trerätters på en onsdag
2025-04-10 @ 09:24:52
Hela menyn började faktiskt med iskaffet.
→Jag fick en rastlös impuls igår förmiddags och tänkte att jag nog minsann ska vispa ihop lite iskaffe, och ville då prova att använda några matskedar kondenserad mjölk i för att göra den mer krämig, samt för sötman. Jag vispade ihop omkring 1 liter iskaffe (supergott), men stod då kvar med nästan en hel burk kondenserad mjölk.
→Jag funderade en stund på vad tusan jag skulle göra med den, för självklart ville jag inte bara slänga burken. Kom på att jag aldrig gjort chokladpudding från grunden och tänkte att det kunde vara roligt –så sagt och gjort; En stor skål improviserad chokladpudding.
→Men så tänkte jag att jag kan ju inte göra en så god efterrätt och så ska han bara äta en uppvärmd matlåda innan, det förstör ju upplevelsen fullständigt.
→Eftersom han haft lite dille på räkor på senaste så kom jag på en liten idé till en räkpasta (bl.a med crème fraiche parmesan/vitlök och citron, tips!) som jag tänkte att han nog skulle gilla.
→Skrev ned mina idéer och insåg då att ska jag göra både varmrätt och efterrätt så kan jag väl för tusan göra någon liten förrätt också?!
→Jag ville få bra smakövergångar utan att ha exakt samma smaker, om ni förstår hur jag menar? Så lite räkor frästa i tigersås, med aioli och mozzarellatoast (med vitlökssmör på) kändes som en lagom förrätt.
→Läste igenom menyn jag skrivit ihop och kände att efterrätten behövde någonting mer för en finare smakövergång, och kom då på idén om att vispa ihop citrongrädde och hacka upp jordgubbar till puddingen –och det blev minst sagt en perfekt kombo!
När man läser det såhär så ser det kanske ut som en lång process och mycket planering, men detta är inte mer än någon minut eller två sammanlagt. Det (enda) positiva med att tvingats börja om med en ny medicin är att min hjärna stundvis (när något är såhär roligt) går superfort och tankar/idéer existerar samtidigt i huvudet vilket gör det väldigt enkelt att hitta på recept och menyer. Men det är verkligen det enda positiva; I övrigt är min kropp i fullständigt uppror över alla biverkningar som jag nu måste stå ut med några veckor; Huvudvärk, fruktansvärda muskelspänningar, muntorrhet, ångest, illamående, sömnproblem, överstimulans, höjd puls och blodtryck, aptitförändringar... Ja, biverkningarna är inte så rockiga, men jag vet samtidigt att de brukar gå över efter någon månad ungefär, och sedan fungerar hela jag betydligt bättre. Så det är bara att stå ut!
Att matlagning är mitt kärleksspråk har väl ingen missat, så när min kära man är omotiverad och trött finns det väl inget bättre sätt att muntra upp än genom god mat. Denna lilla meny blev väldigt improviserad, men också väldigt god och uppskattad. Dessutom så mycket enklare att göra än man kan tro, så det var ett plus!
Hela menyn började faktiskt med iskaffet.
→Jag fick en rastlös impuls igår förmiddags och tänkte att jag nog minsann ska vispa ihop lite iskaffe, och ville då prova att använda några matskedar kondenserad mjölk i för att göra den mer krämig, samt för sötman. Jag vispade ihop omkring 1 liter iskaffe (supergott), men stod då kvar med nästan en hel burk kondenserad mjölk.
→Jag funderade en stund på vad tusan jag skulle göra med den, för självklart ville jag inte bara slänga burken. Kom på att jag aldrig gjort chokladpudding från grunden och tänkte att det kunde vara roligt –så sagt och gjort; En stor skål improviserad chokladpudding.
→Men så tänkte jag att jag kan ju inte göra en så god efterrätt och så ska han bara äta en uppvärmd matlåda innan, det förstör ju upplevelsen fullständigt.
→Eftersom han haft lite dille på räkor på senaste så kom jag på en liten idé till en räkpasta (bl.a med crème fraiche parmesan/vitlök och citron, tips!) som jag tänkte att han nog skulle gilla.
→Skrev ned mina idéer och insåg då att ska jag göra både varmrätt och efterrätt så kan jag väl för tusan göra någon liten förrätt också?!
→Jag ville få bra smakövergångar utan att ha exakt samma smaker, om ni förstår hur jag menar? Så lite räkor frästa i tigersås, med aioli och mozzarellatoast (med vitlökssmör på) kändes som en lagom förrätt.
→Läste igenom menyn jag skrivit ihop och kände att efterrätten behövde någonting mer för en finare smakövergång, och kom då på idén om att vispa ihop citrongrädde och hacka upp jordgubbar till puddingen –och det blev minst sagt en perfekt kombo!
När man läser det såhär så ser det kanske ut som en lång process och mycket planering, men detta är inte mer än någon minut eller två sammanlagt. Det (enda) positiva med att tvingats börja om med en ny medicin är att min hjärna stundvis (när något är såhär roligt) går superfort och tankar/idéer existerar samtidigt i huvudet vilket gör det väldigt enkelt att hitta på recept och menyer. Men det är verkligen det enda positiva; I övrigt är min kropp i fullständigt uppror över alla biverkningar som jag nu måste stå ut med några veckor; Huvudvärk, fruktansvärda muskelspänningar, muntorrhet, ångest, illamående, sömnproblem, överstimulans, höjd puls och blodtryck, aptitförändringar... Ja, biverkningarna är inte så rockiga, men jag vet samtidigt att de brukar gå över efter någon månad ungefär, och sedan fungerar hela jag betydligt bättre. Så det är bara att stå ut!
Kommentarer
Trackback
