norrskensglimtar, tittut och gråta till film
2025-03-10 @ 08:55:54
Söndagsbus med favoritkillen!
Igårmorse åkte jag bort till Caroline & Emil för gemensam frukost, valpfotografering och såklart lite bus med Lewi. På bilderna är han precis nyvaken, och ändå så himla glad; Lekte tittut och skrattade som tusan. Gullunge♥
Temple Grandin –en film värd att se.
Jag snubblade över något klipp från denna film häromkvällen, och skrev direkt till Youssef att vi måste se den. Och herregud, vilken fantastisk film!
En mamma vägrar låsa in sin icke-verbala autistiska dotter Temple på en institution, och gör istället allt hon kan för att pusha sin dotter till ett så normalt liv som möjligt. Genom filmen får vi sedan följa Temple; Hennes utveckling, genialitet och svårigheter. Det jag verkligen älskar med denna film är att vi inte bara får ett yttre perspektiv, utan filmen är utformad så att vi ser och förstår hur Temple själv faktiskt upplever omvärlden, något jag anser ger filmen en unik inblick och ett helt annat djup. Det faktum att filmen är ett biografiskt drama, och alltså är en sann historia, bidrog absolut till att jag grät genom halva filmen –den är SÅ berörande. Temple Grandin är minst sagt en inspirerande, revolutionerande och fascinerande kvinna.
Just nu sitter jag och dricker min frukost i lugnan ro. Senare idag ska jag följa med min kära moster på läkarbesök, och i övrigt ska jag nog inte göra så många knop –främst då mitt knä blivit sämre och svullnat upp igen, vilket gör mig superirriterad då det är dimma ute och det finns ingenting jag älskar mer än att fotografera dimma. Kanske lindar knät och går ut en sväng ändå...
Häromkvällen fick jag en notis från Aurora; Chans att se norrsken.
Visserligen skulle dimman snart lägga sig som ett täcke över vår lilla stad, men vi tog en chansning och åkte ut en sväng. Vi stod en bra stund på vårt favoritställe; Lyssnade på fåglarna som lät från hela sjön och kollade på stjärnor och stjärnfall innan dimman tätnade. Varje gång vi tänkte ge upp och åka hem (det var trots allt dimmigt, kallt och Youssef skulle upp tidigt morgonen därpå) så kom det små glimtar utav norrsken som pressade sig genom dimman. Tyvärr tjocknade dimman rejält och det gick till slut knappt att se omgivningarna, så då fick vi ge upp och åka hem.
Visserligen skulle dimman snart lägga sig som ett täcke över vår lilla stad, men vi tog en chansning och åkte ut en sväng. Vi stod en bra stund på vårt favoritställe; Lyssnade på fåglarna som lät från hela sjön och kollade på stjärnor och stjärnfall innan dimman tätnade. Varje gång vi tänkte ge upp och åka hem (det var trots allt dimmigt, kallt och Youssef skulle upp tidigt morgonen därpå) så kom det små glimtar utav norrsken som pressade sig genom dimman. Tyvärr tjocknade dimman rejält och det gick till slut knappt att se omgivningarna, så då fick vi ge upp och åka hem.
Söndagsbus med favoritkillen!
Igårmorse åkte jag bort till Caroline & Emil för gemensam frukost, valpfotografering och såklart lite bus med Lewi. På bilderna är han precis nyvaken, och ändå så himla glad; Lekte tittut och skrattade som tusan. Gullunge♥
Temple Grandin –en film värd att se.
Jag snubblade över något klipp från denna film häromkvällen, och skrev direkt till Youssef att vi måste se den. Och herregud, vilken fantastisk film!
En mamma vägrar låsa in sin icke-verbala autistiska dotter Temple på en institution, och gör istället allt hon kan för att pusha sin dotter till ett så normalt liv som möjligt. Genom filmen får vi sedan följa Temple; Hennes utveckling, genialitet och svårigheter. Det jag verkligen älskar med denna film är att vi inte bara får ett yttre perspektiv, utan filmen är utformad så att vi ser och förstår hur Temple själv faktiskt upplever omvärlden, något jag anser ger filmen en unik inblick och ett helt annat djup. Det faktum att filmen är ett biografiskt drama, och alltså är en sann historia, bidrog absolut till att jag grät genom halva filmen –den är SÅ berörande. Temple Grandin är minst sagt en inspirerande, revolutionerande och fascinerande kvinna.
Film på Kvinnodagen och perfekta kvällssnacks
Just nu sitter jag och dricker min frukost i lugnan ro. Senare idag ska jag följa med min kära moster på läkarbesök, och i övrigt ska jag nog inte göra så många knop –främst då mitt knä blivit sämre och svullnat upp igen, vilket gör mig superirriterad då det är dimma ute och det finns ingenting jag älskar mer än att fotografera dimma. Kanske lindar knät och går ut en sväng ändå...
Kommentarer
Trackback
