Imorse gick jag upp runt 6:30 när Youssef åkte till jobbet. Kort därefter skulle jag, såklart, gå och sätta på lite kaffe (för hur annars startar man en dag utan att bli komplett galen?). Jag sträcker in handen i skafferiet för att ta ut filter och kaffeburk, halvvägs in vänder jag blicken inåt och möts av en gigantisk spindel. För er som inte vet så är spindlar min absolut största fobi, insekter överlag ger mig stress (allt med för mycket ben, brukar jag säga) men ingenting får paniken att ta över min kropp såsom blotta åsynen av en spindel. Jag har försökt komma över fobin –jag kom över min klaustrofobi, agorafobi och skräck för sprutor genom KBT och övningar, men arachnofobin...Den blir jag inte av med. Jag har på riktigt slängt mig ur körande bilar, dykt bak i baksätet, sparkat bord över hela rummet, kaskadspytt, etc, i ren panik när en spindel kommit nära. Så tänk er min panik nu när en helvetets väktare bestämde sig för att flytta in i mitt skafferi... Jag skrek rakt ut, hyperventilerade, svettades, skakade...hela köret. Fullständigt panikslagen. Det som vanligtvis gör mig mer lugn och harmonisk som person är kaffe, men denna psykopat till spindel hade alltså bestämt sig för att vakta kaffet och tänkte minsann inte släppa förbi mig. Vid kl 7 ringde jag och väckte mina stackars föräldrar och efter tredje gången svarade de (vill vara tydlig med att jag aldrig ringer och väcker någon med flit, och jag ringer aldrig någonsin flera gånger om det inte verkligen är akut). De hörde paniken, och ärligt talat kvidandet, i min röst så Pelle kom till undsättning.

Medan han var på väg pratade jag med mamma i telefon för lite stöd, men hon kunde inte hålla sig för skratt när jag kved ut "den har krupit ned och satt sig på kaffefiltrena, spindeljäveln sitter på riktigt och vaktar så jag inte kan få mitt morgonkaffe! Av all skit jag utsatts för i livet så är det här det elakaste någon någonsin gjort mot mig. Den gnider till och med sina händer ihop!" mamma skrattade och sa att den säkert tvättar sig, varpå jag svarade "nehej du, den smider planer, det är jag säker på. Jag kan nästan höra hur den skrattar ondskefullt! Det är såhär den startar sitt världsherravälde; Den tar kaffet ifrån mig så jag blir galen, det är genomtänkt!" och då bröt mamma ihop haha. Men tack och lov kom Pelle och räddade mig från spindeln, och räddade därmed resten utav världen från mitt humör när jag inte får mitt morgonkaffe.


Det bästa med att bo på högsta våningen i en varm, torr lägenhet har alltid varit att jag aldrig haft problem med spindlar, de trivs generellt inte här. Men i somras hade vi en liten som satt i hörnet ovanför köksfönstret, och när de håller sig i ett hörn och fångar bananflugor så tycker jag att de kan få vara där, så länge de faktiskt håller sig där. Ömsesidig respekt, liksom. Den rörde sig inte på hela sommaren utan bara rensade bort bananflugorna, riktigt bra deal för både oss och spindeln. När flugsäsongen gick mot sitt slut så försvann den, så jag tänkte att den säkert flyttat ut för att maten tog slut. Nu undrar jag om detta är den? Har jag låtit satan bo och frodas i mitt hem? Och är detta isåfall tacken jag får för att ha varit snäll och låtit den vara där  –den belägrar kaffeområdet? Första spindeln jag haft i mitt hem på nio år och den är otacksam och elak. Usch, vad jag hatar spindlar.


Här är en svindålig, inzoomad mobilbild på helvetets väktare (klicka för att se större, vill inte lägga in hela stor för den är så vidrig och jag får smärtsamma rysningar utav den): 

Ska tillägga att när jag var barn så älskade jag alla insekter, jag brukade till och med ta in spindlar och gråsuggor för att ha som husdjur (mina föräldrar är uppenbarligen världens mest förstående och lugna människor, för jag hade eventuellt bränt ner hela huset om mitt barn gjort detsamma). Men sedan vände det och jag fick ren och skär fobi? Hur händer det ens? Hur går man från att älska något till att tro man ska dö såfort man ser det?

---

Iallafall. Efter Pelle varit här och räddat mig (och er alla) så satte jag äntligen på kaffe och sedan har jag bara suttit här i lugn och ro, lyssnat på musik och druckit kopp efter kopp. Nu har jag precis smörjt in ansiktet med brun utan sol, jag ska göra ett inlägg om den –min nya favorit, så jag ska se lite fräschare ut och slippa sminka mig för att se levande ut. Jag har även satt igång en maskin tvätt och ska nu äta lite keso till väldigt sen frukost. Sedan ska jag ägna dagen åt tvätt, tvätt och mera tvätt.

Vad gör ni idag?