I söndags åkte vi till Åkulla bokskogar för att äntligen få gå längs vandringsleden som följer de vackra stigarna -något som stått på min bucket list ett tag. Några dagar innan fick jag en bordsskiva på foten (skulle slänga ett gammalt bord men skivan lossnade) och har sedan dess haltat runt med en spricka i främre foten, men inte tusan tänkte jag låta det hindra mig från vår lilla resa. Så jag haltade runt där, och trots att jag var betydligt mer blå och öm efter en dag i skogen så ångrar jag verkligen ingenting -jag hade utan tvekan gjort om det. Det var som att vandra i en saga; Så obeskrivligt vacker natur, fågelsång överallt, ljuset som smög in mellan grenarna, träden som omfamnade himlen...Jag är förälskad i denna plats. Inte ens 2,5h regn kunde dra ner humöret; Tvärtom så gjorde det mig ännu mer lycklig när skogen luktade regn.

Vi var båda överens; Hit kommer vi återvända fler gånger. Det går inte få nog.


Bilder och ord kan inte riktigt fånga upp eller beskriva känslan av att vandra där, men jag gör ändå ett tappert försök. Råder er att lyssna på denna sång [länk] medan ni kollar på bilderna, för känslans skull.