För tre år sedan blev vi bästa vänner; Ägnade timmar varje dag åt att prata i facetime och telefon, gjorde allt tillsammans via videosamtal; Kollade filmer och serier, gick promenader, spelade, visade solnedgångar, pratade om precis allt vi känt, tänkt, drömt och upplevt. Och när vi slutligen träffades blev vi direkt oskiljaktiga; Från första stund ville vi inte vara isär. Du åkte tre timmars enkel resa till och från jobbet bara för att vi skulle få så mycket tid tillsammans som möjligt. Vi var båda rädda för hur mycket vi kände på en gång, men förstod snabbt att vi var själsfränder. Aldrig förut har jag känt en sådan emotionell och spirituell intimitet. Vi bar båda på trauman och mörker, men tillsammans har vi fyllts med ljus. Det har inte alltid varit lätt, men det har alltid varit värt det. Varenda sekund. Jag är så tacksam över att få dela livet med min allra bästa vän.