Meeeen tänkte prata om en annan sak. Nämnligen "Vad vill du bli när du blir stor?". Det är en fråga alla barn någon gång har fått, och tro mig jag har velat bli mycket. När jag var sisådär 4-5 år ville jag bli kock och då skulle jag och min kompis laga mat åt våra mammor varje dag så dom skulle slippa lovade vi,dock så bestod maten oftast av skurna äpplen, godis eller lera och annat mums. Sen har jag velat bli frisör också, och började med att klippa av en annan kompis hår (vi klippte varandra och såg ut som två idioter, söta, men idioter). Jag och Jennie bestämde oss för att öppna ett djursjukhus och lekte hela tiden med gosedjur. Jag ville bli skådespelare, jag ville bli artist och jag ville bli dansare, men säg någon som inte drömt om det någon gång? Sedan ville jag bli designer och gjorde väskor av trasiga jeans osv, men ändrade om och ville istället bli inredningsarkitekt, ställde då in mammas gamla dockhus i mitt rum och ändrade om möbleringen och fantiserade om att det var ett riktigt hus osv. När jag var 11-12 var jag helt inställd på att göra karriär som monstertruck-förare och drömde om att åka runt som på TV i en såndär stor monstertruck och krossa skrotbilarna under mig. Som 13-14åring drömde jag om att bli bilmekaniker, rulla in under bilar med olja i hela ansiktet (hade även en praktikplats på en firma där dom lagade lastbilar & bussar, som jag älskade, men tyvärr fick lämna pga vissa saker). Sedan ville jag bli brandman, jag har alltid tyckt att deras arbete är fantastiskt och fascinerande. Nu mer vill jag återigen bli kock, jag älskar att laga mat och där hjälper min ADHD till mycket i.o.m att det gjort mig till en väldigt kreativ och påhittig person.

Men ett yrke jag var helt fast på under alla år, och egentligen fortfarande är lite fast på, är författare. Många tycker det är nördigt, många tråkigt, jag tycker det är häftigt. Jag älskar böcker, jag tycker det är underbart hur olika författare formulerar sig och lämnar sin egen stämpel i varje ord. Hur deras egen fantasi aldrig tar slut utan bara fortsätter och fortsätter, hur de kan skriva så man åker med i varje känsla och kan föreställa sig allting. För fantasi har jag alltid haft överflöd av och jag har under hela min uppväxt skrivit miljoner sånger, dikter och sagor. Dessutom är prata, skriva och förklara en sak som jag vet att jag är bra på, någonting jag är stolt över och som många berömt mig för. Just nu är väl inte min högsta dröm att bli författare, men jag skulle ändå vilja vara det på fritiden typ. Låta alla mina känslor spegla av sig på en person i en berättelse om något helt annat.

En sak till jag alltid varit hundra procent på att jag ska göra är att åka iväg och arbeta som volontär. Det är en stor dröm som jag hållit fast vid sedan kissa-i-sängen-åren ungefär. Efter att jag sett Humor-galan för några år sedan och gråtit floder till berättelserna, så tvingade jag mamma att bli världsförälder (jag kommer bli det själv också såfort jag blir 18!) och sa högt att efter gymnasiet ska jag jobba arslet av mig, leva snålt så jag sparar pengar. Sen ska jag iväg och arbeta som volontär någonstans där jag behövs.

Lång text men jaja ni är väl vana? Det borde ni vara vid det här laget haha. Meeeen...

Var lite roliga och svara, tycker detta är superintressant!