Minibröllopsresan i somras
2024-10-30 @ 11:58:57
Storytime: Jag skämde ut mig lite på Kaffetorpet.
När vi var vid Solliden hade vi rört en del på oss i värmen och glömt bort att äta, så mitt blodsocker var väldigt lågt. När det blir så pass lågt så blir jag...trög. Jag kan liksom inte varken tänka eller prata ordentligt (mumlar, får inte fram rätt ord och viskar oftast) och framstår som ett rejält fyllo om man inte vet bakgrunden. Jag gick in för att beställa mat på Kaffetorpet medan Youssef satt kvar ute med Cera, och när jag klev in kände jag hur omvärlden började försvinna, så jag visste att jag behövde äta nu direkt. Jag försökte läsa menyn, men kunde inte riktigt processa det som stod. När det blev min tur gick jag fram till den stackars killen i kassan, och följande konversation utspelade sig, notera även att jag hela tiden viskade till stackarn:
Han: Hejsan, vad vill du ha?
Jag: Grönsaker
Han: Ehm, va? Vad menar du nu?
Jag (nästan väsande): Grönsaker *nickar ivrigt mot menyn*
Han: Okej, du vill ha grönsaker...vid sidan om? Till vad?
Jag: Mango
Han: Jaha, du menar kycklingsalladen med mangoraja?
Jag: Mm, precis *nickar* (Ska tilläggas att det var det enda på hela menyn jag inte gillar då jag verkligen avskyr mangoraja, men det stod överst och min hjärna kom inte längre än så)
Han: Okej, var det bra så?
Jag: Kladdkaka också...och vatten
Han: En kladdkaka...med grädde?
Jag (jätteäcklad): Nej, vatten vill jag ha
Han: Ja, jo, men jag menar till kladdkakan
Jag: Jaha, ja tack
Hela tiden var han så himla trevlig, medan jag stod där som ett riktigt pucko och viskade obehagligt och osammanhängande. Jag betalade på något vis, fick en nummerlapp, samt kladdkakan och ett glas på en bricka. Jag skulle sedan ta vatten, men min hjärna kunde verkligen inte reda ut hur jag skulle få igång kranen, så jag bara stod där och stirrade tills en äldre dam kom fram och hjälpte mig fylla glaset. Jag höll på att trilla på vägen över tröskeln och jag vet inte riktigt hur jag tog mig ut till bordet. När jag kom fram såg Youssef hur borta jag var (tro mig, det syns tydligt i ögonen), tog emot brickan och sa åt mig att äta kladdkakan direkt medan han gick in och köpte sin mat. Efter några minuter kom en tjej ut och ropade upp mitt nummer, men jag fick inte fram några ord. Tredje gången hon ropade så tog jag i allt vad jag hade för att få ut något och råkade då vråla ut "HÄR" med en röst som en pojke i puberteten (skrämde slag på två damer vid bordet bredvid) samtidigt som jag vinkade frenetiskt. Hon kom fram och när hon skulle ställa ned tallriken halvlåg jag över bordet, men istället för att flytta på mig sträckte jag upp händerna och hon fick lägga tallriken i mina händer som om jag höll Simba på lejonklippan. Jag kan ju säga att hon bet sig i tungan för att inte bryta ihop i skratt. En kort stund efter jag fått i mig kladdkaka och lite mat så började hjärnan starta upp sig igen, jag kände hur äcklig dressingen var (som sagt, jag avskyr verkligen mangoraja) och jag skämdes halvt ihjäl när jag insåg hur sinnessjuk jag måste ha framstått. Efteråt har vi skrattat mycket åt det, men där och då ville jag sjunka genom jorden haha!
Idag gör jag inte många knop här hemma iallafall. Youssef är, tack och lov, piggare och är därför på jobbet –men jag mår sämre idag. Bihålorna är så pass svullna att jag inte kan ha varken glasögon eller linser, ögon och näsa rinner konstant, mitt högra öra är nästintill igensvullet (blir ofta så för mig), hela kroppen värker och febern återkommer var tredje timme när tabletterna inte håller den nere längre. Men men, brukar ta någon vecka innan jag är på benen igen, så det är väl bara härda ut.
När Youssef först blev sjuk för några dagar sedan så ville jag vara förberedd ifall jag åkte på samma skit, därför ägnade jag då två timmar åt att laga ett tjugotal portioner i matlådor; Mac n cheese med köttbullar, korvstroganoff, korvgratäng och vegolimpa med broccoli, blomkål och morötter, tsatsiki, libapizza med kokt kyckling, samt en stor sallad och några färdigkokta ägg. Tror ni att jag är tacksam för det nu? Halva frysen fylld med matlådor så jag slipper göra något annat än slänga in en i micron och dessutom har Youssef mat till jobbet. Älskar att jag alltid preppar maten i förväg.
Jag insåg häromdagen att jag helt glömt bort bilderna (och videon, ska försöka få klart den också) från vår lilla bröllopsresa i somras. Vi ville göra något mysigt och spendera tid i naturen, så vi utforskade Öland under några dagar; Vi åkte bokstavligen från norr till söder, svängde in när vi såg något intressant, stannade till vid matstånd och köpte allt ifrån fläderhonung till nyplockade morötter, gick i naturreservat, mötte höjdskräcken och fick in både historia och motion. Hela vägen dit regnade det, så även när vi kom över till Öland. Men när vi anlände till vårt första stopp upphörde plötsligt regnet och det var därefter strålande solsken hela tiden –och självklart halv storm, det är ju inte Öland utan rejäl blåst!
Vi hade några helt underbara dagar och fick se allt vi ville, hyrde en liten stuga i perfekt läge, åt god mat och bara njöt av varandras sällskap. Det är så skönt att vi båda föredrar att utforska och se och lära oss nya saker när vi åker iväg –vi båda hade fått myror i kroppen av att bara ligga på en strand t.ex., så det är skönt att vi är överens haha. Dessutom är dessa små resor perfekta för att kunna ta med oss Cera, som även hon älskar att hänga med på upptäcksfärd.
Några utav platserna vi besökte
Sandby Borg. Ett ställe jag länge velat besöka är lämningarna efter Sandby Borg. Jag finner hela historien otroligt intressant och det var därför det första stället vi satte upp på listan. Om man gillar historia och lite mystik så rekommenderar jag verkligen att läsa om och besöka Sandby Borg.
Spöktimmen har gjort ett avsnitt om det [länk], men det finns även en officiell hemsida [länk] där man kan läsa flertalet rapporter [länk] om de arkeologiska fynden och hur långt de kommit.
Borgs By, en otroligt vacker plats där man kan finna Ölands största fornborg Gråborg med sitt bevarade portvalv, samt ruinerna från det medeltida Sankt Knuts kapell. Vi kom hit på morgonen och var helt ensamma, förutom ett gäng hardjur (antingen vildkaniner eller små harar, var svårt att se på håll då de sprang in i stenruinerna –haren jag har med på bild är från en annan plats) och en mängd fåglar. Det finns vackra vandringsleder och hela området är både berörande vackert och lugnande avslappnat.
Långe Jan. Ölands södra udde är en välkänd plats; Delvis för sin fågelstation, men kanske främst för fyren Långe Jan som med sina 197 trappsteg fick mig att inse hur desperat jag behöver min astmamedicin, haha. För ynka 50 kronor fick man uppleva en helt fantastisk utsikt, så pass att jag nästan glömde bort min höjdskräck för en liten stund. Hela området var väldigt vackert och omringades utav både fåglar, sälar, kor och får.
Byrums Raukar. Detta är Ölands mest kända raukområde och det är lätt att förstå varför; Ett väldigt fint område. Detta var det första stället vi stannade till vid, precis som regnet upphörde, och det var därför väldigt lite folk. Jag har annars fått höra från andra att det varit smockat, så vi kanske hade tur.
Borgholms Naturreservat. Hit åker vi ungefär en gång om året då det blivit ett favoritställe för oss. Det är ett underbart reservat att vandra runt i, med bra utmärkta leder. Vill man äta finns Kaffetorpet vid Solliden Slott, ett jättemysigt ställe med väldigt trevlig personal (läs anekdoten i slutet utav inlägget).
Det finns verkligen oändligt många vackra och intressanta ställen att besöka på Öland om man gillar natur och historia. Att bara åka längs vägarna och spontant svänga in där något verkar intressant var ett roligt och stimulerande sätt att utforska. Resan kunde omöjligen varit bättre♥
Vi hade några helt underbara dagar och fick se allt vi ville, hyrde en liten stuga i perfekt läge, åt god mat och bara njöt av varandras sällskap. Det är så skönt att vi båda föredrar att utforska och se och lära oss nya saker när vi åker iväg –vi båda hade fått myror i kroppen av att bara ligga på en strand t.ex., så det är skönt att vi är överens haha. Dessutom är dessa små resor perfekta för att kunna ta med oss Cera, som även hon älskar att hänga med på upptäcksfärd.
Några utav platserna vi besökte
Sandby Borg. Ett ställe jag länge velat besöka är lämningarna efter Sandby Borg. Jag finner hela historien otroligt intressant och det var därför det första stället vi satte upp på listan. Om man gillar historia och lite mystik så rekommenderar jag verkligen att läsa om och besöka Sandby Borg.
Spöktimmen har gjort ett avsnitt om det [länk], men det finns även en officiell hemsida [länk] där man kan läsa flertalet rapporter [länk] om de arkeologiska fynden och hur långt de kommit.
Borgs By, en otroligt vacker plats där man kan finna Ölands största fornborg Gråborg med sitt bevarade portvalv, samt ruinerna från det medeltida Sankt Knuts kapell. Vi kom hit på morgonen och var helt ensamma, förutom ett gäng hardjur (antingen vildkaniner eller små harar, var svårt att se på håll då de sprang in i stenruinerna –haren jag har med på bild är från en annan plats) och en mängd fåglar. Det finns vackra vandringsleder och hela området är både berörande vackert och lugnande avslappnat.
Långe Jan. Ölands södra udde är en välkänd plats; Delvis för sin fågelstation, men kanske främst för fyren Långe Jan som med sina 197 trappsteg fick mig att inse hur desperat jag behöver min astmamedicin, haha. För ynka 50 kronor fick man uppleva en helt fantastisk utsikt, så pass att jag nästan glömde bort min höjdskräck för en liten stund. Hela området var väldigt vackert och omringades utav både fåglar, sälar, kor och får.
Byrums Raukar. Detta är Ölands mest kända raukområde och det är lätt att förstå varför; Ett väldigt fint område. Detta var det första stället vi stannade till vid, precis som regnet upphörde, och det var därför väldigt lite folk. Jag har annars fått höra från andra att det varit smockat, så vi kanske hade tur.
Borgholms Naturreservat. Hit åker vi ungefär en gång om året då det blivit ett favoritställe för oss. Det är ett underbart reservat att vandra runt i, med bra utmärkta leder. Vill man äta finns Kaffetorpet vid Solliden Slott, ett jättemysigt ställe med väldigt trevlig personal (läs anekdoten i slutet utav inlägget).
Det finns verkligen oändligt många vackra och intressanta ställen att besöka på Öland om man gillar natur och historia. Att bara åka längs vägarna och spontant svänga in där något verkar intressant var ett roligt och stimulerande sätt att utforska. Resan kunde omöjligen varit bättre♥
Storytime: Jag skämde ut mig lite på Kaffetorpet.
När vi var vid Solliden hade vi rört en del på oss i värmen och glömt bort att äta, så mitt blodsocker var väldigt lågt. När det blir så pass lågt så blir jag...trög. Jag kan liksom inte varken tänka eller prata ordentligt (mumlar, får inte fram rätt ord och viskar oftast) och framstår som ett rejält fyllo om man inte vet bakgrunden. Jag gick in för att beställa mat på Kaffetorpet medan Youssef satt kvar ute med Cera, och när jag klev in kände jag hur omvärlden började försvinna, så jag visste att jag behövde äta nu direkt. Jag försökte läsa menyn, men kunde inte riktigt processa det som stod. När det blev min tur gick jag fram till den stackars killen i kassan, och följande konversation utspelade sig, notera även att jag hela tiden viskade till stackarn:
Han: Hejsan, vad vill du ha?
Jag: Grönsaker
Han: Ehm, va? Vad menar du nu?
Jag (nästan väsande): Grönsaker *nickar ivrigt mot menyn*
Han: Okej, du vill ha grönsaker...vid sidan om? Till vad?
Jag: Mango
Han: Jaha, du menar kycklingsalladen med mangoraja?
Jag: Mm, precis *nickar* (Ska tilläggas att det var det enda på hela menyn jag inte gillar då jag verkligen avskyr mangoraja, men det stod överst och min hjärna kom inte längre än så)
Han: Okej, var det bra så?
Jag: Kladdkaka också...och vatten
Han: En kladdkaka...med grädde?
Jag (jätteäcklad): Nej, vatten vill jag ha
Han: Ja, jo, men jag menar till kladdkakan
Jag: Jaha, ja tack
Hela tiden var han så himla trevlig, medan jag stod där som ett riktigt pucko och viskade obehagligt och osammanhängande. Jag betalade på något vis, fick en nummerlapp, samt kladdkakan och ett glas på en bricka. Jag skulle sedan ta vatten, men min hjärna kunde verkligen inte reda ut hur jag skulle få igång kranen, så jag bara stod där och stirrade tills en äldre dam kom fram och hjälpte mig fylla glaset. Jag höll på att trilla på vägen över tröskeln och jag vet inte riktigt hur jag tog mig ut till bordet. När jag kom fram såg Youssef hur borta jag var (tro mig, det syns tydligt i ögonen), tog emot brickan och sa åt mig att äta kladdkakan direkt medan han gick in och köpte sin mat. Efter några minuter kom en tjej ut och ropade upp mitt nummer, men jag fick inte fram några ord. Tredje gången hon ropade så tog jag i allt vad jag hade för att få ut något och råkade då vråla ut "HÄR" med en röst som en pojke i puberteten (skrämde slag på två damer vid bordet bredvid) samtidigt som jag vinkade frenetiskt. Hon kom fram och när hon skulle ställa ned tallriken halvlåg jag över bordet, men istället för att flytta på mig sträckte jag upp händerna och hon fick lägga tallriken i mina händer som om jag höll Simba på lejonklippan. Jag kan ju säga att hon bet sig i tungan för att inte bryta ihop i skratt. En kort stund efter jag fått i mig kladdkaka och lite mat så började hjärnan starta upp sig igen, jag kände hur äcklig dressingen var (som sagt, jag avskyr verkligen mangoraja) och jag skämdes halvt ihjäl när jag insåg hur sinnessjuk jag måste ha framstått. Efteråt har vi skrattat mycket åt det, men där och då ville jag sjunka genom jorden haha!
Idag gör jag inte många knop här hemma iallafall. Youssef är, tack och lov, piggare och är därför på jobbet –men jag mår sämre idag. Bihålorna är så pass svullna att jag inte kan ha varken glasögon eller linser, ögon och näsa rinner konstant, mitt högra öra är nästintill igensvullet (blir ofta så för mig), hela kroppen värker och febern återkommer var tredje timme när tabletterna inte håller den nere längre. Men men, brukar ta någon vecka innan jag är på benen igen, så det är väl bara härda ut.
När Youssef först blev sjuk för några dagar sedan så ville jag vara förberedd ifall jag åkte på samma skit, därför ägnade jag då två timmar åt att laga ett tjugotal portioner i matlådor; Mac n cheese med köttbullar, korvstroganoff, korvgratäng och vegolimpa med broccoli, blomkål och morötter, tsatsiki, libapizza med kokt kyckling, samt en stor sallad och några färdigkokta ägg. Tror ni att jag är tacksam för det nu? Halva frysen fylld med matlådor så jag slipper göra något annat än slänga in en i micron och dessutom har Youssef mat till jobbet. Älskar att jag alltid preppar maten i förväg.
Follow
Kommentarer
Trackback