lite blandade familjebilder från senaste veckorna
Det var medeltidsmarknad i Gamleby, så vi samlade familjen och åkte dit en sväng. Väldigt mysigt att gå runt och barnen tyckte det var spännande! Det var dock extremt hett (då menar jag extremt!) så det blev ingen heldag direkt, utan vi avslutade med en glass och sedan blev det hemfärd.
















NYA NAGLAR
Som jag nämnt förut slutade jag gå och fixa naglarna, och började istället göra själv. Delvis kostar det en tiondel, delvis kan jag byta lite närsom jag har lust, och delvis så har jag något att pilla med när jag kollar på serie t.ex. Köpte två nya och kombinerade och tycker färgerna var riktigt sommarsöta! Nej, jag orkade inte ta bort det jag målade utanför haha...


EGENTID I STUGAN
Har spenderat en hel del timmar i stugan med en kopp kaffe på bordet, steamdeck i handen och hund i knät. Otrolig avkopplande och skönt! Dessutom väldigt välbehövligt då jag ändå varit rätt mycket social, vilket är superhärligt och underbart –men också utmattande. Ibland har jag satt mig några timmar utan någonting alls och bara lyssnat på fåglar, vind och hav. Låtit hjärnan pausa lite.


MYCKET TID MED LIVETS BÄSTA MÄNNISKA
Trots att Youssef jobbat hela sommaren så har han haft ett jäkligt bra schema vilket gett oss väldigt mycket fin tid tillsammans. Det är jag otroligt tacksam för; Få så mycket tid som möjligt med min allra bästa vän.

PIZZAHÄNG MED FÖRÄLDRARNA







MER PIZZABAK: DENNA GÅNG MED TJEJERNA
I fredags åkte vi ut och var barnvakt åt tjejerna (finns det ens någonting bättre i hela världen?) och sov kvar till igår. Vi gjorde egen pizza vilket de tyckte var väldigt roligt, gick på promenader/cykelturer, hoppade studsmatta, hade dansparty och myste i soffan. Alltid lika underbart♥









Nu ska vi strax åka och handla lite. Sedan ska vi köra ut grejer till stugan och greja, för imorgon kommer Youssefs systrar och systerdotter på besök! Vi håller tummarna att väderleksrapporten har fel (60-95% risk för regn dagarna de är här) så vi kan få lite sköna dagar/kvällar i stugan. Men oavsett ska det bli jätteroligt att de kommer hit!

vattenkrig och glädje




















Hasselsnok x2









Jag kan äntligen, efter en månads frustration och flertalet obesvarade mejl, logga in på min blogg via dator igen! Jag har verkligen saknat att blogga via dator, det är inte alls samma sak via mobil vilket gjort att jag endast uppdaterat "för att" och inte för att det är roligt. Inlägget jag publicerade igår (Barbie: Den Moderna Förebilden) började jag faktiskt skriva för flera månader sedan, men när jag äntligen fick feeling och skulle färdigställa det för någon månad sedan så kunde jag inte logga in. Så det första jag gjorde när jag loggade in igårmorse var att skriva färdigt och publicera det, haha!

Barbie: Den moderna förebilden
Är Barbie verkligen ohälsosam för våra barn,
eller skuldbelägger vi henne för att vi ska slippa "leva som vi lär"?
Vilken påverkan har den vuxna omgivningen på barns synsätt, självbild och hälsa?
Vem kom egentligen först; Barbie, eller de vuxna fördomarna?
Barbie introducerades först till samhället i en tid då en kvinnas främsta uppgifter förväntades fokusera på ombesörjande av hem och hushåll –samt att vara vackra fruar och outtröttliga mödrar. På grund av synen på kvinnors samhällsroll blev Barbie, i linje med de dåvarande sociala förväntningarna, därför känd som en hemmafru och en fashionista. När den feministiska revolutionen kom, och kvinnor äntligen började värderas för kunskap och förmåga, blev Barbie istället utstött och anklagad för att främja ohälsosamma kvinnliga stereotyper. Trots att Barbie genomgått en anmärkningsvärd utveckling genom åren så anser många ännu att hon inte bara orsakar negativa psykologiska effekter hos barn, utan ser henne till och med som en antifeministisk symbol. Även om jag är väl införstådd i vad denna uppfattning grundas i, så anser jag att Barbie gjort sig förtjänt av en andra chans och att denna välkända, ibland ökända, docka till och med är något som barn verkligen kan dra nytta av.


Trots att Barbie bevisligen kan ha många positiva effekter på barn så har hennes utseende alltid varit ett väl omtalat ämne. Den generella bilden av Barbie kan beskrivas som en väldigt smal midja, ljus hy och långa, slanka ben –något som kan få barn att jämföra och ifrågasätta sina egna utseenden. Detta är dock något som Barbies tillverkare tog i beaktande när de skapade ett brett utbud av dockor i hopp om att bli mer inkluderande. Idag finns Barbie i alla kroppstyper och etniciteter, i rullstol och med Downs syndrom. Detta initiativ har mottagit mycket positiv respons från allmänheten, eftersom det inte bara främjar acceptans utan även omfamnar våra olikheter.




Vidare anser jag att barns självvärde inte bör förlita sig helt på en docka, utan på det omgivande samhället. En docka kan göra mycket, men den kan inte göra allt – åtminstone inte på egen hand. Det är vårt ansvar som vuxna att lära våra barn att skönhet finns i alla former, samt att motivera och uppmuntra deras förmågor och intressen. Det välkända talesättet "barn gör inte som vuxna säger, utan som vuxna gör" understryker vikten av att leva som man lär och föregå med gott exempel i största möjliga mån. Om du som förälder, närstående eller pedagog exempelvis har en negativ syn på vikt och utseende så är det beydligt mer troligt att ditt barn följer dina spår och börjar granska både sin spegelbild och omgivningens utseende, snarare än att en docka ska orsaka detta. Faktum är ju att vi inte föds med vare sig fördomar eller kroppsliga åsikter, detta är något vi lär oss utav omgivningen och som allt som oftast medför både fysisk och psykisk ohälsa på både kort och lång sikt.
Många vuxna är av den generella missuppfattningen att barns frågor kring kroppar och utseende ställs med samma underton som en vuxen persons, vilket sällan är fallet. En vuxen person som frågar t.ex. "varför är hen så tjock/smal/lång/kort?" har mest troligt en nedvärderande och hånfull underton – detsamma gäller däremot inte om frågan ställs av fyraåring. Det generella barnet är nämligen inte naturligt elakt eller nedvärderande, utan nyfiket. Barn vill veta och deras enda sätt att samla information är genom att fråga. Därför frågar de personer som de känner tillit för; Vuxna i deras omgivning. Problemet uppstår när vi applicerar ett "vuxet synsätt" på ett barns fråga eller påstående och således automatiskt förolämpas och/eller känner skam. Detta leder till att vi svarar något i stil med "så säger man inte!" vilket för barnet betyder att den sagt något "fult". På så sätt har vi, oftast omedvetet, använt en oskyldig fråga för att så ett ruttet frö och alltså börjat forma barnets uppfattning om vad som är "rätt och fel utseende" genom projicering av våra egna osäkerheter och fördomar. Hur vi som vuxna hanterar barns nyfikenhet är alltså avgörande för hur deras världsbild och självbild formas.


I Folkhälsomyndighetens delrapport Barns och ungas livsmedelskonsumtion (2025) framgår det att det är få barn och unga som når rekommendationerna gällande frukt och grönsaker. I samma rapport skrivs det även att "För att främja folkhälsan och förebygga sjukdomar som tjock- och ändtarmscancer, hjärt-kärlsjukdom, diabetes och njursjukdomar behöver konsumtionen av charkprodukter och rött kött minska". Vidare framgår det att 94% av barn i åldrarna 11-17 äter för lite fullkorn, medan nästan samtliga barn i Riksmaten ungdom och Riksmaten småbarn (Livsmedelsverket, 2018) hade ett för högt intag av salt, något som är kopplat till högt blodtryck och som i sin tur är den främsta riskfaktorn för ohälsa och förtida död i Sverige.
Med andra ord finns det många sätt för barn att vara ohälsosamma, sätt som en docka inte har någon som helst makt över utan där vuxna behöver acceptera ansvaret. Ingen kan allt, men alla kan lära sig mer; Vad behöver barnen för att må bra? Hur får du ditt barn att lyssna och hur lyssnar du på barnet? Vad för typ utav kost erbjuder du egentligen ditt barn och vad innebär detta för barnets fysiska, psykiska och kognitiva hälsa? Hur pratar du runt barnet? Hur pratar du med barnet? Vilken ton använder ni i diskussioner i hemmet? Vad säger du om andra människor bakom stängda dörrar? Hur bemöter du barnets känslor? Hur visar, hanterar och diskuterar du dina egna känslor? Är dina "skämt" verkligen barnvänliga eller riskerar de att påverka barnets värderingar? Vad har du egentligen för värderingar? Hur ser du på människovärde? Hur ser du på dig själv? Hur pratar du om dig själv? För alla dessa frågor är direkt relaterade till den kanske viktigaste frågan utav dem alla: Hur vill du att ditt barn ska se sig själv?


Personligen tycker jag att det är ett väldigt omoget förhållningssätt till verkliga samhällsproblem; Att skylla på ett livlöst objekt. Eller nja, lite omoget är när man sparkar i foten och i affekt svär åt tröskeln eftersom det uppenbart är tröskelns fel att tån nu pulserar – att klandra en docka för vår egen systematiskt felprogrammerade hantering av djupt rotade och dysfunktionella samhällsproblem och ideal är inte bara omoget; Det är vansinnigt, verklighetsfrånvänt och livsfarligt. Roten till problemet är inte, och har aldrig varit, Barbie; Roten till problemet fortsätter vara vuxenvärldens konstanta projicering av skeva samhällsideal i kombination med en vägran att ansvara för hur det påverkar barnens hälsa, både i nutid och framtid. Självinsikt är avgörande för en hälsosam utveckling på både individ- och global nivå, men är dessvärre en bristvara i dagens samhälle. En positivt inriktad evolution startar inom varje enskild människa och kan inte uppnås förrän majoriteten förstår vikten av att älska sig själv och därmed skapa en kedjereaktion som skakar genom kommande generationer och lär dem att kärlek, förståelse och respekt är kärnan i ett välmående samhälle. Och det är inte Barbies ansvar, det är Vårat.
Så, istället för att anklaga Barbie för att ”förstöra våra barn” och motverka den feministiska rörelsen, bör vi tacka henne för att hon inger acceptans, förståelse och empati hos våra barn, samtidigt som hon visar att en kvinnas roll i samhället bör vara direkt relaterat till vadhelst kvinnan själv vill, snarare än vad förlegade fördomar kräver av henne. Vi har mycket att lära; Från Barbie, och från och för våra barn.
Om Barbie kan utvecklas till en mångsidig och öppensinnad förebild för våra barn, så bör vi som samhälle vara stora nog att sluta döma henne för vad hon varit –och istället välkomna och omfamna henne för den hon nu blivit. Annars finner vi oss själva plötsligt på fel sida om historien; Otacksamma för och oförmögna att erkänna en kvinnas samhällsviktiga arbete.


Källor och referenser
1. Gerson, S. (2022, February 6). Playing with dolls helps children talk about how others feel, study finds. The Guardian. https://www.theguardian.com/society/2022/feb/06/playing-dolls-helps-children-talk-about-how-others-feel-study
2. Gerson, S., Lillard, A. S., & Mareschal, D. (2022). The impact of doll play on social processing in children. Developmental Science, 25(3), e13163. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/desc.13163
3. Ali, S. (2020, February 7). Can Barbie help to teach self-care? Psychology Today. https://www.psychologytoday.com/us/blog/modern-mentality/202002/can-barbie-help-teach-self-care
4. Mattel. (2025). Barbie dolls collection. Mattel Shop. https://shop.mattel.com/collections/barbie-dolls
5. Folkhälsomyndigheten. (2025). Barns och ungas livsmedelskonsumtion: En delrapport inom regeringsuppdraget om att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion med särskilt fokus på socioekonomiska skillnader. Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/b/barns-och-ungas-livsmedelskonsumtion/?pub=140795
6. The Toy Insider. (2020). [Barn som leker med Barbiedockor]. The Toy Insider. https://thetoyinsider.com/wp-content/uploads/2020/09/barbie_kids-playing.jpg
7. Mattel. (2025). [Collage av blandade Barbiedockor]. Mattel Shop. https://shop.mattel.com/collections/barbie-dolls
8. Livsmedelsverket. (2018). Riksmaten ungdom 2016-17 – Del 1 Livsmedelskonsumtion. Livsmedelsverket. https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2018/2018-nr-14-riksmatenungdom-huvudrapport_del-1-livsmedelskonsumtion.pdf
9. Livsmedelsverket. (2018). Riksmaten ungdom 2016-17 – Del 2 Näringsintag och näringsstatus. Livsmedelsverket. https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2018/2018-nr-23-riksmaten-ungdom-del-2-naringsintag-och-naringsstatus.pdf
10. OpenAI. (2025). [AI-genererad illustration av en sliten Barbie med protesterande människor]. ChatGPT. Genererad med hjälp av AI i samtal med ChatGPT.
11. Microsoft Copilot. (2025). [AI-genererad illustration: Serie av flicka och mamma framför spegel]. Genererad via AI i samtal med Microsoft Copilot.
12. Microsoft Copilot. (2025). [AI-genererad illustration: Flicka och mamma håller händer]. Genererad via AI i samtal med Microsoft Copilot.
12. Microsoft Copilot. (2025). [AI-genererad illustration: Barbie, den moderna förebilden]. Genererad via AI i samtal med Microsoft Copilot.

toilet art




en dag i svampskogen


