Det står stilla

Här har det stått relativt stilla ett tag, med undantag på något inlägg då och då. Men jag tänker absolut inte be om ursäkt eller så, för jag är inte tvungen att blogga (trots att jag förr trodde det). Jag har mått väldigt, väldigt dåligt den senaste tiden, varit sjukskriven i 2 veckor nu och kämpar för att klara av enkla vardagssaker. Ångesten kom tillbaka som den värsta käftsmällen någonsin, och jag är förvånad över att jag ens har tårar kvar att gråta, det känns som jag inte gör annat. Gör mitt bästa för att inte isolera mig, som att träffa vänner, men efteråt är jag fullständigt uttömd och orkar inte ens kolla på tv. Saker som tidigare givit mig glädje och energi, såsom att måla, laga mat, fotografera & redigera bilder, träffa nära och kära -de är för tillfället saker som får mig att sucka och får hjärtat att stressat rusa. Jag har väldigt svårt att finna glädje i något alls, och tro mig när jag säger att det enda som är värre än att må skit är när man inte mår alls -när känslorna varit så kraftfulla att det blir för mycket och allting stängs av. Tomheten som kommer efter panikattackerna är värre än all ångest i världen.


Detta skrämmer skiten ur mig, men jag tänker dela med mig utav ett utdrag ur mina "dagboksdokument". Kanske kan ni förstå bättre, eller kanske känner någon igen sig i mina känslor och därmed inte känner sig så jävla ensam. För ensamheten är dödlig.

" 260518 
Dessa känslor, dessa jävla känslor. De har blivit min död, min själsliga död. Min kropp är kvar; mina ben står fortfarande och mina läppar kan ännu le, men min insida är fullkomligt död. Jag försöker övertala mig själv att jag måste leva, att det finns saker som lockar mer än döden, men jag kan inte tro på dessa tankar. Jag är så utmattad, så utslagen, nedbruten, så förbannat trött. Allt jag vill är att få stänga av, trycka på off-knappen och aldrig behöva startas upp igen. Hur många gånger har jag inte försökt börja om, försökt bearbeta, försökt förbättra allt jag är? Jag har tappat räkningen. Men vem bryr sig? Ingenting har ändå hjälpt. 
 
Jag försöker säga hur det verkligen är, jag försöker vara ärlig, men jag ser deras ansiktsuttryck och jag kan höra deras hjärtan brista, så jag ljuger. Eller kanske ljuger jag inte, men jag berättar bara en mild del utav allt mörker som slukat mig. Jag säger att jag "mår lite sämre" när jag gråter dagligen, säger att jag "börjat gå nedåt igen" när min kropp redan krossats mot bottenskiktet, säger att "jag orkar inte mer" när jag redan gett upp. Allt jag kan tänka på är döden, jag är förtrollad utav tanken på att slippa allt, och min längtan är kronisk. Jag har många drömmar, men ingen har hållit i längre eller tagit upp så mycket utav min tankekraft som den eviga drömmen om att aldrig vakna igen. Och är det inte nästintill ett samhällskrav att följa sina drömmar? Eller gäller det endast de socialt accepterade drömmarna som att få ett bra jobb, skaffa familj eller resa jorden runt? Jag vill alla dessa saker, men jag vill hellre dö. Så enkelt är det. 
 
Det dåliga samvetet är min dödligaste sjukdom. Jag kan inte tala om när jag blir riktigt sårad, för då får jag dåligt samvete. Tänk om de blir ledsna över att ha sårat mig? Så jag låter folk köra med mig, jag låter dem trampa sönder alla gränser jag ritat upp och oavsett hur många bitar de sliter min själ i så förlåter jag dem. Jag hör själv hur sinnessjukt det låter, och jag förstår att något är fel på mig, men jag kan inte rätta till det. Jag vet inte hur man gör rätt, för jag är det personifierade felandet. Ett halvdött misstag. Ett error i universums 
datakoder. Hur fan ska jag kunna rätta till något, när hela jag är fel? "

 


En lördag i stugan

Bilder från i lördags då alla tre systrar med pojkvänner körde grillmys i stugan ♥

Stugmys

Mobilbilder från några timmar i stugan med Caroline, Jennie & lilla William♥

Mitt knä börjar bli bättre, dock knäppte det till när jag skulle resa mig snabbt och vred mig samtidigt vilket gjorde förbannat ont, men men. Imorgon ska jag jobba igen så det känns bra! 

Catching up

Jag har ju varit borta från bloggen ett tag då jag som sagt inte mår så bra just nu. Idag var jag dock hos läkaren p.g.a mitt skadade knä och är hemma åtminstone idag och imorgon. Då jag är väldigt uttråkad har jag lagt över lite mobilbilder från de senaste veckorna så vi kan "catch up" lite.



På min födelsedagskväll (är det ens ett ord?) köpte jag och Felix med oss pizza, och åkte ut till berget och käkade i solnedgången. Det var minst sagt underbart. Och ja, jag har ananas, banan, curry och kebabsås på min pizza, it is delishhhh.




Tog första doppet ihop med Lizzie 8/5 och det var svinkallt. En vecka senare badade vi igen och låg i nästan 1 timme då det var superskönt. Det blev snabbt varmt.





Firade 7 år som förlovade med picknick och mys vid stugan.♥




...och när vi kom hem flyttade Russin ner i picknick-korgen. Älsklingen.




Den 10/5 fyllde mamma år så hela familjen gick till Pinchos och åt jäkligt god mat. Första gången jag var där. Få restauranger som har så himla goda vegetariska alternativ, så jag blev väldigt glatt överraskad.



Har börjat måla lite smått efter ett väldigt långt uppehåll. Här är "Golden Darkness".




Haft fredagsmys hos Mathilda & Fabbe, med lilla Bosse.




Kört årets första grillning hos Jocke & Helene, tror jag talar för oss alla när jag säger att det var svårt att röra sig efteråt haha, så jäkla gott! Satt sedan och var musikkritiker till Eurovision ;)




Haft en riktig myskväll i vårsolen med mamma & Susanne. Gott att äta och dricka, och många olika samtalsämnen under några timmar med dessa underbara kvinnor är alltid uppskattat!





Hängt upp en massa utav mina tavlor och målningar i sovrummet..


...bara för att 2 dagar senare få en extrem panikattack och riva ner nästan alltihop. Några blev till småtbitar, några andra ska jag försöka få ihop. Fyfan vad ångest kan röra till det i huvudet.




Åkt ut en sväng till naturreservatet med min kärlek. Så fint, mysigt och välbehövligt. Han är bra den där mannen.




Äntligen fått träffa min moster & morbror igen, var alldeles för länge sedan! Grillat, en massa prat och skratt, kramar och gofika i stugan.

(Detta är förresten min cheesecake, fast här la jag mangosorbeten och jordgubbarna på sidan. Lika gudomligt det)



Räddade en fjäril som fastnat, och vi blev kompisar. Den ville inte lämna min hand, men till slut hittade jag blommor goda nog att lämna mig för.




Sådär, nu vet ni lite vad jag har pysslat med, förutom att bara jobba och sova haha. Vad tycker ni om bilderna? Inte alls dumma för mobilbilder ju?

En helg av fika och mys

Idag är det min 23:e födelsedag, men då jag stänger på jobbet körde vi födelsedagsfika i helgen. Lördag var vi i stugan med min och Felix familj, fikade och hade mys. På kvällen kom tjejerna till mig så hade vi myskväll med en massa gott och lite spel. Igår fotade jag fina Samuel (bilder kommer!), sedan åkte jag ut till stugan med Jennie där vi åt quornsallad i solen och gick promenad på ön. På kvällen drog jag och Felix ut och körde joggintervaller i ca 50 min, det var riktigt skönt att få köra slut på energin och jag sov bättre än på väldigt länge.
 
Lite mobilbilder från helgen (de har gått genom instagram och är därför i kass kvalité, men äsch)








</div

Senaste veckan genom min mobil:

Igår när jag kom hem från jobbet mådde jag inte så bra, hade hemsk huvudvärk så låg och vilade ett par timmar. På kvällen piggnade jag dock till, så jag och pappa åkte ut för en fika och en promenad i vårsolen. Jag hittade på ett nytt recept på en lite hälsosammare choklad&mango-cheesecake, så jag ville prova den på honom haha, och den fick ett MVG.



Det var riktigt vackert, sådär färgglatt och härligt som det är på våren. Bilderna i det förra inlägget tog jag också under promenaden.


Efter några veckor med värre och värre ångest, så var detta välbehövligt för att ladda batterierna lite grann.♥



Jag har hittat en ny favvochoklad, nämligen mörk choklad med himalayasalt från Divine. Den är dessutom Fairtrade vilket gör den ännu bättre! Gillar man mörkare choklad är denna ett måste.




Jag har tagit bilder ihop med två av mina tre kärlekar (Russin är aldrig still så det är inte lätt att få med henne haha!)




Jag har haft myskväll med Felix och en massa god frukt




I lördags åkte jag och mamma till Norrköping för lite shopping och mys. En underbar dag, som alltid♥
 


Jag har förälskat mig på nytt när jag sett kärleken mellan dessa två (Mollie är verkligen husses tjej, medan Russin är mattes)




Jag har sjungit Post Malone i bilen med nerdragna rutor, tillsammans med Felix




Jag har haft mys med mami och Kajsa




Det var ett axplock från min vecka. Har även hunnit träffa Jennie lite, och så var Sabina & Gustav på besök. Men förutom dessa saker har jag mest jobbat och vilat. Idag fick jag gå hem efter några timmar då huvudvärken gjorde det omöjligt att arbeta; förutom att skallen sprängde så såg jag väldigt suddigt, var yr och kände mig ostadig i kroppen. Fick ringa mamma när jag cyklade hem då jag var rädd att jag bara skulle klappa ihop och ville att någon skulle veta det isåfall. Väl hemma bröt migränen ut och jag låg på soffan i stort sett hela dagen, lyckades somna några timmar vilket var skönt. Nu på kvällen har det lättat, men det pulserar fortfarande i huvudet och jag är helt matt. Ska gå och sova igen nu. Godnatt!

Saker jag älskar med våren

Nu känns det, vissa dagar iallafall, som att våren äntligen är här. Och trots att allas vår älskade pollen försöker mörda halva befolkningen, så är jag hopplöst förälskad i våren. Vår och höst är de bästa tiderna på året, sommaren är för varm och vintern för mörk och kall, men höst och vår klär hela landet i vackra färger, alla landskap och träd ser ut att vara tagna ur en tavla. Allt är bättre på våren.


Här får ni ett helt gäng med saker jag älskar med våren:



1. Hela världen blir färgglad
2. Det blir ljusare ute (slipper cykla till/från jobbet i kolsvart mörker)
3. Gå på picknick
4...och kvällspicknick!
5. Allt luktar så gott


6. Lagom varmt för promenader
7. Sitta på uteservering utan att varken frysa eller svettas
8. Göra egna glassar och äta -glass är godare när det är lite varmare ute
9. Det är skönare att cykla till jobbet
10. Blommor

 
11. Fågelkvitter under skogspromenader
12. Spontanitet (jag blir betydligt mer spontan på våren, vet ej varför)
13. Denna låt -börjar alltid lyssna på den när våren kommer, speciellt när jag åker buss av någon anledning
14. Fotopromenader blir roligare
15. Minigolf 

 
16. Sitta utomhus och skriva eller måla
17. Spela kubb
18. Vårkläder
19... och vårskor såklart!
20. Doften utav vårregn 

 
21. Grilla
22. Utomhusfotograferingar
23. Blåsa såpbubblor (vem gillar inte såpbubblor liksom??)
24. Sitta i gräset och prata med någon man tycker om
25. Frukost utomhus (allt smakar bättre i vårsolen)

 
26. Marknader och fruktstånd
27. Plocka blommor
28. Avslappningsövningar på gräsmattan eller berget
29. Brunch med kompisar på altan/balkong/varsomhelst ute
30. Tulpaner

 
31. Solglasögon
32. Gå ut med katterna i sele
33. Åka bil med rutorna nere
34. Lukten av nyklippt gräs
35. ALLT

 

Detta var några saker jag älskar med våren. Vilken årstid gillar ni bäst och varför?🌻


[ Alla bilder i inlägget är tagna med min mobil ]

Fredag

Idag är det fredag och jag stänger på jobbet runt 19. Ska direkt hem för tar laga mat och sen kommer jag däcka i soffan, utan tvekan. Ha en bra fredag allihop!
 
 

Senaste tiden har jag...

Senaste tiden genom min telefon

Haft mysfika i vårsolen med både mor och far. Bara suttit och pratat om allt och ingenting, medan solen gick ned bakom oss. (Och då även insett hur jäkla vacker stad vi faktiskt bor i, man tar det ofta för givet)



Fått ny telefon av min älskling (hur snäll??) och då upptäckt att en utav jobbets toaletter har sjukt bra selfieljus. Även, på nytt, insett hur mycket jag älskar tofflor och hur jäkla fult det är haha.




Bakat dessa gudomligt goda bars och då insett att nyttigt inte alltid smakar bajs. Och sedan ätit ihjäl mig på dem...



 Firat min extrapappa Pelle på födelsedagen, och känt min OCD stillas när hans tröja matchade Kajsas ögon.




Mått riktigt jävla dåligt, och försökt hantera det genom att åka ensam till stugan och köra yoga, andningsövningar och lättare träning vid havet.




Rensat garderoben och "fått hjälp" utav Russin, som för övrigt sover väldigt sött. Hon är underbar. Tills hon ställer sig och river ur precis alla kläder jag vikt så fint endast en minut tidigare.



Vad har ni gjort den senaste tiden?

Igår

Igår gick jag tillbaka till jobbet och det var så himla skönt! Avskyr att ligga hemma. Dock är inte bihålorna bättre så måste ringa läkaren, igen. Blir tokig snart. 

Efter jobbet cyklade jag hem och tog det lugnt en stund, sedan åkte jag till öppenvården för möte. När mötet var slut gick jag och mötte upp mamma, sedan gick vi till Guldkant och hade middagsdejt. Riktigt mysigt! Vid kl. 20 var det dags för "genrep" (vet inte vad man säger när det gäller bröllop) i kyrkan så jag sprang runt och kollade vinklar haha!

Nu ska jag göra frukost och sedan göra mig redo för jobb! Ha en bra torsdag!

(null)
(null)


Sunny winter


Alla dessa är från påskhelgen då jag var ute hos min storasyster för att ta hand om djuren ♥


Jag ligger fortfarande sjuk, vaknade imorse med 38,5°C i feber och en timme senare låg tempen på 39,3°C. Nu har jag precis vaknat efter att ha sovit ett par timmar, ska mitt penicillin (tar 3 ggr/dag) och sedan slänga ihop något lätt till lunch. Sedan kommer jag nog fortsätta att försöka sova större delen utav dagen, det är det enda sättet att bli av med skiten.

Vad gör ni idag?🙂

Fredagstjurig

Jag är fortfarande sjuk, har bara blivit sämre sedan i lördags. Igår var jag hos läkaren som konstaterade vad jag redan visste; en rejäl bihåleinflammation, IGEN. Så nu käkar jag penicillin igen och hoppas att det snart ska lägga sig. Penicillinet i sig gör mig ännu mer utslagen, men tar det död på skiten så är det värt det. Jag är riktigt sur då jag verkligen inte får vara sjuk denna helg, men jag kan tyvärr inte göra någonting åt det. Igår gick febern över, men för en stund sedan kom den tillbaka. Jag undrar när tusan jag ska få bli helt frisk?

Som grädden på moset la min mobil av igårmorse, och har inte gått att starta sedan dess. Jag har försökt få igång min gamla telefon, som inte heller den vill starta. Så nu måste jag skaffa en ny mobil också. För att krydda på lite extra har jag universums värsta pms och växlar mellan att vilja utplåna mänskligheten, och att gråta till tv-reklamer. Skjut mig, någon?🔫 



Jag hoppas att ni har en bättre fredag än jag!♥

Abandoned in the woods

En liten bit in i skogen finns ett förfallet torp. Taket har fallit in på flera ställen, och är på god väg att falla in i hela huset. Färg och tapet har lossat från väggar och dörrar, nycklar är täckta i rost, och av torpet ovanför finns endast ruiner. Tänk att dessa bortglömda torp en gång var någons älskade stuga, där de spenderade tid åt att hänga tavlor, sätta upp gardiner och sola på trappen. Jag är väldigt nyfiken av mig, och framförallt fascinerad av övergivna platser. Någon gång vill jag definitivt ta en roadtrip och besöka övergivna, förfallna byggnader. 



Det var minst 20 cm snö i skogen, på vissa platser gick snön till och med över knäna, så det var ganska ansträngande att ta sig runt. Jag gjorde faktiskt illa mitt knä då jag hoppade över en liten bäck och landade snett p.g.a att snön var betydligt djupare på andra sidan. Bilderna är inte från idag, då jag idag ligger sjuk igen. Men vad tycker ni om bilderna?


Har ni besökt någon övergiven plats? Har ni några tips på platser i Sverige?


Långfredag och släktträff

På pappas sida utav familjen har vi en härlig påsktradition, nämligen att alla samlas på långfredagen och så gör vi kroppkakor. Jag frågade pappa hur traditionen startade, och tydligen var det hans öländska mormor som började. Därefter tog min farmor över, och sedan har det fortsatt. Det är en underbar tradition som gör att vi alltid träffas minst en gång om året ♥


I fredags vaknade jag runt 05:30 till denna utsikt och fågelkvitter. Då blir man automatiskt på bra humör!



Efter en dusch och lite frukost gick jag ut på en promenad med Torsten. Skrållan (katten) ska alltid hänga med på promenaderna.



När jag kom tillbaka från promenaden hade pappa & Sabina kommit för att hämta mig och Torsten. Så åkte vi mot min gammelmoster Maja.



Vi var först på plats, så vi satte igång med kaffe och dukade fram för att fika.



Sedan började resten utav släkten komma. Här är min pappa med sina två bröder.



Torsten behövde ju komma ut, så jag och Sabina tog med honom på en sväng.



Det finns en klippa ganska nära, och det är alltid sådan fin utsikt därifrån. Visst är det vackert?



När vi kom tillbaka var kroppkakebaket i full gång. Pappa och mina farbröder brukar stå för matlagningen, tidigare även farfar men då han börjar bli lite trött och har ont så får han stå med och prata. Själv stod jag och värmde mig framför vedspisen, haha.



Det blir en hel del smet, två stora hinkar fyllda. Vi dukade upp långbordet så alla skulle få plats. Själv är jag snart 23 år gammal och hamnar fortfarande vid "barnbordet" med lillasyster, kusin och kusinbarn. Jag sitter nog fasen kvar där 15 år, haha!



Som barn vägrade jag att äta kroppkakor. Jag kallade dem för sjögräsbullar, då jag på fullaste allvar var helt övertygad om att farfar och hans söner gick ner till sjön för att plocka sjögräs som de sedan mixade smet utav och gjorde kroppkakor på. Kan ju inte klaga på fantasin iallafall! Nu älskar jag dock kroppkakor, mina görs med quornfärs och jag äter tills jag nästan kräks.


När jag kom hem på kvällen var jag helt slut, somnade i soffan 4 gånger innan jag slutligen insåg att jag måste gå och lägga mig haha. Men vilken härlig dag jag hade! Så värdefullt att få umgås med släkten.


Har ni några speciella påsktraditioner? Eller vad gör ni under påskhelgen? 🐣🐥

v ä s t e r v i k


Några bilder från runt en vecka sedan


Idag fick jag gå hem från jobbet efter knappt 1 timme då jag kräktes, härliga liv. Har varit helt slut och illamående hela dagen, men åtminstone sluppit kräkas något mer så förhoppningsvis inte magsjuk. Fyfarao. Just nu sitter jag och har gruppsamtal med Bella & Fishbun och spelar facebookbasket, som jag saknat mina Cascadakompisar<3

nytt

Igår var jag hos frisören och fick en rejäl uppfräschning. Var flera år sedan jag var hos frisören, så det var himla skönt att bli ompysslad. Är såå nöjd, älskar det!
 
Före:
 
 
Efter:

Bilder


Kom hem för ett par timmar sedan, sitter nu och går igenom bilderna för att rensa ur suddiga/mindre bra bilder. Ska se om jag hinner redigera några idag också ♥

Mysfika i fredags

<
Några mobilbilder från i fredags då jag slutade tidigare och tog ett mysigt cafébesök med Jennie, Caroline och såklart William. Det var så himla mysigt♥


Igår var jag ute hos Natta med mami, fikade och pratade lite skit. Gick även på en liten promenad med favvo-Torsten, hade kameran med mig så bilder kommer någon dag. Nu ska jag sätta i linserna och klä på mig, så ska jag ut och knäppa lite bilder på fina Elin & Robin!


Vad gör ni idag?

onsdag

Var sjuk ett par dagar igen ju, men igår och idag har jag jobbat igen. Jag har för tillfället lite lunchrast och ska strax gå tillbaka och jobba. Är helt slut men fyfasen vad skönt det är att inte ligga feberdäckad på soffan haha. Smått meningslöst inlägg men skulle bara visa att jag lever. 

</div

tionde mars och nu är jag less

[VARNING FÖR ETT JÄKLIGT GNÄLLIGT INLÄGG]

Jag är sjuk, igen.
Fick i torsdags gå hem från jobbet vid lunchtid då jag var så pass sjuk att jag inte kunde jobba resten utav dagen. Genomförkyld, feber, hosta, ont i hela kroppen...det är skoj. Väldigt skoj.

Jag är en väldigt positiv person, ni som läst bloggen ett tag vet att utan min positivitet så hade jag inte haft något liv idag. Och jag har fasen hållt mig positiv trots att jag under årets knappt tre första månader hunnit med feberinfluensa, operation av halsmandlarna, 3 veckors sjukskrivning pga infektion med feber efter operationen, vinterkräksjukan med 40-41°C feber, några dagar på hjärtintensiven pga hjärtmuskelinflammation till följd utav vinterkräksjukan, ca 2½ veckas sjukskrivning därefter, och nu feberinfluensa igen.

Jag var för fasen inte ens bitter när jag fick kissa i en jäkla vuxenpotta, när jag blev nålstucken i fötterna 6 gånger på en dag, när det tog 1,5 vecka för mig att kunna äta normalt igen, eller ens över det faktum att jag lades in på sjukhus trots att jag har panikartad sjukhusskräck. Jag var inte bitter. Jag var fortfarande glad och positiv, skojade med vårdpersonalen, skrattade med min familj, tjoade "wiiie" när de körde mig i rullstolen, hälsade inplastade sköterskor "välkomna till E.T's katanrän" och var tacksam över att bli så väl omhändertagen. Men jag har varit någorlunda frisk kanske 2-2½ veckor sammanlagt sedan årsskiftet och nu börjar jag ärligt talat få slut på positiva tankar. Jag har legat i hög feber genomsnittligen varannan vecka de senaste 2 åren, jag hinner inte bli frisk förrän jag blir sjuk igen.

Allt detta fysiska ska jag behöva kämpa med, samtidigt som jag dagligen slåss mot det psykiska. Jag har gått igenom traumabehandling helt på egen hand (min psykolog förklarade att det var det jag gjort, jag visste bara att jag kämpat arslet av mig), vägrat medicinera för varken panikångest, GAD, Bipolär, sömnsvårigheter eller ADHD (alla mediciner har gjort mig fysiskt sjuk så jag har valt att avstå helt), blivit helt nykter och kämpat med abstinensen, varit tvungen att hitta olika sätt att hantera min ångest och faktiskt hittat många nya sätt, gjort en lista på saker från förr som jag ännu inte kommit över och steg för steg börjat bearbeta dem. Jag har äntligen börjat bygga upp mig själv igen, enda från den krossade grunden, och det är ett heltidsjobb. Men jag gör det.

Att ständigt vara sjuk börjar ta alla mina krafter. Jag har börjat känna hur jag blir mer och mer frustrerad, och blir då arg för allt och ingenting. Hela min kropp och själ är rastlös, vilket leder till att jag blir ännu mer lättirriterad. Jag blir tröttare och tröttare, vilket gör att jag inte riktigt vill umgås med vänner då jag ärligt talat inte riktigt orkar. Att vara fysiskt svag så mycket och så ofta gör att jag känner mig instängd, vilket sakta men säkert börjar göra mig mer deprimerad. Vissa dagar har jag känt att jag bara vill skita i allt, att det räcker, jag står inte ut längre. 

Men jag har ju kommit så långt. Jag har överkommit så många hinder, slagits mot så många hjärnspöken, gjort fina flätor utav knutarna i mitt trassliga huvud. Jag vill inte ge upp, inte när jag kommit så jäkla långt.

Jag har för första gången i mitt liv ett liv jag faktiskt vill leva, jag har flera gånger under vintern kommit på mig själv att känna mig fri och genuint glad. Dessutom har jag ett arbete som jag verkligen älskar, där jag uppskattas utav såväl kollegor som barnen. Jag vill inte behöva vara hemma från arbetet hela tiden bara för att jag är sjuk, och det skapar en oerhörd frustration att inte kunna vara på jobbet fem dagar i veckan som jag vill. Jag vill så gärna fortsätta leva mitt liv, på riktigt leva.

Jag vet inte riktigt vart jag vill komma med detta röriga inlägg, jag tror att jag bara behövde få det ur mig, kräkas ut lite frustration på en plats där ingen är tvungen att höra på mitt gnäll. När jag började skriva var jag i "ge-upp-stadiet", men på något sätt kom jag fram till att jag inte alls vill ge upp. Kanske behövde jag bara skriva detta för att påminna mig själv om det. Jag vet inte. Jag är bara så trött.


Några gosiga (och suddiga) instagrambilder från de senaste dagarna. Helt orelevanta till inlägget, men de gör mig glad
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0