inuti. Hela mitt liv har jag älskat regnet; Hur det låter, luktar, hur det känns mot huden. Det känns renande; Som att det är universums sätt att tvätta bort allt det som gör ont. Jag vänder ansiktet uppåt och låter det skölja bort sorgen, hårda ord och svek; Droppe för droppe. Alla färger som målats på mig för att vilseleda mig, få mig tro att jag måste ändras på –de sköljs av. Ut. Bort. Och kvar blir jag, precis så som jag är.
6.
Travelling, James Spiteri.
Denna låt känns, för mig, nostalgisk. Inte för att den är särskilt gammal, men därför att den förflyttar mig bakåt i tiden. Den får mig att känna som om jag är tonåring och sitter med ena benet hängande ut genom fönstret medan P!nk's senaste album spelas om och om igen på cd-spelaren. Vilsen, ångestfylld och med miljarder tankar som höll mig vaken hela nätterna, eller ibland i flera dygn. Jag gjorde det hela min uppväxt; Satt i fönstret. Mina föräldrar var inte glada i det, och som vuxen kan jag verkligen förstå varför. Men att sitta där i fönstret; Med ett ben på varje sida, vind i ansiktet och se ut på gatan, på himlen, på träden en bit upp –det fick mig att känna mig hemma. Välplacerad. Förstådd, på något vis. Som om jag hade kontroll. Kanske var det den bokstavliga metaforen i att ha en fot över kanten som fick min fysiska gestalt att för en gångs skull existera parallellt med mitt mentala tillstånd och därför ingav den falska tryggheten i att vara precis där jag borde. Jag kunde sitta där flera timmar i streck. Ibland hela nätter, då i tystnad. Lyssnade till de dolda ljud som pryder natten. La en skrivbok i knät och försökte förstå varför jag var så väldigt oförstådd. Sökte meningen. Sökte mig.
Dit tar denna låt mig. Och den låter mig liksom läka de där bitarna som slets itu för så många år sedan; Gå ur mig själv och låta åren som gått trösta varandra.
7.
Många lyssnar enbart på melodierna, medan andra fokuserar på texten som sjungs. De flesta gör nog som jag; Anser att de båda är lika avgörande för att skapa musik. Jag har en väldigt varierad smak, men jag har, som de flesta, några genrer som jag ändå skulla våga påstå är mina favoriter; Punk/rock, samt mer klassisk och instrumental musik (speciellt piano och fiol). Det sistnämnda anser jag vara konst; Att förmedla känslor och berättelser utan ett ord. Motpolen till poesi, som gemensamt bildar strömmar inombords och tillåter en att känna vad än man behöver känna. Instrumental musik är generellt öppen för tolkning vilket, enligt mig, gör den så mycket mer kraftfull. En låt jag aldrig hört har förmågan att framkalla minnen som legat gömda i det undermetvetna, och en låt jag hört hundratals gånger har kapaciteten att få mig känna olika saker varje gång. När livet känns alltför överväldigande lyssnar jag på musiken dagarna i ända och tillåter den att riva upp såren så de äntligen kan läka rätt. Jag tror att vi alla tolkar musik så som vi behöver, behärskar och kan; I varje tonändring placerar vi automatiskt minnen, tankar och känslor och tilldelar därmed melodierna oändliga andemeningar. Vi förser tonerna med de bemärkelser vi är kapabla till och gör dem till en del utav oss själva; Blandar arv och miljö med känslor och hopp och samtycker till att sammanfläta allt vi var med allt vi är och önskar bli. Och så blir musiken plötsligt en symbol; För en tid vi saknar eller överkommit, känslor som stormat eller brunnit ut, för oss. För våra innersta Jag. Den är onekligen mäktig, musiken. Och dess obegränsat ändlösa innebörd.
Jag har några listor med instrumental musik som jag lyssnar på när jag behöver existera utan att existera; Fyllda med musiken som gör rum för mig. Och självklart tolkar jag varje låt på olika sätt, baserat på allt som format min identitet. Nedan har jag plockat ut några utav mina favoriter och ska här försöka förmedla vad de betyder för just mig. Kanske har ni en interpretation som inte alls överensstämmer med min, eller kanske sluter ni ögonen och nickar instämmande till tolkningen jag gjort? Oavsett vad ni känner inombords, så är dessa låtar fantastiska. Sätt på er hörlurar, luta er bakåt och låt musiken ta er vartän ni behöver vara.
1.
Song for Sienna, av Brian Crain.
Brian Crain är min go-to musik, och denna låt har i många år varit min favorit. Den har hjälpt mig genom så mycket i livet, räddat mig. När jag tror att jag inte ska orka mer, då är det denna låt som spelas om och om igen i hörlurarna.
För mig är denna låt att sätta punkt i ett kapitel, och påbörja det nästa. Den är sorgen och saknaden efter det som redan varit, mixat med den skräckblandade förtjusningen i att få börja om på nytt. Rädslan i att behöva gå vidare och modet att faktiskt göra det. Den är sista kvällen man gråter sig till sömns och första gången man kommer på sig själv att skratta. Den är de där svidande tårarna som äntligen får tyngden att lätta lite i taget. Den är ett krossat hjärta och en pirrande förälskelse. Den är daggen som får världen att glittra innan samhället vaknat till liv. Andetaget innan något stort sägs. Känslan av att det är okej att inte vara okej. Det förvånade rycket när man plötsligt känner en omfamning medan man gråter. Den är första gången man väcks utav solstrålarna genom persiennerna efter en vinter man aldrig trott ska ta slut. Styrkan att våga stanna en dag till.
2.
The Approaching Night, av Philip Wesley.
Denna sång har jag målat säkert 80% utav mina tavlor till, utan att överdriva. Den försätter mig i automatisk djupandning.
Den är utrymmet där alla känslor får finnas; Där de kan samexistera utan att riva, slita, slå eller sparka. Den är de sista sekunderna innan man somnar; Där man känner kroppen försvinna och sinnet sakta flyta med och flyta ut i det undermedvetnas djupblå vågor. Den är hjärnans motorväg; Där alla tusentals tankar får varsin körfil och ingen någonsin krockar eller åker fel; Där de bara kan vara. Finnas till. Lugnet i att inte tvingas vara lugn. Den är en plats utan gravitation; Dit vi kan ta med vårt bagage utan att tyngas till marken och låtas sväva i allt och ingenting. Aldrig behöva nudda mark igen.
3.
Comptine d'un autre été, l'après-midi, av Yann Tiersen.
För mig är denna låt en outtalad beskrivning på känslan av förvirring, ensamhet och att vara lite vilsen. Att se omvärlden genom glasväggar; Vara så nära, men aldrig nära nog. På andra sidan. Som att se världen svischa förbi genom bilens smått fläckiga ruta och känna sig separerad från allt det man inte riktigt hinner se på en vinande sekund. Undra om man någonsin kommer ha en plats att höra hemma; Den existensiella krisen av att vilja vara en del utav något utan att sudda ut sig själv fullständigt. Att kasta tusen stenar i sitt glashus men aldrig få se väggarna krackelera runt en; Fängslad i plexiglas; Distansierad. Aldrig nära nog.
4.
Début, av Mélanie Laurent.
Denna låt är naturen; Vågorna som slår mot berget och blir till skum; Den gröna mossan som får marken att se sådär romantiskt trolsk ut; Bäcken som likt blodkärlen ger liv till tystnaden; Brisen som tycks vara hundraprocentigt syre; Fåglarna som svävar utan en rörelse. Den är ett krusat himlahav och en horisont målad i pastell. Den är sättet skymningen målas orange och den är gryningen som smyger genom träden. Den är varje dolt läte som endast kan höras när tystnaden omger en och tillåter knakande grenar och rasslande vindar att bilda musik i själen. Den är tryggheten i att vara en del utav universums kretslopp och finna mening i att vara just här och just nu.
5.
RAIN, av Tony Ann.
Det märks så oerhört tydligt att den inspirerats utav regnet. En perfekt melodisk skildring.
Och denna låt känns just så; Som regn, inuti. Hela mitt liv har jag älskat regnet; Hur det låter, luktar, hur det känns mot huden. Det känns renande; Som att det är universums sätt att tvätta bort allt det som gör ont. Jag vänder ansiktet uppåt och låter det skölja bort sorgen, hårda ord och svek; Droppe för droppe. Alla färger som målats på mig för att vilseleda mig, få mig tro att jag måste ändras på –de sköljs av. Ut. Bort. Och kvar blir jag, precis så som jag är.
6.
Travelling, James Spiteri.
Denna låt känns, för mig, nostalgisk. Inte för att den är särskilt gammal, men därför att den förflyttar mig bakåt i tiden. Den får mig att känna som om jag är tonåring och sitter med ena benet hängande ut genom fönstret medan P!nk's senaste album spelas om och om igen på cd-spelaren. Vilsen, ångestfylld och med miljarder tankar som höll mig vaken hela nätterna, eller ibland i flera dygn. Jag gjorde det hela min uppväxt; Satt i fönstret. Mina föräldrar var inte glada i det, och som vuxen kan jag verkligen förstå varför. Men att sitta där i fönstret; Med ett ben på varje sida, vind i ansiktet och se ut på gatan, på himlen, på träden en bit upp –det fick mig att känna mig hemma. Välplacerad. Förstådd, på något vis. Som om jag hade kontroll. Kanske var det den bokstavliga metaforen i att ha en fot över kanten som fick min fysiska gestalt att för en gångs skull existera parallellt med mitt mentala tillstånd och därför ingav den falska tryggheten i att vara precis där jag borde. Jag kunde sitta där flera timmar i streck. Ibland hela nätter, då i tystnad. Lyssnade till de dolda ljud som pryder natten. La en skrivbok i knät och försökte förstå varför jag var så väldigt oförstådd. Sökte meningen. Sökte mig.
Dit tar denna låt mig. Och den låter mig liksom läka de där bitarna som slets itu för så många år sedan; Gå ur mig själv och låta åren som gått trösta varandra.
7.
I Dream of You, av Robin Spielberg.
Åh, denna låt. Denna vackra, glädjefyllda melodi.
Denna låt är verkligen en kärleksförklaring; Den pirrande glädje som tar över varje cell; Elektriciteten i fingertopparna; Lättnaden som ligger i att älskas i gengäld; Lukten i nacken; Lugnet i en famn. Den är kärlek vid första ögonkastet och stegen längs altargången. Den är känslan av att finna sitt hem i någons närhet. Den är slaget hjärtat hoppar över och sättet det rusar. Den är att kunna vara utan, men att aldrig igen vilja. Den är det aktiva valet att älska till sista andetaget.
Några fler utav mina favoriter (klicka på namnen för att länkas till spotify):
Evenscene - Thad Fiscella
When Leaves Fall - Thad Fiscella
Atlantico - Robert Cacciapaglia, Royal Philharmonic Orchestra, Michele Fedrigotti
The Heart Asks Pleasure First/The Promise - Michael Nyman
Opera 24 n.2 in re bemoelle Magg.: Notturno - Maurizio Mastrini
To the Sky (Moderate) - Dirk Maassen
Butterfly Waltz - Brian Crain
Ambre - Nils Frahm
For Chris - Brock Hewitt: Stories in Sound
La Clairière - Piano Novel
Follow
on repeat
2022-11-19 @ 21:20:59
"Yeah I'm fine
If "F" is for feeling overwhelmed
And "I" is for "I'm not alright"
Yeah I'm fine
If "N" is for not being able to sleep
"E" for every night
Yeah I'm fine
Finally feeling the pressure of
Keeping my feelings inside
Yeah I'm fine
Well maybe I'm not
And I just need to tell someone
I'm not alright"
"Yeah I'm fine
If "F" is for feeling overwhelmed
And "I" is for "I'm not alright"
Yeah I'm fine
If "N" is for not being able to sleep
"E" for every night
Yeah I'm fine
Finally feeling the pressure of
Keeping my feelings inside
Yeah I'm fine
Well maybe I'm not
And I just need to tell someone
I'm not alright"
Follow
fallback
2020-08-25 @ 08:18:44
Denna låt är verkligen my latest obsession, älskar den
Denna låt är verkligen my latest obsession, älskar den
Follow
något att lyssna på
2019-03-23 @ 09:38:00
Några av mina faves just nu, hela listan HÄR
Idag är det lördag och jag sitter för tillfället och tvingar i mig ett väldigt mjöligt äpple, bara så ni vet liksom haha. Ska strax sätta på lite kaffe och hoppa in i duschen. Sedan ska jag till Överum för att träffa några babes och umgås lite med dom. Mys.
Några av mina faves just nu, hela listan HÄR
Idag är det lördag och jag sitter för tillfället och tvingar i mig ett väldigt mjöligt äpple, bara så ni vet liksom haha. Ska strax sätta på lite kaffe och hoppa in i duschen. Sedan ska jag till Överum för att träffa några babes och umgås lite med dom. Mys.
Follow
Låtar för själen
2019-01-28 @ 20:54:35
Alla som känner mig, på riktigt, vet att jag älskar pianomusik. För mig är det musik som inte talar om vad du ska känna, utan de bara träffar en i hela kroppen samtidigt. Jag har lyssnat mycket på det hela mitt liv, det lugnar mig och hjälper mig att sortera tankarna. När jag t.ex. inte kan sova på nätterna så sätter jag alltid igång denna lista i hörlurarna, och så målar jag, skriver, går ut och går eller bara ligger och lyssnar. "Song for Sienna" av Brian Crain är min absoluta favorit och har varit ett bra tag, känns som om hela själen andas när den spelas. Lyssna så får ni väl se om den har samma effekt på er.
Alla som känner mig, på riktigt, vet att jag älskar pianomusik. För mig är det musik som inte talar om vad du ska känna, utan de bara träffar en i hela kroppen samtidigt. Jag har lyssnat mycket på det hela mitt liv, det lugnar mig och hjälper mig att sortera tankarna. När jag t.ex. inte kan sova på nätterna så sätter jag alltid igång denna lista i hörlurarna, och så målar jag, skriver, går ut och går eller bara ligger och lyssnar. "Song for Sienna" av Brian Crain är min absoluta favorit och har varit ett bra tag, känns som om hela själen andas när den spelas. Lyssna så får ni väl se om den har samma effekt på er.
Follow
"Normal" - en låt om psykisk ohälsa
2018-12-20 @ 13:08:21
För cirka 1,5 år sedan var jag i en depressiv episod och led utav dagliga panikattacker. Jag kände att jag inte hörde hemma någonstans p.g.a mitt mående, och att jag inte riktigt fick prata högt om det då psykisk ohälsa tyvärr ännu är ganska tabubelagt. Jag kände mig konstig, "onormal", och som att mina känslor var fel. Det kändes som jag skulle explodera, så jag satte mig och skrev ner allt jag kände och ut kom dikten "Jag ska inte visa mig besviken" som publicerades här i bloggen.
Senare bad jag min fantastiskt begåvade lillasyster Sabina göra om dikten till en låt, något vi kunde skapa tillsammans och förhoppningsvis kunde hjälpa till att öppna dialog kring psykisk ohälsa. Hon gjorde den bättre än jag kunnat hoppats på och jag tycker att den fick exakt den känslan jag ville förmedla. Sabina är så himla duktig, ja jag är aningen partisk haha, men hon är verkligen det.
Nu är det dags att dela låten med alla er andra, så här har ni den mina vänner. Jag vill tillägna låten till alla er fighters, som lider precis som jag -tillsammans kan vi klara allt. Tala gärna om vad ni tycker (och känner) och dela den vidare.
Jag är även i full gång med att göra en video, och sekunden den är färdig kommer jag att dela den med er.
Jättetack till Sabina Thörner, samt hennes vänner Miriam Holmgren & Lovisa Niklasson.
Senare bad jag min fantastiskt begåvade lillasyster Sabina göra om dikten till en låt, något vi kunde skapa tillsammans och förhoppningsvis kunde hjälpa till att öppna dialog kring psykisk ohälsa. Hon gjorde den bättre än jag kunnat hoppats på och jag tycker att den fick exakt den känslan jag ville förmedla. Sabina är så himla duktig, ja jag är aningen partisk haha, men hon är verkligen det.
Nu är det dags att dela låten med alla er andra, så här har ni den mina vänner. Jag vill tillägna låten till alla er fighters, som lider precis som jag -tillsammans kan vi klara allt. Tala gärna om vad ni tycker (och känner) och dela den vidare.
Jag är även i full gång med att göra en video, och sekunden den är färdig kommer jag att dela den med er.
Jättetack till Sabina Thörner, samt hennes vänner Miriam Holmgren & Lovisa Niklasson.
Follow
BOKAT BILJETTER
2018-10-23 @ 09:36:21
Kollar alltid på hennes tal när jag behöver lite power, tycker det (hon) är helt fantastiskt! Och musikvideon till Try är så jäkla stark, kan stänga av ljudet och ändå få gåshud över hela kroppen, den dansen är helt otrolig.
Ä N T L I G E N KOMMER HON TILLBAKA! Jag såg P!nk hon var i Sverige 2013 (såklart, min favoritartist), och har velat se henne igen. Nu äntligen kommer hon tillbaka till Sverige nästa sommar, biljetterna släpptes igår och självklart var jag jäkligt snabb med att boka! Så den 3 augusti åker jag, Lizzie och våra kära mammor till Stockholm för att få se våran favorit igen, sååå taggad!!
Två favoritklipp med P!nk:
Två favoritklipp med P!nk:
Kollar alltid på hennes tal när jag behöver lite power, tycker det (hon) är helt fantastiskt! Och musikvideon till Try är så jäkla stark, kan stänga av ljudet och ändå få gåshud över hela kroppen, den dansen är helt otrolig.
Follow
Rise Against - Videor
2018-06-20 @ 09:49:12
Igår var jag på Gröna Lund för att för tredje gången se älskade Rise Against live. De var sååå bra; precis som tidigare konserter så blandade de fantastisk musik med viktiga tankar, och jag älskar hur de använder sitt kändisskap till att lyfta viktiga saker i världen. Vilken gemenskap det är att stå med så många fullt främmande människor, så totalt olik från en själv, och känna samhörighet med precis varenda en. Finns ingen mer magisk eufori än att stå i publikhavet när ett fantastiskt band/artist spelar. Så underbart!
Follow
I mina hörlurar just nu
2018-05-21 @ 15:20:07
Follow
Latest obsession
2018-04-03 @ 10:53:29
Har ni lyssnat på Grace VanderWaal? Om ni inte har det så måste ni göra det! Hon blev känd genom America's Got Talent 2016 som 12-åring, och är nu alltså endast 14 år ung. Grace har en sådan röst jag bara älskar, lite hes men samtidigt mjuk och så jäkla behaglig att lyssna på. Min absoluta favoritlåt är "Clay" och hennes splitternya låt "Clearly" som släpptes häromdagen, men verkligen alla låtar är underbara. Här får ni några att förälska er i:
Här är hennes audition i AGT:
Har ni lyssnat på Grace VanderWaal? Om ni inte har det så måste ni göra det! Hon blev känd genom America's Got Talent 2016 som 12-åring, och är nu alltså endast 14 år ung. Grace har en sådan röst jag bara älskar, lite hes men samtidigt mjuk och så jäkla behaglig att lyssna på. Min absoluta favoritlåt är "Clay" och hennes splitternya låt "Clearly" som släpptes häromdagen, men verkligen alla låtar är underbara. Här får ni några att förälska er i:
Här är hennes audition i AGT:
Follow
6 filmlåtar som inte går att sitta tyst till
2018-03-25 @ 09:38:07
Grease - You're The One That I Want
När Sandy kommer efter sin totala makeover och är så jäkla snygg att Danny faller på knä, och de går runt på tivolit och sjunger...daAaamNnNnnn. Finns det ens någon i denna värld som inte sjunger med och försöker motstå begäret att ställa sig och dansa? Om du svarade "ja, jag gör inte det" så tror jag inte vi kan vara vänner.
Camp Rock - This Is Me (och alla andra låtar från Camp Rock 1 & 2)
Jag är en sån där jobbig jävel att kolla gamla filmer med, kan jag replikerna kommer jag att säga dem tillsammans med karaktärerna, kan jag låtarna så kommer jag alltid att sjunga med. Och jag är alltid väldigt, väldigt exalterad att se sjunga dem. De flesta är från DIsney, såklart -vad annars? Här är några filmlåtar som man bara måste sjunga med till:
Lizzie McGuire Movie - What Dreams Are Made Of
Lizzie McGuire Movie - What Dreams Are Made Of
När Isabella kommer ut och Paolo äntligen får vad han förtjänar, GÅSHUD. Sedan tar Lizzie alla med storm och mitt 8-åriga (wow det var ett tag sen filmen kom ut) jag ville såå gärna stå och glittra på scenen med henne (mitt 22-åriga jag också). Och låt oss vara ärliga en stund, vi ville alla åka utomlands och få en enkelbiljett in i vårat livs äventyr som artister. Även vi som var fullständigt tondöva. Jag sitter fortfarande och skriksjunger "HEY NOW HEY NOOOW THIS IS WHAT DREAAAMS ARE MADE OF", och om ni säger att ni inte gör det så är ni lögnare.
Grease - You're The One That I Want
Camp Rock - This Is Me (och alla andra låtar från Camp Rock 1 & 2)
Det var väl ändå där och då som vi alla föll för Demi Lovato? Filmen kom ut för 10 år sedan och jag får fortfarande lika mycket power i hela kroppen när hon vänder sig om och äger scenen.
Hannah Montana: The Movie - Hoedown Throwdown
Hannah Montana: The Movie - Hoedown Throwdown
Bom, clap, bom de clap di clap... det kan omöjligt bara vara jag som blir så otroligt taggad när Miley sätter igång med sång och dans? Jag kan sjunga med hela låten och dansa...typ halva, haha. Men den är så bra!
Ella Den Förtrollade - Somebody To Love
Starstruck - Something About The Sunshine
Det var några utav mina sjunga-med-till-filmlåtar, har ni några?
Ella Den Förtrollade - Somebody To Love
När hon börjar ta i ordentligt och verkligen släpper ut alla känslor i låten - då vill jag också stå inför en massa Jättar och sjunga arslet av mig. Men jag nöjer mig med att skriksjunga hemma i soffan.
Starstruck - Something About The Sunshine
Jag älskar verkligen denna låt, direkt känner jag mig som en bekymmerslös sjuttonåring på sommaren, haha!
Det var några utav mina sjunga-med-till-filmlåtar, har ni några?
Follow
E M I N E M
2018-02-02 @ 10:45:00
Klockan 10:00 släpptes biljetterna till Eminem 2/7-18, och jag satt såklart redo sen kl 9, haha. Såfort bokningen gått igenom och jag fått bekräftelsemejlet så började jag gråta av lycka hahaha! Att se honom live har varit #1 på min Bucket list så länge jag kan minnas, och jag är så lycklig att jag äntligen ska få göra det. Bästa dagen någonsin! Detta kommer bli ett grymt konsertår!
Follow
Två musikvideor som berör
2018-01-30 @ 00:28:10
Några andra P!nk-låtar jag sjunger i hårborsten: Dear Mr. President , Don't Let Me Get Me , Heartbreak Down , F**king Perfect , Just Like Fire , Fingers , Leave Me Alone (I'm Lonely) , Glitter In The Air , Walk Of Shame , Where We Go , I Am Here
P!nk - Try
Denna musikvideo är den, utan tvekan, mest fantastiska jag känner till. Delvis för att själva låten har räddat livet på mig många gånger, men även därför att dansen griper tag i mig in i minsta cell. Jag har inte sett denna video en enda gång utan att beröras till tårar, även när jag stängt av ljudet och bara tittar på dansen. Magi.
P!nk - What Abous Us
Det är ingen hemlighet att P!nk gör enastående och betydelsefull musik, det är inte heller någon hemlighet att hon är en grym dansare -men denna musikvideo är så fantastisk. Så stark och berörande på alla sätt.
Denna musikvideo är den, utan tvekan, mest fantastiska jag känner till. Delvis för att själva låten har räddat livet på mig många gånger, men även därför att dansen griper tag i mig in i minsta cell. Jag har inte sett denna video en enda gång utan att beröras till tårar, även när jag stängt av ljudet och bara tittar på dansen. Magi.
P!nk - What Abous Us
Det är ingen hemlighet att P!nk gör enastående och betydelsefull musik, det är inte heller någon hemlighet att hon är en grym dansare -men denna musikvideo är så fantastisk. Så stark och berörande på alla sätt.
Några andra P!nk-låtar jag sjunger i hårborsten: Dear Mr. President , Don't Let Me Get Me , Heartbreak Down , F**king Perfect , Just Like Fire , Fingers , Leave Me Alone (I'm Lonely) , Glitter In The Air , Walk Of Shame , Where We Go , I Am Here
Follow
addicted
2018-01-23 @ 00:30:58
Mina tre stora beroenden för tillfället, "Song For Sienna" har jag lyssnat på repeat i 2 timmar nu haha!
Alla som känner mig vet att jag älskar pianomusik, jag kan sitta tyst och lyssna på det i timtal. Pianomusik har hjälpt mig väldigt mycket, det har en lugnande effekt på mig och låter mig sitta och tänka och bearbeta saker utan att egentligen bli negativt påverkad utav dem. Jag liksom glömmer smärta för en stund, fysisk som psykisk. Det har varit så hela mitt liv i stort sett, och jag tröttnar aldrig på att lyssna.
Min spotifylista med några favvos hittar ni här: [länk]
Mina tre stora beroenden för tillfället, "Song For Sienna" har jag lyssnat på repeat i 2 timmar nu haha!
Alla som känner mig vet att jag älskar pianomusik, jag kan sitta tyst och lyssna på det i timtal. Pianomusik har hjälpt mig väldigt mycket, det har en lugnande effekt på mig och låter mig sitta och tänka och bearbeta saker utan att egentligen bli negativt påverkad utav dem. Jag liksom glömmer smärta för en stund, fysisk som psykisk. Det har varit så hela mitt liv i stort sett, och jag tröttnar aldrig på att lyssna.
Min spotifylista med några favvos hittar ni här: [länk]
Follow
