En lördag i stugan
2018-05-31 @ 17:16:08
Bilder från i lördags då alla tre systrar med pojkvänner körde grillmys i stugan ♥
solen kräver att jag ler
2018-05-31 @ 13:34:27
Jag är trött nu, behöver sova
Allt jag är känns så matt
Låt mig vila, låt mig vara
Godnatt, älskade, godnatt
i.l.t / may'18
När mörka vintern gått mot slutet
Ingen natt är lika lång
När jag vaknar till solstrålar
Och fåglars visslande sång
Då borde mörkret inombords
Sakta fasas ut
All ångest och all smärta
Borde långsamt tagit slut
Och jag vet att våren kommit
Solen kräver att jag ler
Ändå skriker något inom mig
"Jag orkar inte mer"
Jag förträngde all min smärta
Fick känna mig vid liv
Invirad i förnekelsens trygghet
För blind för att ens kallas naiv
Med snön liggandes på marken
Ekade mantrat inuti
"Det är bra nu, det är bra nu"
Men så kommer det väl aldrig bli?
För varje gång jag trott och hoppats
Att jag äntligen är fri
Blir jag slukad utav mörkret
Det som lever inuti
Och jag ser hur solen skiner
Jag ser hur världen färgläggs glatt
Energin borde bli påfylld
Men allt har blivit helt motsatt
Jag vill inte ut bland folk
Inte ens träffa vänner
Jag vill isolera mig från allt
Och från alla som jag känner
Lämna mig ifred
Men lämna mig inte ändå
Jag knuffar ut er alla
Fast jag inte vill att ni ska gå
Mina nätter är ännu långa
Och fastän ljuset kikar in
Stannar jag kvar i mörkret
I mitt helvetes krypin
Jag vill att allting ska försvinna
Jag vill bara vara jag
Erkänner förlusten
Förstår att jag är svag
Fråga ej vad du kan göra
Bry dig ej om hur jag mår
För glöden den har slocknat
Låt mig följa i dess spår
Ingen natt är lika lång
När jag vaknar till solstrålar
Och fåglars visslande sång
Då borde mörkret inombords
Sakta fasas ut
All ångest och all smärta
Borde långsamt tagit slut
Och jag vet att våren kommit
Solen kräver att jag ler
Ändå skriker något inom mig
"Jag orkar inte mer"
Jag förträngde all min smärta
Fick känna mig vid liv
Invirad i förnekelsens trygghet
För blind för att ens kallas naiv
Med snön liggandes på marken
Ekade mantrat inuti
"Det är bra nu, det är bra nu"
Men så kommer det väl aldrig bli?
Att jag äntligen är fri
Blir jag slukad utav mörkret
Det som lever inuti
Jag ser hur världen färgläggs glatt
Energin borde bli påfylld
Men allt har blivit helt motsatt
Jag vill inte ut bland folk
Inte ens träffa vänner
Jag vill isolera mig från allt
Och från alla som jag känner
Lämna mig ifred
Men lämna mig inte ändå
Jag knuffar ut er alla
Fast jag inte vill att ni ska gå
Mina nätter är ännu långa
Och fastän ljuset kikar in
Stannar jag kvar i mörkret
I mitt helvetes krypin
Jag vill att allting ska försvinna
Jag vill bara vara jag
Erkänner förlusten
Förstår att jag är svag
Fråga ej vad du kan göra
Bry dig ej om hur jag mår
För glöden den har slocknat
Låt mig följa i dess spår
Jag är trött nu, behöver sova
Allt jag är känns så matt
Låt mig vila, låt mig vara
Godnatt, älskade, godnatt
i.l.t / may'18
"Hur kan någon vara så bekväm naken, men så jäkla obekväm i badkläder?"
2018-05-23 @ 21:59:32
Den frågan ställde Felix till mig förra sommaren. Och de orden har ekat i mitt huvud sedan dess.
Mina närstående brukar skoja och kalla mig nudist, inte för att jag på något sätt är det, men för att när jag kommer hem vill jag helst få slänga av mig alla osköna kläder och gå runt naken (självklart inte om vi har gäster!). Felix skojar ibland om att han inte minns hur jag ser ut i kläder. Jag är helt enkelt jäkligt bekväm med att vara naken. Jag anser att det är fullt naturligt, fritt och hälsosamt att inte känna att man måste gå runt i kläder när man ändå inte är bland folk. Jag har alltid varit så, hela mitt liv. Vi har alla varsin människokropp, hur den än ser ut, och vi borde inte känna oss tvingade att skymma den i onödan. Återigen, självklart inte bland gäster eller främlingar, men i mitt eget hem. När vi sover i stugan på sommaren så älskar jag att gå upp antingen mitt i natten, eller flera timmar de andra ens slagit upp ögonen, och nakenbada. Det är en underbar frihet och jag rekommenderar alla att göra detsamma.
Samtidigt kan jag inte minnas en sommar då jag kunnat visa mig i bikini/baddräkt utan ångest. Varje år när dagarna börjar bli längre, träden grönare och luften varmare, så känner jag ångesten komma krypandes. Jag älskar att bada, men fyfan, ska jag behöva visa mig i badkläder? Jag har vägrat att bada där det eventuellt kunnat vistats andra människor, inte velat åka en helg till t.ex. Öland för i helsike heller att jag skulle visa mig på en strand. Och hur min kropp sett ut har aldrig spelat någon roll, när jag var 15 år och ätstörd hade jag minst lika smärtsam panik över att behöva visa mig på en offentlig badplats. På något sätt är man ju förbannat självupptagen när man har stora kroppskomplex, för man tror ju att alla de 150 människor som ligger på sina handdukar eller plaskar runt i sjön, ska stanna upp på sina lediga stunder för att stirra på en. Så är det ju inte egentligen, folk är för upptagna med sitt för att ägna sin tid åt att skapa hysteri kring någon annans kropp, men man tror ju ändå det. Man ser sig nervöst omkring, försöker skakande lägga ut handduken och det enda man kan tänka är: Alla.Stirrar.På.Mig.
" Jag tycker liksom inte att det är någon stor grej att låren går ihop, eller att bristningarna på brösten skiner som lysmaskar på huden "
"Hela världen stirrar på mig och äcklas av mig" [Bild: google.se]
Jag diskuterade det med min psykolog, att vara övertygad om att alla tittar på en. "Självhatande hybris" tror jag att jag kallade det. Och efter en stunds diskussion fram och tillbaka kom jag fram till att mina kroppskomplex inte alls handlar om min kropp. Jag kan inte säga att jag tittar mig och spegeln och tänker att "jävlar vilken snygging", men jag rycker på axlarna och tycker liksom inte att det är någon stor grej att låren går ihop, eller att bristningarna på brösten skiner som lysmaskar på huden. Jag skuttar inte runt utav glädje, men det gör mig ingenting. Det är en kropp som alla andra. Jag har sett ut på många olika sätt, varit olika stor/liten, haft stora och små bröst, hård och mjuk rumpa, fasta och lite sladdrigare armar, utstickande revben, och lår som fortsatt röra sig lite även när jag stannat, jag har haft så himla många olika kroppsformer. Men hur jag än sett ut har jag alltid haft magkramp när jag ska bada på en offentlig plats. För det har ju inte med min kropp att göra. Mina kroppskomplex sitter enbart i mitt huvud, matas utav min ångest och stärks av att jag döljer min kropp. Min ångest hatar mig och vill trycka ner mig på alla sätt den kan, men det har med mitt psykiska mående att göra, inte min kropp.
Jag har äntligen kommit igång med att powerwalka/jogga. Men att jag motionerar har inget att göra med att jag vill ändra min kropp eller mitt utseende, jag vill bara orka mer och bli starkare. Sen om jag får superbra kondition och blir uthålligare, men vågens siffror förblir detsamma, då är jag helt okej med det. Att motionera ger mig en superdos utav endorfiner, och hjälper mig att hantera det verkliga problemet; Ångesten. Jag blir gladare, piggare, mer social och mindre osäker när jag tränar. Jag kan hantera mina psykiska problem betydligt bättre, och det är det viktigaste. För det är ju faktiskt min syn på mitt mänskliga värde jag behöver ändra, inte mitt utseende.
[ Bild: google.se ]
Hur känner ni er inför att "the bikiniseason" har startat?
Den frågan ställde Felix till mig förra sommaren. Och de orden har ekat i mitt huvud sedan dess.
Mina närstående brukar skoja och kalla mig nudist, inte för att jag på något sätt är det, men för att när jag kommer hem vill jag helst få slänga av mig alla osköna kläder och gå runt naken (självklart inte om vi har gäster!). Felix skojar ibland om att han inte minns hur jag ser ut i kläder. Jag är helt enkelt jäkligt bekväm med att vara naken. Jag anser att det är fullt naturligt, fritt och hälsosamt att inte känna att man måste gå runt i kläder när man ändå inte är bland folk. Jag har alltid varit så, hela mitt liv. Vi har alla varsin människokropp, hur den än ser ut, och vi borde inte känna oss tvingade att skymma den i onödan. Återigen, självklart inte bland gäster eller främlingar, men i mitt eget hem. När vi sover i stugan på sommaren så älskar jag att gå upp antingen mitt i natten, eller flera timmar de andra ens slagit upp ögonen, och nakenbada. Det är en underbar frihet och jag rekommenderar alla att göra detsamma.
Samtidigt kan jag inte minnas en sommar då jag kunnat visa mig i bikini/baddräkt utan ångest. Varje år när dagarna börjar bli längre, träden grönare och luften varmare, så känner jag ångesten komma krypandes. Jag älskar att bada, men fyfan, ska jag behöva visa mig i badkläder? Jag har vägrat att bada där det eventuellt kunnat vistats andra människor, inte velat åka en helg till t.ex. Öland för i helsike heller att jag skulle visa mig på en strand. Och hur min kropp sett ut har aldrig spelat någon roll, när jag var 15 år och ätstörd hade jag minst lika smärtsam panik över att behöva visa mig på en offentlig badplats. På något sätt är man ju förbannat självupptagen när man har stora kroppskomplex, för man tror ju att alla de 150 människor som ligger på sina handdukar eller plaskar runt i sjön, ska stanna upp på sina lediga stunder för att stirra på en. Så är det ju inte egentligen, folk är för upptagna med sitt för att ägna sin tid åt att skapa hysteri kring någon annans kropp, men man tror ju ändå det. Man ser sig nervöst omkring, försöker skakande lägga ut handduken och det enda man kan tänka är: Alla.Stirrar.På.Mig.
" Jag tycker liksom inte att det är någon stor grej att låren går ihop, eller att bristningarna på brösten skiner som lysmaskar på huden "
"Hela världen stirrar på mig och äcklas av mig" [Bild: google.se]Jag diskuterade det med min psykolog, att vara övertygad om att alla tittar på en. "Självhatande hybris" tror jag att jag kallade det. Och efter en stunds diskussion fram och tillbaka kom jag fram till att mina kroppskomplex inte alls handlar om min kropp. Jag kan inte säga att jag tittar mig och spegeln och tänker att "jävlar vilken snygging", men jag rycker på axlarna och tycker liksom inte att det är någon stor grej att låren går ihop, eller att bristningarna på brösten skiner som lysmaskar på huden. Jag skuttar inte runt utav glädje, men det gör mig ingenting. Det är en kropp som alla andra. Jag har sett ut på många olika sätt, varit olika stor/liten, haft stora och små bröst, hård och mjuk rumpa, fasta och lite sladdrigare armar, utstickande revben, och lår som fortsatt röra sig lite även när jag stannat, jag har haft så himla många olika kroppsformer. Men hur jag än sett ut har jag alltid haft magkramp när jag ska bada på en offentlig plats. För det har ju inte med min kropp att göra. Mina kroppskomplex sitter enbart i mitt huvud, matas utav min ångest och stärks av att jag döljer min kropp. Min ångest hatar mig och vill trycka ner mig på alla sätt den kan, men det har med mitt psykiska mående att göra, inte min kropp.
Jag har äntligen kommit igång med att powerwalka/jogga. Men att jag motionerar har inget att göra med att jag vill ändra min kropp eller mitt utseende, jag vill bara orka mer och bli starkare. Sen om jag får superbra kondition och blir uthålligare, men vågens siffror förblir detsamma, då är jag helt okej med det. Att motionera ger mig en superdos utav endorfiner, och hjälper mig att hantera det verkliga problemet; Ångesten. Jag blir gladare, piggare, mer social och mindre osäker när jag tränar. Jag kan hantera mina psykiska problem betydligt bättre, och det är det viktigaste. För det är ju faktiskt min syn på mitt mänskliga värde jag behöver ändra, inte mitt utseende.
[ Bild: google.se ]
Hur känner ni er inför att "the bikiniseason" har startat?
Stugmys
2018-05-23 @ 16:39:35
Mobilbilder från några timmar i stugan med Caroline, Jennie & lilla William♥
Mitt knä börjar bli bättre, dock knäppte det till när jag skulle resa mig snabbt och vred mig samtidigt vilket gjorde förbannat ont, men men. Imorgon ska jag jobba igen så det känns bra!
Mitt knä börjar bli bättre, dock knäppte det till när jag skulle resa mig snabbt och vred mig samtidigt vilket gjorde förbannat ont, men men. Imorgon ska jag jobba igen så det känns bra!
Den här sommaren ska jag..
2018-05-22 @ 22:40:29
...bada massor
...komma ihåg att smörja mig på jobbet (vill inte upprepa Kräftincidenten of '17)
...skriksjunga till peppande låtar i bilen (typ denna)
...ha 3 veckor semester(!!!!)
...äta massa god glass
...gå kvällspromenader
...spendera mer tid i stugan än de senaste somrarna
...grilla med folk jag gillar
...komma ihåg att smörja mig på jobbet (vill inte upprepa Kräftincidenten of '17)
...skriksjunga till peppande låtar i bilen (typ denna)
...ha 3 veckor semester(!!!!)
...äta massa god glass
...gå kvällspromenader
...spendera mer tid i stugan än de senaste somrarna
...grilla med folk jag gillar
...gå på bröllop!
...och fyra konserter🎵
...måla utomhus
...gå en massa härliga promenader
...bli bästismoster! Min fina bästis Elin blir mamma♥
...äta nyplockade blåbär
...gå med katterna i sele
...läsa bra böcker i solen
...äta en jäkla massa vattenmelon
...spela sällskapsspel
...vindsurfa, inte gjort det på många år nu
...ta kvällsdopp med härliga människor
...ha oförglömliga tjejkvällar
...gå på picknickar (Heter det så? Konstigt ord att skriva)
...vara glad med alla de jag älskar!
Och dessa fem saker ska jag skippa denna sommar:
Kroppshets
..och att jämföra mig med andra
Energitjuvar
Alkohol
Bara sitta på arslet
...och fyra konserter🎵
...måla utomhus
...gå en massa härliga promenader
...bli bästismoster! Min fina bästis Elin blir mamma♥
...äta nyplockade blåbär
...gå med katterna i sele
...läsa bra böcker i solen
...äta en jäkla massa vattenmelon
...spela sällskapsspel
...vindsurfa, inte gjort det på många år nu
...ta kvällsdopp med härliga människor
...ha oförglömliga tjejkvällar
...gå på picknickar (Heter det så? Konstigt ord att skriva)
...vara glad med alla de jag älskar!
Sidenote: Jag älskar verkligen denna bild, man ser våra olika ögonfärger så starkt! Det är inte alltid mina blir så klargröna (beror helt på klädsel, omgivning osv) men här syns mina gröna, Felix bruna och Mollies gröngula väldigt klart. Love it♥
Och dessa fem saker ska jag skippa denna sommar:
Kroppshets
..och att jämföra mig med andra
Energitjuvar
Alkohol
Bara sitta på arslet
Catching up
2018-05-21 @ 17:04:34
Tog första doppet ihop med Lizzie 8/5 och det var svinkallt. En vecka senare badade vi igen och låg i nästan 1 timme då det var superskönt. Det blev snabbt varmt.
Firade 7 år som förlovade med picknick och mys vid stugan.♥
...och när vi kom hem flyttade Russin ner i picknick-korgen. Älsklingen.
Den 10/5 fyllde mamma år så hela familjen gick till Pinchos och åt jäkligt god mat. Första gången jag var där. Få restauranger som har så himla goda vegetariska alternativ, så jag blev väldigt glatt överraskad.
Har börjat måla lite smått efter ett väldigt långt uppehåll. Här är "Golden Darkness".
Haft fredagsmys hos Mathilda & Fabbe, med lilla Bosse.
Kört årets första grillning hos Jocke & Helene, tror jag talar för oss alla när jag säger att det var svårt att röra sig efteråt haha, så jäkla gott! Satt sedan och var musikkritiker till Eurovision ;)
Haft en riktig myskväll i vårsolen med mamma & Susanne. Gott att äta och dricka, och många olika samtalsämnen under några timmar med dessa underbara kvinnor är alltid uppskattat!
Hängt upp en massa utav mina tavlor och målningar i sovrummet..
...bara för att 2 dagar senare få en extrem panikattack och riva ner nästan alltihop. Några blev till småtbitar, några andra ska jag försöka få ihop. Fyfan vad ångest kan röra till det i huvudet.
Åkt ut en sväng till naturreservatet med min kärlek. Så fint, mysigt och välbehövligt. Han är bra den där mannen.
Äntligen fått träffa min moster & morbror igen, var alldeles för länge sedan! Grillat, en massa prat och skratt, kramar och gofika i stugan.
(Detta är förresten min cheesecake, fast här la jag mangosorbeten och jordgubbarna på sidan. Lika gudomligt det)
Räddade en fjäril som fastnat, och vi blev kompisar. Den ville inte lämna min hand, men till slut hittade jag blommor goda nog att lämna mig för.
Sådär, nu vet ni lite vad jag har pysslat med, förutom att bara jobba och sova haha. Vad tycker ni om bilderna? Inte alls dumma för mobilbilder ju?
Jag har ju varit borta från bloggen ett tag då jag som sagt inte mår så bra just nu. Idag var jag dock hos läkaren p.g.a mitt skadade knä och är hemma åtminstone idag och imorgon. Då jag är väldigt uttråkad har jag lagt över lite mobilbilder från de senaste veckorna så vi kan "catch up" lite.
På min födelsedagskväll (är det ens ett ord?) köpte jag och Felix med oss pizza, och åkte ut till berget och käkade i solnedgången. Det var minst sagt underbart. Och ja, jag har ananas, banan, curry och kebabsås på min pizza, it is delishhhh.
På min födelsedagskväll (är det ens ett ord?) köpte jag och Felix med oss pizza, och åkte ut till berget och käkade i solnedgången. Det var minst sagt underbart. Och ja, jag har ananas, banan, curry och kebabsås på min pizza, it is delishhhh.
Tog första doppet ihop med Lizzie 8/5 och det var svinkallt. En vecka senare badade vi igen och låg i nästan 1 timme då det var superskönt. Det blev snabbt varmt.
Firade 7 år som förlovade med picknick och mys vid stugan.♥
...och när vi kom hem flyttade Russin ner i picknick-korgen. Älsklingen.
Den 10/5 fyllde mamma år så hela familjen gick till Pinchos och åt jäkligt god mat. Första gången jag var där. Få restauranger som har så himla goda vegetariska alternativ, så jag blev väldigt glatt överraskad.
Har börjat måla lite smått efter ett väldigt långt uppehåll. Här är "Golden Darkness".
Haft fredagsmys hos Mathilda & Fabbe, med lilla Bosse.
Kört årets första grillning hos Jocke & Helene, tror jag talar för oss alla när jag säger att det var svårt att röra sig efteråt haha, så jäkla gott! Satt sedan och var musikkritiker till Eurovision ;)
Haft en riktig myskväll i vårsolen med mamma & Susanne. Gott att äta och dricka, och många olika samtalsämnen under några timmar med dessa underbara kvinnor är alltid uppskattat!
Hängt upp en massa utav mina tavlor och målningar i sovrummet..
...bara för att 2 dagar senare få en extrem panikattack och riva ner nästan alltihop. Några blev till småtbitar, några andra ska jag försöka få ihop. Fyfan vad ångest kan röra till det i huvudet.
Åkt ut en sväng till naturreservatet med min kärlek. Så fint, mysigt och välbehövligt. Han är bra den där mannen.
Äntligen fått träffa min moster & morbror igen, var alldeles för länge sedan! Grillat, en massa prat och skratt, kramar och gofika i stugan.
(Detta är förresten min cheesecake, fast här la jag mangosorbeten och jordgubbarna på sidan. Lika gudomligt det)
Räddade en fjäril som fastnat, och vi blev kompisar. Den ville inte lämna min hand, men till slut hittade jag blommor goda nog att lämna mig för.
Sådär, nu vet ni lite vad jag har pysslat med, förutom att bara jobba och sova haha. Vad tycker ni om bilderna? Inte alls dumma för mobilbilder ju?
