Jag var somsagt en sväng på stan med Jennie förut, vi gick till Arbetsförmedlingen men vände nästan i dörren då vi insåg att vi inte visste vart receptionen låg och att drop-in tiderna för ungdomar var tisdagar och torsdagar. Hopp, skoj tyckte vi och gick till Café Kannan istället. Nu ligger jag hemma med värk i halva ansiktet (jävla käke!!) trots att jag nästintill knarkar värktabletter. Vill att min pojk ska komma hem så vi kan ligga och kolla på OITNB och mysa. Jaja, livet är hårt.