Mons Kallentoft

"Kärleken och döden är grannar. Deras ansikte är ett och samma. En människa behöver inte sluta andas för att dö, och den behöver inte andas för att leva. Det finns aldrig någon försäkran vare sig vad gäller döden eller kärleken. Två människor möts. Kärlek. De älskar. Och de älskar och de älskar och sedan, en dag, tar kärleken slut lika tvärt som den en gång verkade uppstå, dess vresiga källa strypt av omständigheter, yttre eller inre. Eller så fortsätter kärleken tills det att tiden tar slut eller så är den omöjlig från början, men ändå oundviklig. Är sådan kärlek, den sistnämna, mest till besvär? Det är den"



Har inte läst Kallentoft på många år, men påmindes direkt varför jag älskade hans böcker. Hans skrivande är en konstform, så vackert.


Myssöndag

Jag är fortfarande inte alls pigg, totalt slut och feber upp och ner. Men mamma och Pelle är här och spelar lite bingolotto, mys. Felix kommer hem om några timmar, längtar efter min bubb♡


Brevväxling; Kära femtonåriga jag.


Kära femtonåriga jag.
Du är just nu väldigt sårbar, du är en missförstådd tonåring. Du spenderar dagarna bakom muren du försökt bygga upp för att skydda dig själv från andra människors hårda ord, du låter ingen komma in och håller din egen smärta på insidan. I skolan kämpar du för att hålla masken fast över ansiktet, men det är svårt med alla känslostormar som sliter ditt inre i bitar. Många gånger har du blivit frustrerad och ledsen, men tagit ut allt i ilska. Du har kastat sönder speglar och flaskor, sparkat sönder det ena och det andra. Du har slagit till killar som slagit dig på röven eller kallat dig fula ord, men ännu fler gånger har du svalt det i skam. Du har kastat saker på lärare som sagt att du kan om du bara försöker, när du förtvivlat försökt be dom om hjälp. Du har skrikit rakt ut när frustrationen varit för stor, smällt många klassrums dörrar bakom dig när myrorna i dina ben drivit dig till vansinne. Du har suttit ihopkrupen på skolans toaletter och försökt kväva din ångest i händerna. Du har övertygat skolpersonalen om att du visst ätit, även fast du vet att det där äpplet du åt igår inte räknas som mat. Du har slitit sönder alla möjliga böcker när allt blivit ett enda blurr för du inte kunnat koncentrera dig. 


Du har vaknat så många gånger med hopp, men alltid gått tills sängs med besvikelse, försökt vara bra men vant dig vid att misslyckas. Hemma kan du inte prata med någon. Din mamma gör allt för dig och du vet det så väl, men när hon kommer för nära sätter du taggarna utåt, knuffar bort henne. Du säger saker till henne som du inte menar, bara för att stöta bort henne. Och varje gång du sagt något elakt så stänger du in dig på ditt rum och låter ångesten tortera dig, du gråter tills du kräks. Du hatar dig själv mer och mer för varje dag, du har övertygat dig själv om att du är helt och hållet värdelös. Du ber till Gud att du ska få dö, viskar i mörkret att du inte klarar mer. Du har varit på behandlingshem, men du var "smart nog" att spela glad så du fick åka hem redan efter en vecka. Du har tvingats prova fler receptbelagda mediciner än du vet namnet på, men inga piller i världen tycks fylla ditt tomrum.

När du är ensam tar du fram den lilla burken du gömt i en låda; den lilla svarta, runda burken i plåt, med ett tryck utav frukter på locket. Inuti ligger dina bästa vänner och värsta fiender; dina smutsiga rakblad. Du är beroende utav dom, du behöver dom för att sätta smärtan på utsidan, så du får andas några sekunder. Ibland har du gnuggat citron och salt i dom öppna såren för att hålla fast i den fysiska smärtan om så bara för några sekunder till. Du tvättar alltid såren efteråt, smörjer dom med salva och sätter kompresser över. Dom måste läka fint och döljas bra, för du har fått höra att ingen tycker om någon som skär sig.

Du får ofta komplimanger, fast du ser det inte som komplimanger när någon kallar dig snygg eller sexig, eller lägger en kommentar som "fina bröst" eller "härlig röv". Faktum är att du snarare blir ledsen, även fast du låtsas att du blir glad. Du önskar att någon kille skulle kalla dig smart, rolig, intressant. Men det gör dom förstås inte. Dom är tonårskillar med hjärnan mellan benen, dom bryr sig inte om vem du är på insidan. Du har aldrig provat olagliga droger, men du är duktig på att hälla i dig alkohol. Du har inte haft sex med en massa killar, för du tror inte på sex utan känslor, men folk viskar det ändå bakom din rygg och kallar dig för hora. Du nekade en kille sex och han försökte ha det med dig ändå, och du anklagar dig själv för att ha uppmuntrat det. Du har många du kallar för vänner, men ytterst få utav dom är äkta. Du var kär, men tyvärr i någon som tryckte ner dig till botten, därför har du bestämt dig för att alla killar är svin och du ska aldrig älska igen.

Du går på fester och dricker så mycket sprit att benen viker sig; inte för att bli glad eller för att du tycker det är roligt, men för att du behöver någonting som dämpar smärtan om så bara för en stund. Du går på regelbundna möten med psykologer, läkare och sköterskor. Dom har talat om för dig att du har ADHD och lider utav djup depression med svår panikångest. Dom har sagt till dig att självskadebeteende inte kommer göra dig lycklig, att du måste äta eftersom du rasar i vikt och periodvis blir väldigt svag, att du måste ta hand om dig själv och sätta dig själv före andra. Du tycker att dom är dumma i huvudet.

Du drabbas av "black outs" dagligen, då ångesten omringat dig så fullständigt att allt blir svart, det känns som du endast blinkat när du i själva verket sprungit flera kilometer barfota i tunna kläder, du känner inte ens att du gått genom isvatten i snöstorm eller att fötterna är sönderskurna och fulla utav stickor och småsten. Du är så jävla rädd för framtiden och hur djupt ner i skiten du ska gå, att du beslutat dig för att inte ha någon framtid alls. Du brukade ha så mycket drömmar, du brukade veta precis vem du var, men nu är du inställd på att ta ditt liv före din sextonde födelsedag.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Kära femtonåriga jag, jag önskar att jag kunde säga att det nu, sju långa år senare, är bra, att du är lycklig nu. Jag önskar jag kunde trösta dig och säga att "håll ut, för det blir snart bra". Men om sanningen ska fram så kämpar du fortfarande med din psykiska ohälsa, varje dag är olik den andra men ändå fylld med samma ångest. Du har lärt dig väldigt mycket på sju år, du ser annorlunda på det mesta, men det är väl knappast någon tröst för en femtonåring. Kära femtonåriga jag, om jag fick välja så skulle du njuta av att vara tonåring istället för att planera din död. Kära femtonåriga jag, du tror att du är svagast på jorden, men du är så otroligt stark. Även om ditt liv inte är lyckligt hela tiden, så finns det stunder som är så jävla värda att glädjas åt, stunder värda att minnas. Kära femtonåriga jag, stanna inte upp allting för att försöka finna lycka, fyll istället dina dagar med stunder du känner dig levande.

Kära femtonåriga jag, jag vet att alla knivar i ryggen svider. Det är en fruktansvärd upplevelse att någon man litat på sviker en, men det leder till något bra. Just nu rensas ditt liv på människor som inte borde vara där, och trots att bekantskapskretsen krymper, så växer de vänskaper som är äkta. De som kommer stå vid din sida genom vått och torrt, de är kvar. De är alltid kvar.

Kära femtonåriga jag, du hatar dig själv för alla bråk med mamma, och de ärren kommer alltid finnas där, men det blir bättre. Alla jobbiga perioder kommer att stärka erat band, ni kommer känna varandra utan och innan, ni kommer kunna prata om precis allting. Hon kommer vara din bästa vän i hela världen.

Kära femtonåriga jag, i november träffar du en kille och du kommer falla pladdask, och det kommer skrämma dig mer än något någonsin gjort tidigare. Du kommer försöka tygla dina känslor, du kommer försöka att inte vara sådär kär, men det kommer inte fungera. Och det är okej, det är bra. För han kommer inte vara som de andra. Han kommer se dig precis som du är och älska dig mer än någon annan gjort.

Kära femtonåriga jag, du kommer läsa nionde klass på en annan skola, en "specialskola" för ungdomar som inte fungerar i en vanlig klass. Du kommer först tycka det känns jobbigt, men tro mig när jag säger att din tid där kommer att förändra ditt liv för alltid. Du kommer bli sedd, förstådd, accepterad. Dina lärare kommer hjälpa dig mer än du anar. Du kommer inse att du faktiskt är väldigt intelligent, att dina svårigheter inte har något att göra med din intelligens. På några månader kommer du ha gått från streck i alla ämnen, till nästan alla VG, och det kommer stärka dig oerhört.

Kära femtonåriga jag, vi är fortfarande vilsna, sju år senare. Kanske blir det aldrig helt bra, kanske kommer ångestens järngrepp sitta runt halsen för alltid. Men vet du vad? Trots att det gör ont, så tror jag att det är värt det. Du har så många som bryr sig om dig, som gör allt för din skull. Tänk på alla tårar deras axlar fångat upp, alla underbara skratt och all genuin glädje, alla vrålande sångstunder och alla långa samtal. Tänk på alla svanhopp på sommaren och snögubbar på vintern. Hur ont det än gör, så är du inte färdig med dessa människor. Vi har så mycket kvar att göra, så mycket mer att uppleva. Vi får inte missa det.

Kära femtonåriga jag, ge inte upp. Vi klarar detta.


Ensam lördag

Jag och Felix bestämde för flera veckor sedan att vi skulle åka till Stockholm idag-imorgon, vi hade bokat bussbiljetter (ej avbokningsbara, dumt nog) och tänkte gå på museum, julshoppa lite och gå på bio. Tyvärr så är ju jag fortfarande sjuk, så imorse fick Felix sätta sig på bussen själv. Jag åkte och handlade lite med mamma (tog en jäkla tid, jag är så slut att jag blir omkörd av pensionärer med rullatorer ;) ), och när jag kom hem hade jag feber och sov i 3-4 timmar. Har fortfarande feber, men "bara" 38°C så den är förhoppningsvis på väg ner igen. Jag blir alltid såhär paj av penicilin, blä.

Nu sitter jag iallafall och kollar på julkalendern från 2012 (Mysteriet på Greveholm - Grevens Återkomst) då jag fick riktig feeling för den häromdagen och började kolla några avsnitt. Älskar julkalender♥

Mattes lilla panter♥


Vad gör ni ikväll? ☺

PARNASSIUS APOLLO

Lite bilder jag tog i somras då jag stötte på dessa vackra Apollofjärilar under en promenad i stugan.


Det är härligt att ha så många bilder jag inte fixat med och visat tidigare, så jag har något att göra nu när jag är sjuk, annars tror jag faktiskt att jag hade blivit tokig. Igår fick jag iallafall besked från läkaren; ingen lunginflammation som dom trodde, men en sjuhelvetes bihåleinflammation med gosigt var och snusk. Då slemmet inte kommer ut har det troligtvis runnit bakåt lungorna och det var därför problemen liknade lunginflammation. Som jag förstod det iallafall, haha. Så nu käkar jag penicillin och kör intensivt med kortisonspray, så hoppas det ska släppa. Ska till öron-näsa-hals nästa vecka så får vi se vad de säger.

Augustipromenad



Dessa bilder är från Gotlandsresan i somras (mycket bilder därifrån denna vecka haha). Tvärs över vägen från vårat hotell låg det en skog med jättefina promenadslingor, så jag gick upp före klockan 7 och gav mig ut på en cirka 2 timmars fotopromenad. Det gjorde ingenting att det var extremt kvavt och supervarmt, för det var såå vackert! När jag kom tillbaka till hotellet bytte jag snabbt om till badkläder och gick till poolen för att simma längder i 30 minuter innan vi gick och åt hotellfrukost. Det är nog den mest perfekta morgon jag haft i livet, jäklar var jag njöt! 

Vad är en perfekt morgon för er? :)

Gnällig onsdag

Denna dag har inte varit så skoj. Startade likadant som igår; med att kräkas slem. Himla trevlig liten morgonrutin jag fått, för hostan och smärtan räcker ju liksom inte. Sedan har jag haft hemsk huvudvärk hela dagen(antagligen ansträngshuvudvärk från hostandet) och varit helt slut hela dagen (mitt förra inlägg tog bokstavligen hela dagen att få färdigt). Dessutom är mina fina luftvägar aningen irriterade så att prata innebär krampaktigt brännande och hostattacker och efter några minuter går det inte alls då jag tappar rösten, vilket är tufft för någon som har väldigt svårt att vara tyst. Jag försöker desperat att hålla mig positiv, men nu var jag tvungen att få gnälla av mig lite här. Nya tag imorgon. Slipper jag starta morgondagen med att kräkas slem så tänker jag se det som en bra dag. 



Random bild, var uttråkad igår så bakade lite kakor; dubbla julkakor och chokladdoppade centercookies. De gick hem hos Felix och jag tror det nu endast finns 1 ynklig kaka kvar haha


Kärlek är

När jag var yngre trodde jag att kärlek var att alltid vara lycklig, alltid tycka likadant, alltid göra som den andra ville, alltid ha roligt, dyra middagar och buketter av rosor.. ja, jag trodde med andra ord att kärlek var som i en romantisk komedi. Men verkligheten är inte sån, vi har inga manus att följa, och det finns inget säkert "happily ever after" -och det tycker jag är bra. Jag gillar trygghet, men jag älskar att inte veta vad som ska hända. Men vad är då kärlek?


Kärlek är att ha olika åsikter och låta dem skapa intressanta diskussioner, att vakna klockan 03:30 av hans snarkningar och hålla emot viljan att knuffa honom ur sängen, att dela med sig av sin mat trots att han sa att han inte var hungrig. 
Kärlek är att se om något är fel samma sekund han kliver innanför dörren, att prata framtidsdrömmar, att sätta sig i bilen och bara åka runt och prata om allt och ingenting. 
Kärlek är att prata med dialekter och skratta åt varandra, att hålla om honom när han inte mår bra, att fortfarande skratta åt hans skämt. 
Kärlek är att lyssna på hans problem, att försöka hålla fast honom när han ska gå för man vill vara nära jämt, att veta att "du är ju fan störd" med ett leende är detsamma som "fan vad jag tycker om dig". 
Kärlek är att ta hand om honom när han är sjuk, att aldrig somna osams, att tillåta sig vara svag i hans närhet. 
Kärlek är att kunna se hans brister och älska honom precis som han är, att prata om dagen och säga godnatt i telefon när man är ifrån varandra ett dygn, att ha skämt ingen annan förstår. 
Kärlek är att stämma in när han sjunger falskt, meningen "detta har jag inte sagt till någon, men.." , att varje vacker låt påminner om honom. 
Kärlek är att se på honom och se sin framtid, att tillsammans utvecklas som personer, att svälja stoltheten och erkänna när man har fel. 
Kärlek är att få höra "jag tar disken, sätt dig och ta det lugnt du", att överösa honom med så mycket komplimanger att han blir generad, att hacka löken smått för att han avskyr stora bitar.
Kärlek är en axel att gråta mot, en hand att hålla, ett leende att lysa upp mörkret med. 
Kärlek är att snubbla sig genom livet med sin bästa vän. I vått och torrt.


Felix har gett mig många underbart fina saker under våra snart 7 år tillsammans; allt ifrån vackra blomkbuketter till att bjuda med mig på resor. Han är en generös och omtänksam person, och jag vet att han gör dessa saker endast för att göra mig glad, vilket säger mycket om hans personlighet. Men jag måste säga att de saker som gör mig absolut varmast i hjärtat är de gånger han bara verkligen funnits där;

Den gången för några år sedan när jag hade extrem urinvägsinfektion och inte vågade resa mig från toaletten alls, hade så ont att jag grät och inte kunde slappna av. Så han kom in i badrummet med täcke och kudde, och la sig på golvet för att jag skulle slippa vara själv.
Alla gånger han hållit om mig genom min ångest, och när jag sagt att jag inte orkar mer har han alltid svarat "älskling vi klarar detta, du och jag" för att försäkra mig om att jag aldrig är ensam.
Igår kväll hade jag så fruktansvärt ont utav hostan, och jag sover just nu på soffan för att kunna sitta upp ordentligt, men jag kände mig så svag och kunde inte alls somna. Så han la sig på soffan utan varken täcke eller kudde, och höll min hand hela natten.
Jag kan räkna upp hur många saker som helst, men jag tror att ni förstår min poäng. Det är dessa tillfällen jag har känt mig så oerhört älskad, känt att jag verkligen har någon som finns där för mig. Det går inte sätta en prislapp på de sakerna, de är ovärdeliga och det är kärlek.
 
 

Fler färgglada gator från ett somrigt Gotland


Jag verkligen älskar första bilden på Mathilda, den människan är galet fotogenisk! 

Vad drömmer ni er till när det är såhär kallt och ruggigt? Själv saknar jag just nu att bo hos mamma då hon har badkar hahaha...

Caroline & Martin 13/august/17

 
 

Drömmer mig tillbaka till ett färgglatt Gotland


Har gått igenom lite fotomappar och insåg att jag har maaaassor utav bilder kvar från Gotland som jag inte visat ännu, rätt skönt då jag behöver lite att pilla med haha. Ååh vad jag längtar tillbaka, det var verkligen en perfekt liten semester! 


Jag har varit lite dålig med uppdateringen här, men jag är fortfarande hemma sjuk och kommer att vara hemma hela veckan. Känns som om detta kommer bli vad som driver mig till vansinne, bara hosta, må dåligt och ha tråkigt. Igår var jag hos läkaren, har bihåleinflammation igen, fick hostmedicin och de har tagit prover då hon misstänkte lunginflammation så bara hoppas på att det "bara" är rejäl hosta. Imorse startade jag dagen med att kräkas ner i stort sett hela badrummet, och jag tror det absolut värsta var att det nästan bara var tjockt slem vilket är det äckligaste jag vet. Såååå det var trevligt. Ännu roligare att städa upp. Ringde både mamma och Lizzie innan jag lyckades lugna mig ordentligt (får superångest av att kräkas). Lizzie var dessutom världens snällaste och kom med Subway till mig, alltså alla dessa vänner jag har som tar hand om mig, fyfan vad jag är lyckligt lottad♥

Hur har eran vecka startat? Bättre än min hoppas jag? :)

En annan dag på en annan plats


Bilder från en promenad förra helgen då jag och Lizzie tog hand om Torsten

Vad är det för väder där ni är? Har ni höst eller vinter nu? :)

William - 03/10/17


Denna lilla gullunge alltså, smälter som smör i skolsken när man tittar på dessa bilder


Idag har jag åtminstone sovit, iallafall på morgonen. Hostan höll mig vaken till cirka 4:30, vaknade igen vid 6:30 men somnade om runt 7 och sov till 10:50 -med andra ord mer sömn än jag fått på 3 veckor så det var skönt. Just nu sitter jag här, pratar i telefon med Anna sedan 1½ timme tillbaka, myys. Febern gör ju att jag inte riktigt orkar något, samtidigt blir jag understimulerad i skallen, så igår gjorde jag pysselhörna i köket; pärlade armband, arbetade med lera, målade lite canvas, och målade ljuslykta. Inte fysiskt krävande, men perfekt bromsmedicin mot min kroniska rastlöshet.

Vad ska ni hitta på denna helg? :)

Close-up cat

Närbilder på katter gör mig verkligen såå glad i hela kroppen, då jag återigen ligger hemma med feber och hostan från helvetet så kände jag att jag behövde någonting som håller mig positiv -och vad kan möjligtvis ge en fler underbara känslor än närbilder på en av mina favorittjejer? Crazy cat lady forever🐱


Igår gick jag hem från jobbet efter lunch, jag kände direkt på morgonen att jag mådde riktigt kasst och nog inte skulle klara hela dagen. Mådde bara sämre och sämre, och när jag kom hem hade jag fått tillbaka febern och hostan, och halsen är ju dessutom aldrig rolig den heller. Sov i fodrad långärmad och två duntäcken -de som känner mig vet att jag alltid sover med fläkten på och svettas som en gris, så ni förstår att jag inte var pigg. Har hostat hela natten, har så jäkla ont i bröstkorgen nu, så funderar på om jag ska ringa och be om en ordentlig hostmedicin. Så ja, det blir väl ännu en helg av sängliggande, yaay.. Det enda positiva är väl att jag åtminstone fått en tidigare tid till Halsmottagningen, det tackar vi för.

Hoppas ni har en bättre torsdag än vad jag har!

Out of control

Oh, honey, this world is out of control
It is so full of sadness
Confused by madness
And stained by the "what if" and "if only"
We are caught feeling lonely

Oh, honey, this world is out of control
But although it is tragical
We still find it somewhat magical
And in the ashes of the life we wished for, we find
A new beginning, blank pages, so we don't really mind

Oh, honey, this world is out of control
But if honesty is our only option
We don't like taking precaution
And before every jump, close every eye
Because for at least a few seconds, we will fly

Oh, honey, this world is out of control
But, honey, we have both gone mad
It's not necessarily bad
We're just different, not standing in line
Not like the rest, and that is just fine

Because honey, this world is out of control
But so are you, and so am I
i.l.t 13/11/17

 

10 saker ni (kanske) inte visste om mig

[1] Det jag kollar absolut mest på youtube är Dr. Sandra Lee (mer känd som Dr Pimple Popper), bloopers från filmer och serier, pratshower/intervjuver/söta videor relaterade till serier jag för tillfället är tokig i, samt svenska introlåtar från gamla barnprogram. Don't judge me.

[2] Jag avskyr att gå runt blöt, så när jag duschat och torkat mig lite med handduken använder jag alltid hårfönen för att se till att hela kroppen är torr. Får rysningar av att sätta/lägga mig någonstans och inte vara helt torr, blä.

[3] Jag kunde faktiskt sjunga helt okej när jag var yngre (läs: typ 10 år), men då jag alltid varit ett "halsbarn" och alltid fått väldigt mycket infektioner i både hals och stämband så förstördes min röst och jag fick faktiskt en ganska annorlunda röst efter ett tag. Numer sjunger jag mest i duschen hahah..
Relaterad bild

[4] Jag är väldigt intresserad utav brott (speciellt mord), antagligen då det är någonting jag aldrig kan förstå eller relatera till. Kan ligga i timtal och läsa allt om olika fruktansvärda mord -FUP:ar, transkript på videor från brott, teorier, dokumentärer osv. Dock så är jag en person som känner med lite för mycket, så gråter ofta genom hälften då jag får ont i hela själen att en människa kan göra så.

[5] Jag älskar att dansa. Kan inte dansa för fem öre, och jag vet att de flesta som inte kan dansa är lite "nej jag kan inte dansa så jag står på sidan" men jag ger blanka fan i vad andra tycker och bara kör gärnet. Känner mig så fri när man känner musiken i hela kroppen.
Relaterad bild

[6] Om jag vann 100 miljoner kronor skulle jag resa jorden runt (både se nya saker och volontärarbeta), skänka en del, köpa hus med Felix, starta lite grejer jag vill (arbete för bra saker), spara en del och sedan ge resten till min mamma så hon kan klara sig gott resten av livet utan oro.

[7] Det perfekta sättet att fria till mig vore spontant när man gör något vardagligt, som att gå en promenad eller diska liksom. Att göra någonting man gör hela tiden och känna att "den personen vill jag spendera livet med" tycker jag har en poetisk skönhet i sig. Jag är liksom en sådan person som inte bryr mig speciellt om pengar eller prylar, t.ex. presenter ska vara personliga, inte dyra. En perfekt present får en att känna något, inte läsa prislappen. Samma med frieri.

[8] När jag var yngre var jag väldigt svartsjuk av mig, skadad från tidigare förhållanden. Det kunde liksom koka inombords om någon tjej stod och pratade med Felix (även om jag inte sa något då jag inte ville vara the crazy girlfriend). Nu är jag väldigt trygg i våran relation, känner ingen oro alls när han kör utekväll med kompisar eller en grabbresa till Stockholm liksom, han är med mig för att han vill.

[9] Som barn blev jag kallad "Decibel" istället för Isabelle av min morbror (och ibland andra i släkten), detta då jag aldrig var tyst -om jag inte pratade, skrattade, skrek eller sjöng så gjorde jag ljud. Det hänger nog i än..haha!

[10] Jag har aldrig sett Star Wars (bara den nya från typ 2015). Har försökt se dem men tycker verkligen det är plågsamt att försöka sitta genom en enda film. Hade jag sett dem som barn hade jag säkert tyckt annorlunda, men näe fyvale det går inte. Alla reagerar såhär när jag berättar det:
Bildresultat för offended gif

Fredag

Halsen fortsätter bråka, men hade lovat att åka ut till Natta för att vara hundvakt fredag-lördag då de är bortresta. Så jag och Lizzie sitter just nu här ute i skogen och äter gottigt framför disneyfilm. Myyys.


Torsdagsterpi

Då jag aldrig tycks bli bra utan bara ha dagar jag kan klara av att stå ut, så blev denna dag en hemmadag utan röst. Nu har det gått över 2 veckor sedan jag senast hade en enda dag utan smärta och svullnad i halsen, och därmed över 2 veckor sedan jag fick ordentlig sömn. Jag är på god väg att bli helt tokig.


Jag spenderade dagen i soffan, sängen och vid penslarna. Var tvungen att stimuleras på något sätt (att ligga sjuk är verkligen inte min grej, vad tusan är "lugn" och varför behöver jag det liksom?) så jag har gjort färligt en tavla, påbörjat en annan och pysslat med ljuslykta. Går inte få bra bilder med mobilen, men lyktan är i mörkblå, guld och silver och skenet blider superfina mönster runtom.


" Glittery explosion "


My baby's dooone🎨  Hållit på med denna större delen utav dagen, så härligt att äntligen måla igen. Som jag skrev i förra inlägget så känner jag mig så himla fri när jag målar, helt underbart! Har en idé på en tavla som hör ihop med denna, men har inget att måla på :( Får bli en annan dag!

p a i n t

Målar idag, första gången på flera månader och trots att kroppen och huvudet är helt slut så känner jag mig så fri. Bara sätta på lite bra musik och glömma allt förutom själva stunden. Vilken befrielse.


Systermys i helgen

Jag har ju varit sjuk i helgen (och ett bra jäkla tag innan egentligen) men när alla tre systrar för en gångs skull är i samma stad på samma gång -då får man finbesök oavsett. Vi satt och pratade, skrattade och åkte en sväng till stugan för mysfika. Jag är så tacksam att vi har denna fina kontakt, de är ju mina bästa vänner och vi kan prata om precis allt mellan himmel och jord. Vi skriver och pratar telefon för att alltid hålla kontakt, och för att vi saknar varandra. Jag vet att inte alla syskon är så tajta, och det gör mig extra tacksam över att vi är det. "Always together, never apart. Maybe in distance, but never in heart" 


// Idag är jag hemma från jobbet, på grund av denna jäkla hals. Jag är så trött på den att jag snart blir tokig! Senaste veckan har jag sovit i genomsnitt 2 timmar per natt, då halsen svullnar och gör så himla ont att det känns som att inhalera rakblad. De har tagit miljarder prover (typ) men hittar inget fel, ändå har jag inte varit helt frisk sen innan mars(!!!). Tar max 1,5 vecka så svullnar halsen upp igen och sedan kommer feber och täppta bihålor efter ett litet tag. Förra veckan hade jag feber nästan varje natt, och halsen har nu varit svullen i över 2 veckor och vägrar ge med sig. Jag har t.o.m fått astmamedicin för att vidga luftvägarna så jag ska kunna andas, men det hjälper liksom inte när halsmandlarna svullnar upp. Inatt sov jag mellan 23:30-01 -halsen svullnade upp och tryckte mot kräkrexlex så jag satt halva natten på toaletten och väntade på att spy. Så.jävla.skoj. Arrrrgggg.

Erin Krakow sings Danny Boy

SPOILER ALERT! Om du håller på eller har tänkt att se When Calls The Heart -se ej videon då det innehåller klipp från serien!


Som ni nog förstod efter mitt inlägg igår så älskar jag denna serie helhjärtat, och igår kväll fick den mig att gråta nästintill hysteriskt. Erin Krakow som spelar huvudrollen har en helt fantastisk röst, och i avsnittet jag såg sjunger hon den vackra sången "Danny Boy" -hon gör den absolut bästa versionen någonsin. Har lyssnat säkert 50-60 gånger nu, får gåshud och tårar varenda gång. Hon gör den så oerhört vacker och smärtsamt hjärtskärande på samma gång, att jag blir sådär berörd som Julia Roberts på operan i Pretty Woman.

Visst är den fantastisk?


Här får ni en till, där Erin Krakow sjunger tillsammans med sin motspelare Daniel Lissing

Review: Urban Gloss (Paket från blogg.se)

 
För ungefär en månad sedan vann jag en tävling här på blogg.se, där priset var ett gäng produkter från Urban Gloss. Ska jag vara helt ärlig trodde jag inte att jag skulle kunna använda produkterna så mycket då jag har väldigt, väldigt känslig hy och speciellt i ansiktet. Jag är extremt känslig för väderomväxlingar, vilket sker konstant dagligen i lilla landet lagom, vilket gör att jag får rödflammiga, knottriga kinder och hals som blir torrt och kliar. Det finns bara ett fåtal produkter jag hittills kunnat använda utan att förvärra det, så ni kan ju förstå varför jag var lite skeptisk. Nu har jag haft god tid att prova produkterna, så här får ni min recension:


Magic Mask. Magic indeed. Ansiktsmasker är något jag älskar, men tyvärr brukar det antingen irritera min hy eller inte alls göra skillnad, vilket är väldigt tråkigt. Men denna mask är helt jäkla fantastisk! Första gången jag smetade in ansiktet kändes det som att min hy bara sög in den direkt, och efteråt var mina (tidigare knottriga och flammiga) kinder alldeles lena och jag hoppade av glädje. Boktavligen hoppade. Nu använder jag den 1-2 gånger i veckan, den är väldigt dryg och gör verkligen underverk för min hy, speciellt nu i höstkylan.
Vill du läsa mer om/köpa produkten kan du göra det [HÄR]
 
Cool Cleanser. Jag har, under mina 10 år som sminkintresserad, bara hittat en enda sminkborttagning som jag tålt. Jag har fått utslag, torra fläckar, svullnader, sveda -av alla andra jag någonsin provat. Den sminkborttagning jag tål finns dessutom inte att köpa här i Västervik, utan jag får köpa på mig ett lager när jag är iväg. Hur som helst. Jag var ärligt talat skitskraj när jag skulle prova denna, speciellt vid ögonen där jag flertalet gånger tappat hud p.g.a rengöringar. Men...ingenting. Ingen sveda, inget kli, ingen svullnad, ingenting. Sminket försvann och huden stannade kvar, ren och mjuk. Jag är överlycklig!!
Vill du läsa mer om/köpa produkten kan du göra det [HÄR]

24h Glow. Detta är en ansiktskräm, men framförallt en livräddare (läs: ansiktsräddare).Jag är fullkomligt beroende. Använder den morgon och kväll, varje dag. En gång till om min hud är extra irriterad den dagen. Skulle helst av allt bada i den, typ. Jag blir len som en babyrumpa vilket jag nog aldrig varit sedan jag själv var en baby, haha! Min favorit utav alla!
Vill du läsa mer om/köpa produkten kan du göra det [HÄR]


Super Serum. Säger bara WOW. Jag lägger denna på kinderna och halsen framförallt, eftersom det är där den behövs mest på mig. Jag har använt den varje dag och tycker verkligen att den gjort skillnad, mina "knottror" har minskat och min hud är inte alls lika irriterad. Brukar smeta på den när jag kommer hem från jobbet och bara let it work its magic liksom.
Vill du läsa mer om/köpa produkten kan du göra det [HÄR]



Jag fick även produkten Multi Balm som jag hade med mig i fickan hela tiden (förälskad i den också) och nu råkat tappa bort vilket gör aningen ont i själen. Den var perfekt för nariga läppar och händer, så blir nog tvungen att beställa en ny! Ni hittar produkten [HÄR]




En glad skomakartumme upp på det

 

Tre serier jag är fast i just nu

Förutom alla de serier jag redan sett 10 gånger och ser om hela tiden, så har jag nyligen förälskat mig i dessa:

WHEN CALLS THE HEART  Denna serie hittade jag för inte cirka 2 veckor sedan, och är redan inne på säsong 4, det säger ju en hel del. Filmen utspelar sig i början utav 1900-talet och den handlar om lärarinnan Elizabeth Thatcher som lämnar sitt bekväma (läs: stenrika) liv för att flytta till en liten gruvstad och arbeta i skolan. Det är kanske inte helt som hon tänkt sig, då staden nyligen drabbats av en fruktansvärd olycka som lämnat många i förtvivlan. Det är en serie med skratt, tårar och en hel del "YES!"-utrop. Den går inte att göra rättvisa i en simpel förklaring, men vill du ha något som värmer dig i hela kroppen och gör dig glad (och beroende), så se denna serie!

IMDB beskriver såhär: Elizabeth Thatcher, a young school teacher from a wealthy Eastern family, migrates from the big city to teach school in a small coal mining town in the west.

Behöver du mer motivering att kolla in serien? Varsågod:
 
 
 
 
RIVERDALE  Ingen kan väl ha missat all uppståndelse kring denna serie? Well, den är minst sagt värd det. När jag först läste beskrivningen på Netflix scrollade jag förbi. Många gånger. Till slut tänkte jag "äh what the well" och startade första avsnittet. FAST. FÖRÄLSKAD. BESATT. Den har allt en "tonårsserie" (ni vet vad jag menar) ska ha; kärlek, drama, humor, intriger -plus nagelbitande brott och lösningar. Se den. NU

IMDB beskriver såhär: A subversive take on Archie and his friends, exploring small town life, the darkness and weirdness bubbling beneath Riverdale's wholesome facade.

Jughead<333
 


JANE THE VIRGIN  Jane blir av misstag inseminerad under ett gynekologbesök och blir därefter gravid. Detta ställer till det en hel del -speciellt då hon är förlovad med en annan man, hon är en hängiven katolik, oskuld och och pappan till barnet är chefen på hotellet där hon jobbar (som hon även haft en fling med för flera år sedan). Det är en rolig, känslosam och allmänt ganska härlig serie. Perfekt för höstmys.

IMDB beskriver såhär: A young, devout Catholic woman discovers that she was accidentally artificially inseminated.
Relaterad bild




RSS 2.0