Idag är det, som de flesta vet, alla hjärtans dag. En dag att fira kärleken, i alla konstellationer. Eller en dag att skriva ut på facebook att man minsann inte gillar denna dag och att "man ska visa varandra kärlek alla dagar". En dag att använda sociala medier till att sucka över förälskade människor, och skriva öppet om att "ingen älskar en". En dag att tycka så jävla synd om sig själv.


MEN jag älskar alla hjärtans dag, och då menar jag ÄLSKAR. Jag ser det inte som en dag då man ska köpa en massa prylar och låtsas vara någonting man inte är, för det är inte vad dagen handlar om. Det är en dag att fira det man har, att hylla kärleken. På samma sätt som vi firar födelsedagar, mors dag och fars dag -så bör vi fira kärlekens dag. Det är en hyllning till att älska, vem man än älskar, vilken typ av relation det än är. Det finns ingen regel om att man måste vara i en partnerrelation för att få fira, älskar du en vän eller en hund har du lika stor anledning att fira idag. Vi firar ju faktiskt inte sex, utan kärlek. Vi firar ALLA hjärtans dag.

Men så får man ändå höra "jag är singel så jag har inget att fira" , hela tiden. Den 14 februari är inte bara alla hjärtans dag, utan även alla gnällspikars. Jag förstår att man kan känna sig ensam, men du måste ju ha någon i ditt liv att fira med? Någon som är viktig för dig, någon du älskar? Jag är inte troende kristen och har då egentligen ingen anledning att fira varken jul eller påsk, men jag firar båda två lika glatt ändå. Alla högtider (ja, jag anser att alla hjärtans dag kvalificerar sig som högtid) handlar ju i dagens samhälle om gemenskap, och det är vad vi bör se det som; En dag att fira att vi har varandra.


DETTA är min första alla hjärtans dag som singel på säkert...10 år? Men jag känner ärligt talat inte att jag saknar någonting idag, precis som jag inte saknade något igår. Jag känner mig inte ensam, för första gången, därför att jag funnit trygghet i mig själv. Jag har så många människor att älska och älskas utav, men jag tänker ägna dagen åt att fira den nyaste kärleken i mitt liv; Kärleken till mig själv. Därför att precis som kärleken till en partner, en förälder, ett djur, ett barn eller en vän -så är den värd att firas. 

Idag har jag gått i skogen med mysiga hundar, dansat runt till bra musik medan jag hängt tvätt, hört min bästa vän skratta över telefon, fixat med bilder, kramat min mamma, legat i en soffa med 3 hundar och 2 katter, spelat favvospelet, och känt mig riktigt älskad. Nu ska jag färga håret, göra ansiktsmask, skära upp lite honungsmelon och gosa ner mig i soffan. Notera att jag endast gjort saker jag mår bra av, och vet ni varför? För att jag förtjänar det. 

Jag kommer aldrig sluta fira alla hjärtans dag, för att kunna älska och älskas är något fantastiskt och det bör aldrig tas för givet.