Iallafall, man har ju hört om aggressiva och smittsamt sjuka gatuhundar så lite på sin vakt har man ju varit, inte riktigt vågat gå fram. Men idag orkade jag inte längre, jag orkar inte vara en av dom som går förbi och väntar på att någon annan ska göra någonting. 

Vi hade varit och köpt en stor flaska vatten när vi skulle gå tillbaka till hotellet, och passerar som vanligt hundarna. Vid vägkanten stod en thailändsk kvinna som sålde drycker, så vi köpte en till flaska vatten och två muggar. Jag gick försiktigt fram till hundarna, pratade med dom med en lugn ton. Först var dom väldigt rädda och gick undan, man såg verkligen rädslan i deras ögon. Men vi hällde muggarna fulla utav vatten och så ställde jag ner dom bredvid hundarna. Försiktigt, försiktigt smög dom fram och jag kan säga att vi fick fylla på vattnet snabbt igen för det tog slut på en gång. Ikväll ska vi köpa en skål och mer vatten för att ge till dom, och det känns åtminstone lite bättre.

Men jag vill göra mer. Därför har jag bestämt mig till hundra procent att jag inom två år ska åka och volontärarbeta för att hjälpa till mer. Om någon gjort det och vet någon bra organisation som man kan hjälpa till så skriv gärna en kommentar eller skicka iväg ett mejl till iizabellethorner@hotmail.com