förlåt om jag frågar, men undrar bara en sak.. hur äre mellan dig o din pappa nu? du skrev ju en del om han förr o man förstog att de inte var jättebra, så hur äre nu? älskar din blogg, kram!

Svar: Nej det var inte så bra förut, under en period hade vi ingen kontakt alls och när vi väl hade kontakt var det allt annat än perfekt. Jag mådde så fruktansvät dåligt, framför allt för allt han inte gjort för mig. Men efter att länge ha kämpat för våran relation så bestämde jag mig för att försöka förlåta och börja om istället för att låta det förflutna gnaga sönder min insida. Så vi började prata och träffas oftare och idag är våran relation kanske inte perfekt, men den är en början till någonting bra iallafall och det räcker för mig. Visst kommer jag aldrig kunna förlåta sättet han behandlat min mamma och min storasyster, men jag har förlåtit honom för hur han behandlade mig åtminstone. Även om min pappa inte alltid varit den bästa eller mest närvarande pappan så älskar jag honom oändligt och idag står han upp för mig vilket jag är såå glad över♥
Åh, vad glad jag blir! Kram :)