Aurora, stjärnstoft och att färglägga själen
2024-10-13 @ 12:24:25
Häromkvällen fick jag en notis från auroraappen; Hög aktivitet över hela Sverige.
När jag i våras fick se ett svagare norrsken var jag så himla lycklig, men jag har alltid velat se ett starkare. Det har liksom stått överst på min bucket list sedan barnsben. Hela kvällen kikade jag ut genom fönstret och såg...ingenting –förutom moln. Jag klickade in och ut ur väderappar som alla sa samma sak: Heltäckande molnighet hela kvällen och natten. Men vi bestämde oss ändå för att chansa, så runt 20:30 satte vi oss i bilen och försökte lista ur var vi skulle åka för att ha störst chans att få se något. Jag kom på ett ställe där jag tänkte att det både skulle vara mörkt och lätt att se åt alla håll. Vid cirka kl 21 hade vi parkerat bilen, gått den lilla promenaden ned i kolsvart mörker och hittat vad som kändes som rätt plats. Vi stod en bra stund vid vattenbrynet med den kyliga blåstet bitandes i ansiktet, i sådant mörker att vi knappt såg varandra på någon meters avstånd. Jag stirrade på de mörka molnen och hoppades att det skulle spricka upp. Av och till såg vi ett svagt, pulserande ljus genom molnen, men molntäcket var fortfarande alldeles för tjockt för att verkligen se något. Genom en liten spricka såg jag ett tydligt stjärnfall, så jag slöt ögonen och önskade att vi skulle få se norrskenet. "Snälla universum, jag önskar mig en blåst som för iväg molnen så vi får se norrsken på riktigt. Jag behöver det." Jag vet att de flesta kanske inte tror på kraften i stjärnfall, men för mig är det som en bön; Universum är vad jag tror på och stjärnfall är som en tillfällig förbindelse mellan universum och människa. Som universums sätt att tala om att avståndet för några sekunder är oväsentligt. Vi är ju alla byggda utav stjärnstoft.
Jag öppnade ögonen och tog ett djupt andetag. Väderapparna sa fortfarande samma sak. Men, inom några minuter började det blåsa kraftigt, molnen skingrades och himlen färgades sakta men säkert i dansande färger; Först svagt synliga bakom oss –sedan ökade de i intensitet. Efter en liten stund var det som om någon tände himlen; På någon sekund lyste den upp i starka sken och plötsligt såg vi både varandra och omgivningen tydligt. Jag tänkte för en sekund att allt kändes så klart. Hela livet; Det som känts så överväldigande tungt, skymmande mörkt och ensamt under så lång tid, kändes plötsligt tydligt. Som om någon drog bort den sorgsna slöjan som täckt ögonen, och jag kunde se. Känna. Finnas till. Vara en liten del utav allt stjärnstoft som hör samman med universum. I mitt huvud hörde jag tonerna till "Song for Sienna", som jag ju så ofta gör när själen kan andas och livet äntligen orkar vända blad. Jag kramade Youssef. "Jag säger ju att universum kräver balans. Ja, vi hade det värsta året någonsin och trodde vi skulle dö utav sorg. Allt var grått. Men i år... i år har vi fått tillbaka så mycket. I år får vi tillbaka färgerna. Jag är så tacksam."
Som ett barn på julafton rentav studsade jag runt, så oförmögen att stå still när de positiva känslorna porlade som en kolsyrad bäck genom kroppen. Var jag än vände blicken så dansade himlen framför mig. Pulserade; Och jag kände hur ljusen for genom mina kärl; Färglade mörkret; Hjälpte själen att återuppstå. Inte så att allt det där smärtsamma försvann, men så att det blev lite lättare. Vackrare. Jag tänkte på alla gånger jag inte velat leva, alla gånger jag inte kunnat se något ljus i tunnelns slut. Men här var jag nu; Kanske inte i tunnelns slut, men inuti regnbågen. Inuti livet. Levande. Så magiskt det är att få vara mitt i, istället för vid det överhängande slutet. Jag överväldigades utav hur vackert det var. Så lycklig. Och så oändligt tacksam.
När vi kom hem stod jag kvar utanför porten i några minuter. Andades djupt och lugnt. Tittade upp mot himlen hela tiden. Hjärtat, som så ofta försökt slita sig ur bröstkorgen, kändes tryggt; Det slog varma slag. Fyllt med färger. Så kom ännu ett stjärnfall, rakt ovanför. Jag log och slöt ögonen. "Jag har ingen mer önskan nu. Jag vill bara säga tack; Tack, universum. Tack snälla."
När jag i våras fick se ett svagare norrsken var jag så himla lycklig, men jag har alltid velat se ett starkare. Det har liksom stått överst på min bucket list sedan barnsben. Hela kvällen kikade jag ut genom fönstret och såg...ingenting –förutom moln. Jag klickade in och ut ur väderappar som alla sa samma sak: Heltäckande molnighet hela kvällen och natten. Men vi bestämde oss ändå för att chansa, så runt 20:30 satte vi oss i bilen och försökte lista ur var vi skulle åka för att ha störst chans att få se något. Jag kom på ett ställe där jag tänkte att det både skulle vara mörkt och lätt att se åt alla håll. Vid cirka kl 21 hade vi parkerat bilen, gått den lilla promenaden ned i kolsvart mörker och hittat vad som kändes som rätt plats. Vi stod en bra stund vid vattenbrynet med den kyliga blåstet bitandes i ansiktet, i sådant mörker att vi knappt såg varandra på någon meters avstånd. Jag stirrade på de mörka molnen och hoppades att det skulle spricka upp. Av och till såg vi ett svagt, pulserande ljus genom molnen, men molntäcket var fortfarande alldeles för tjockt för att verkligen se något. Genom en liten spricka såg jag ett tydligt stjärnfall, så jag slöt ögonen och önskade att vi skulle få se norrskenet. "Snälla universum, jag önskar mig en blåst som för iväg molnen så vi får se norrsken på riktigt. Jag behöver det." Jag vet att de flesta kanske inte tror på kraften i stjärnfall, men för mig är det som en bön; Universum är vad jag tror på och stjärnfall är som en tillfällig förbindelse mellan universum och människa. Som universums sätt att tala om att avståndet för några sekunder är oväsentligt. Vi är ju alla byggda utav stjärnstoft.
Jag öppnade ögonen och tog ett djupt andetag. Väderapparna sa fortfarande samma sak. Men, inom några minuter började det blåsa kraftigt, molnen skingrades och himlen färgades sakta men säkert i dansande färger; Först svagt synliga bakom oss –sedan ökade de i intensitet. Efter en liten stund var det som om någon tände himlen; På någon sekund lyste den upp i starka sken och plötsligt såg vi både varandra och omgivningen tydligt. Jag tänkte för en sekund att allt kändes så klart. Hela livet; Det som känts så överväldigande tungt, skymmande mörkt och ensamt under så lång tid, kändes plötsligt tydligt. Som om någon drog bort den sorgsna slöjan som täckt ögonen, och jag kunde se. Känna. Finnas till. Vara en liten del utav allt stjärnstoft som hör samman med universum. I mitt huvud hörde jag tonerna till "Song for Sienna", som jag ju så ofta gör när själen kan andas och livet äntligen orkar vända blad. Jag kramade Youssef. "Jag säger ju att universum kräver balans. Ja, vi hade det värsta året någonsin och trodde vi skulle dö utav sorg. Allt var grått. Men i år... i år har vi fått tillbaka så mycket. I år får vi tillbaka färgerna. Jag är så tacksam."
Som ett barn på julafton rentav studsade jag runt, så oförmögen att stå still när de positiva känslorna porlade som en kolsyrad bäck genom kroppen. Var jag än vände blicken så dansade himlen framför mig. Pulserade; Och jag kände hur ljusen for genom mina kärl; Färglade mörkret; Hjälpte själen att återuppstå. Inte så att allt det där smärtsamma försvann, men så att det blev lite lättare. Vackrare. Jag tänkte på alla gånger jag inte velat leva, alla gånger jag inte kunnat se något ljus i tunnelns slut. Men här var jag nu; Kanske inte i tunnelns slut, men inuti regnbågen. Inuti livet. Levande. Så magiskt det är att få vara mitt i, istället för vid det överhängande slutet. Jag överväldigades utav hur vackert det var. Så lycklig. Och så oändligt tacksam.
När vi kom hem stod jag kvar utanför porten i några minuter. Andades djupt och lugnt. Tittade upp mot himlen hela tiden. Hjärtat, som så ofta försökt slita sig ur bröstkorgen, kändes tryggt; Det slog varma slag. Fyllt med färger. Så kom ännu ett stjärnfall, rakt ovanför. Jag log och slöt ögonen. "Jag har ingen mer önskan nu. Jag vill bara säga tack; Tack, universum. Tack snälla."
Fotade med Google Pixel 7a, mörkerläge.
mensvärk och sömnbrist
2024-10-10 @ 10:14:58
Godmorgon! Eller nja, morgon är det iallafall. Vet i tusan om den är speciellt god eller trevlig här hemma, faktiskt. Jag har knappt sovit inatt (trots insomningsmedicin), och för någon som generellt sover sammanlagt max 5 timmar per natt när jag sover riktigt bra, så kan ni tänka er min sömn nu. Mensvärken satte fart igårkväll, och inatt fick den ett riktigt krafttag, vilket innebar att jag inte somnade förrän runt 04 och sedan inte sov mer än högst 10 minuter åt gången innan jag vaknade utav kramperna. Jag har väl fått en sammanlagd sömn på kanske 60 minuter. Jag tar inte gärna värktabletter om jag inte känner att det är ohanterbart, främst då jag har väldigt känslig mage och kommer få en sån jäkla magkatarr av tabletterna, men runt 07 imorse kände jag att jag kommer få en kräkdag, bokstavligen, om jag inte tar smärtstillande. Medan jag väntade på att de skulle ge verkan så masserade Youssef min ryggrad, vilket är det absolut bästa mot menssmärtor (att med ett medeltryck dra handen uppifrån och ned längs ryggraden, testa det och tacka mig senare).
Smärtstillande/kramplösande tar verkligen inte bort alltihop, men det tar udden utav det tillräckligt för att jag ska slippa ligga med huvudet i toaletten, så det är jag tacksam för –det finns ju faktiskt roligare saker att göra här i livet. Så nu sitter jag här med liemannen i ögonen, magsyra i bröstet och dricker kaffe. Vilken rockig kombo. Och ja, jag vet att det är korkat att dricka kaffe när man har magkatarr, men; mitt morgonhumör + pmds + mensvärk + ingen sömn - kaffe = en samhällsfara. Kaffe är livsavgörande för mig och alla runtomkring. Magen får offra sig för laget, liksom. Har faktiskt käkat lite yoghurt och Omeprazol för att vara snäll mot den i förebyggande syfte. Hjälper(ish). Till råga på allt så höjs mitt blodsocker under mensen och blir skyhögt när jag har mensvärk (antagligen p.g.a stressen kroppen utsätts för), vilket känns som ett hatbrott från min kropp gentemot mig då jag behöver choklad för den psykiska hälsans skull. Det gör dessutom så gräsligt ont att ta insulinet under mensen att jag inte gärna tar det om jag inte absolut måste.
Hoppas ni andra har en bättre morgon!♥
Smärtstillande/kramplösande tar verkligen inte bort alltihop, men det tar udden utav det tillräckligt för att jag ska slippa ligga med huvudet i toaletten, så det är jag tacksam för –det finns ju faktiskt roligare saker att göra här i livet. Så nu sitter jag här med liemannen i ögonen, magsyra i bröstet och dricker kaffe. Vilken rockig kombo. Och ja, jag vet att det är korkat att dricka kaffe när man har magkatarr, men; mitt morgonhumör + pmds + mensvärk + ingen sömn - kaffe = en samhällsfara. Kaffe är livsavgörande för mig och alla runtomkring. Magen får offra sig för laget, liksom. Har faktiskt käkat lite yoghurt och Omeprazol för att vara snäll mot den i förebyggande syfte. Hjälper(ish). Till råga på allt så höjs mitt blodsocker under mensen och blir skyhögt när jag har mensvärk (antagligen p.g.a stressen kroppen utsätts för), vilket känns som ett hatbrott från min kropp gentemot mig då jag behöver choklad för den psykiska hälsans skull. Det gör dessutom så gräsligt ont att ta insulinet under mensen att jag inte gärna tar det om jag inte absolut måste.
Hoppas ni andra har en bättre morgon!♥
Tackar universum för filter, även om de absolut inte kan dölja döden i mina ögon haha
Förresten så är Cera hos Carro och Emil, vi skulle lämnat henne idag då vi åker till Stockholm tidigt imorgonbitti, men då vi åkte dit redan igårkväll fick hon stanna, så himla snällt. Och väääldigt uppskattat nu när jag mår som jag gör, även om jag saknar ihjäl mig redan!♥ Så idag ska jag inte göra någonting annat än att värma på värmekudden, dricka kaffe och troligtvis starta något spel så jag kan få ut lite utav min pms.
Vad ska ni hitta på idag?
Förresten så är Cera hos Carro och Emil, vi skulle lämnat henne idag då vi åker till Stockholm tidigt imorgonbitti, men då vi åkte dit redan igårkväll fick hon stanna, så himla snällt. Och väääldigt uppskattat nu när jag mår som jag gör, även om jag saknar ihjäl mig redan!♥ Så idag ska jag inte göra någonting annat än att värma på värmekudden, dricka kaffe och troligtvis starta något spel så jag kan få ut lite utav min pms.
Vad ska ni hitta på idag?
femtiotvå sidor kärleksbrev
2024-10-09 @ 16:07:24
"Fuck universum, om allt går åt helvete är du ändå värd det" är något vi sa till varandra precis i början utav vår relation, som sedan hängt med oss genom alla upp- och nedgångar. Självklart finns det en historia bakom denna mening. Jag är en person som inte är traditionellt religös; Jag tror inte direkt på gud, himmel och helvete. Men jag tror på universum och naturen som en övernaturlig kraft i sig självt, som kräver balans och respekt. P.g.a olika anledningar hade jag fått en oerhört jobbig känsla av att universum var emot oss. Detta var något som tärde mycket på mig och fick mig att tvivla på om vi verkligen borde vara tillsammans –om jag verkligen vågade sätta mig emot universum. Jag hade pratat med Youssef om det, och även om han inte delade min "tro" så förstod och respekterade han att jag kände väldigt starkt kring detta, vilket såklart gjorde honom ledsen och orolig. Men så en natt insåg jag att det fanns någonting jag kände starkare för; Youssef. Att vara med honom gjorde mig levande, något jag aldrig känt förut.
"Stjärnstad", här nedan, skrev jag dagen efter, och är alltså inte bara en text, utan ett minne. Därför är denna mening så värdefull; Den representerar stunden då jag äntligen slängde ut all rädsla och oro, och tillät mig att uppslukas utav kärleken jag kände för, med och från Youssef.
Om cirka en månad fyller min underbara man år, och jag funderade ett tag på vad jag skulle ge honom i present. Jag ville så gärna ge honom någonting som kan få honom att känna hur uppskattad och älskad han faktiskt är. Men vad?
Jag har ju alltid skrivit väldigt mycket, i alla format; Texter, dikter, brev... Att skriva är mitt sätt att få ut känslorna som väller över inuti, bra som dåliga. Så när jag fylls med så mycket kärlek att det känns som jag ska spricka, då skriver jag. Därför har jag bokstavligen hundratals långa och korta texter om och till honom, som jag skrivit enda sedan vi träffades för lite mer än fyra år sedan. Så häromveckan började jag gå igenom alla mina dokument och välja ut vilka texter, dikter, brev och bilder jag skulle använda. Jag satt i mååånga timmar och fixade. Och detta blev resultatet; En bok på 52 sidor, fylld med små och stora kärleksbrev.
Imorse låg den i brevlådan, och jag som har en treårings tålamod när det gäller att ge Youssef presenter höll mig i cirka tio minuter innan jag gav den till honom. Om jag vet att något kommer göra honom glad, så kan jag liksom inte vänta en månad. Det går inte. Jag vill ju att han ska bli glad nu, direkt. Så det fick bli en tidig present, haha. Han älskade den och blev jätteglad och rörd♥
Jag har ju alltid skrivit väldigt mycket, i alla format; Texter, dikter, brev... Att skriva är mitt sätt att få ut känslorna som väller över inuti, bra som dåliga. Så när jag fylls med så mycket kärlek att det känns som jag ska spricka, då skriver jag. Därför har jag bokstavligen hundratals långa och korta texter om och till honom, som jag skrivit enda sedan vi träffades för lite mer än fyra år sedan. Så häromveckan började jag gå igenom alla mina dokument och välja ut vilka texter, dikter, brev och bilder jag skulle använda. Jag satt i mååånga timmar och fixade. Och detta blev resultatet; En bok på 52 sidor, fylld med små och stora kärleksbrev.
Imorse låg den i brevlådan, och jag som har en treårings tålamod när det gäller att ge Youssef presenter höll mig i cirka tio minuter innan jag gav den till honom. Om jag vet att något kommer göra honom glad, så kan jag liksom inte vänta en månad. Det går inte. Jag vill ju att han ska bli glad nu, direkt. Så det fick bli en tidig present, haha. Han älskade den och blev jätteglad och rörd♥
"Fuck universum, om allt går åt helvete är du ändå värd det" är något vi sa till varandra precis i början utav vår relation, som sedan hängt med oss genom alla upp- och nedgångar. Självklart finns det en historia bakom denna mening. Jag är en person som inte är traditionellt religös; Jag tror inte direkt på gud, himmel och helvete. Men jag tror på universum och naturen som en övernaturlig kraft i sig självt, som kräver balans och respekt. P.g.a olika anledningar hade jag fått en oerhört jobbig känsla av att universum var emot oss. Detta var något som tärde mycket på mig och fick mig att tvivla på om vi verkligen borde vara tillsammans –om jag verkligen vågade sätta mig emot universum. Jag hade pratat med Youssef om det, och även om han inte delade min "tro" så förstod och respekterade han att jag kände väldigt starkt kring detta, vilket såklart gjorde honom ledsen och orolig. Men så en natt insåg jag att det fanns någonting jag kände starkare för; Youssef. Att vara med honom gjorde mig levande, något jag aldrig känt förut.
"Stjärnstad", här nedan, skrev jag dagen efter, och är alltså inte bara en text, utan ett minne. Därför är denna mening så värdefull; Den representerar stunden då jag äntligen slängde ut all rädsla och oro, och tillät mig att uppslukas utav kärleken jag kände för, med och från Youssef.
Svampskog med trollungen
2024-10-09 @ 12:05:57
Har ni varit ute något i svampskogen?
Igår tog vi med minsta systerdottern till svampskogen. Hon var så himla trött, vilket syns på bilderna, men hon ville minsann inte sova till en början. Så vi gick lite i skogen och myste. Efter några timmar somnade hon slutligen, och sedan sov hon som en stock i flera timmar –man blir slutkörd av att busa med moster och "morbror", haha. Vår lilla Cera älskar också när vi åker ut och plockar svamp; Hon blir så lycklig när hon får springa omkring i skogen, det är verkligen det bästa hon vet. Hon är verkligen en mattegris dock, som följer varje steg jag tar och aldrig går längre än att hon ser mig –vilket är skönt, såklart, så hon inte springer iväg på egna äventyr.
Vi hade hursomhelst en supermysig dag och kom hem med en korg fylld med flera kilo kantareller, så till middag blev det självklart kantarellsoppa. Riktig höstkänsla!
Vi hade hursomhelst en supermysig dag och kom hem med en korg fylld med flera kilo kantareller, så till middag blev det självklart kantarellsoppa. Riktig höstkänsla!
Har ni varit ute något i svampskogen?
vecka 40
2024-10-07 @ 08:07:33
Sopplunch och valpfoto med bästisarna, höstpromenader med lillfisen, en massa gos med Haileybus, sträckkolla dokumentärserie om sekter (rekommenderas varmt för alla fellow sektfascinerade, tipsar alla om den nu haha, SÅ bra upplägg! "People Magazine Investigates: Cults" på Max), mys med mannen... Ja, en härlig vecka. Jag tog dessutom äntligen tag i att färga håret och ögonbrynen, och nu känner jag mig som mig själv igen. Har även upptäckt att en viss färg på läppstift får det att se ut som jag har nygjorda läppar och jag älskar det. I övrigt sover jag max 3h/natt 6 dagar i veckan, och den sjunde dagen är jag som en zombie istället, så det är ju... spännande.
Har var väldigt social och utåt denna vecka, både fysiskt och över telefon, vilket är superroligt, men som också ringer lite grann i larmklockorna –såhär social är jag sällan (aldrig) om jag inte är på väg uppåt, så det i kombination med sömnbristen och rastlösheten gör att Youssef tog upp det med mig, och jag förstår varför. Jag försöker vara uppmärksam på förändringar men det är svårt att avgöra när man själv är "för" pigg, energisk, social, rastlös, svängig, etc. Bipolär är ärligt talat en sjuhelvetes sjukdom och den jag har/haft mest kamp med och mot. Som tur är har jag ett fantastiskt nätverk omkring mig som har förståelse, och närstående i samma sits som verkligen förstår hur det är –det är värt så himla mycket. Men ja, det är knepigt faktiskt. Men som allt annat så rer det sig, som jag säger.
Igårkväll stod jag och gjorde en jäkla massa mat för att förbereda inför veckan; Laxgratäng och korvstroganoff, med broccoli och morötter till båda, samt min egen laxröra för Youssef att ha som ordentligt mellanmål (t.ex. perfekt att smeta på ett knäcke), och en stor sallad som alltid står redo i kylen (avskyr att behöva hacka upp till varje måltid). Det räcker åtminstone veckan ut, vilket är skönt då vi har fullt upp denna vecka. Älskar att preppa maten innan! Tog mig knappt 2h, och nu behöver jag inte laga mat resten utav veckan –såå skönt!
Nu är Natta på väg hit för att lämna Hailey så ska jag ha en mysdag med henne♥
Sopplunch och valpfoto med bästisarna, höstpromenader med lillfisen, en massa gos med Haileybus, sträckkolla dokumentärserie om sekter (rekommenderas varmt för alla fellow sektfascinerade, tipsar alla om den nu haha, SÅ bra upplägg! "People Magazine Investigates: Cults" på Max), mys med mannen... Ja, en härlig vecka. Jag tog dessutom äntligen tag i att färga håret och ögonbrynen, och nu känner jag mig som mig själv igen. Har även upptäckt att en viss färg på läppstift får det att se ut som jag har nygjorda läppar och jag älskar det. I övrigt sover jag max 3h/natt 6 dagar i veckan, och den sjunde dagen är jag som en zombie istället, så det är ju... spännande.
Har var väldigt social och utåt denna vecka, både fysiskt och över telefon, vilket är superroligt, men som också ringer lite grann i larmklockorna –såhär social är jag sällan (aldrig) om jag inte är på väg uppåt, så det i kombination med sömnbristen och rastlösheten gör att Youssef tog upp det med mig, och jag förstår varför. Jag försöker vara uppmärksam på förändringar men det är svårt att avgöra när man själv är "för" pigg, energisk, social, rastlös, svängig, etc. Bipolär är ärligt talat en sjuhelvetes sjukdom och den jag har/haft mest kamp med och mot. Som tur är har jag ett fantastiskt nätverk omkring mig som har förståelse, och närstående i samma sits som verkligen förstår hur det är –det är värt så himla mycket. Men ja, det är knepigt faktiskt. Men som allt annat så rer det sig, som jag säger.
Igårkväll stod jag och gjorde en jäkla massa mat för att förbereda inför veckan; Laxgratäng och korvstroganoff, med broccoli och morötter till båda, samt min egen laxröra för Youssef att ha som ordentligt mellanmål (t.ex. perfekt att smeta på ett knäcke), och en stor sallad som alltid står redo i kylen (avskyr att behöva hacka upp till varje måltid). Det räcker åtminstone veckan ut, vilket är skönt då vi har fullt upp denna vecka. Älskar att preppa maten innan! Tog mig knappt 2h, och nu behöver jag inte laga mat resten utav veckan –såå skönt!
Nu är Natta på väg hit för att lämna Hailey så ska jag ha en mysdag med henne♥
Recept: Laxgratäng
2024-10-05 @ 08:57:00
Jag älskar lax, men är inget fan utav den typiskt "fiskiga" smaken, och inte heller utav dill som man ju så ofta har i just fiskrätter. Jag föredrar en mer rund och fyllig smak, "som känns i hela munnen" brukar jag säga. I somras bestämde jag mig därför för att dra med mig ingredienser ut till stugan och improvisera fram ett nytt recept –blir alltid som mest inspirerad kreativt där ute; Jag både skriver, målar, fotar och hittar på bättre recept där, haha. För en gångs skull noterade jag allt jag hade i, och tur var väl det för gratängen blev så otroligt god!
Jag gillar gratänger över lag då de är enkla, goda och lätta att variera; Gratänger, grytor och soppor är faktiskt det jag tycker är roligast att improvisera.
Här är även en liten video på receptet, för de som föredrar det så
Jag gillar gratänger över lag då de är enkla, goda och lätta att variera; Gratänger, grytor och soppor är faktiskt det jag tycker är roligast att improvisera.
♬ originalljud - Isabelle Thörner
tisdag
2024-10-02 @ 10:01:26
Klockan 10 var det dags för medicinuppföljning med sköterskan, så jag åkte ned dit medan Hailey sov med Youssef. Efter mer än en månad med ADHD-medicin hade jag äntligen lite positiva nyheter att ge; Jag börjar känna skillnad. Min förhoppning, och anledningen till att jag bad om att få börja igen, är att jag ska sluta köra in mig själv i väggen hela tiden och bara få ett andetag att tänka klart när allt kommer rusande. Jag har definitivt fortfarande huvudet rakt igenom betongväggen, men förhoppningsvis kan detta hjälpa mig få lite lugn så jag kan återhämta mig snabbare och kanske slippa göra om det.
Vi åkte förbi hos mamma och Pelle för att plocka av lite vindruvor (såå goda!), innan vi åkte hemåt igen. Väl hemma kom Natta, så gick vi en promenad ihop innan hon och Hailey begav sig hemåt. Resten utav dagen bestod av att ta det lugnt, laga mat och ha matkoma haha!
Idag har jag inga planer alls och vädret är grått och dystert, så jag funderar på att bara spela. Är riktigt sugen på att testa Deadlock, har sett lite när Youssef spelat och det ser så himla roligt ut, så funderar på att prova, om hjärnan kan sluta vara så mosig bara haha. Skulle även behöva färga håret, så ska försöka orka det med. Är så himla seg idag, men hänger väl i då mina bihålor fortfarande är förstörda. Lite ska jag väl få gjort iallafall!
Vad gör ni idag?
Igår morse vaknade jag med ett ryck då jag glömt ställa mina larm och vaknade 1,5h senare än planerat haha. Men det gick bra ändå! Gick ned och hämtade Haileybus, och sedan myste vi med musik i soffan medan jag gjorde mig i ordning och drack morgonkaffet.
Klockan 10 var det dags för medicinuppföljning med sköterskan, så jag åkte ned dit medan Hailey sov med Youssef. Efter mer än en månad med ADHD-medicin hade jag äntligen lite positiva nyheter att ge; Jag börjar känna skillnad. Min förhoppning, och anledningen till att jag bad om att få börja igen, är att jag ska sluta köra in mig själv i väggen hela tiden och bara få ett andetag att tänka klart när allt kommer rusande. Jag har definitivt fortfarande huvudet rakt igenom betongväggen, men förhoppningsvis kan detta hjälpa mig få lite lugn så jag kan återhämta mig snabbare och kanske slippa göra om det.
Vi åkte förbi hos mamma och Pelle för att plocka av lite vindruvor (såå goda!), innan vi åkte hemåt igen. Väl hemma kom Natta, så gick vi en promenad ihop innan hon och Hailey begav sig hemåt. Resten utav dagen bestod av att ta det lugnt, laga mat och ha matkoma haha!
Idag har jag inga planer alls och vädret är grått och dystert, så jag funderar på att bara spela. Är riktigt sugen på att testa Deadlock, har sett lite när Youssef spelat och det ser så himla roligt ut, så funderar på att prova, om hjärnan kan sluta vara så mosig bara haha. Skulle även behöva färga håret, så ska försöka orka det med. Är så himla seg idag, men hänger väl i då mina bihålor fortfarande är förstörda. Lite ska jag väl få gjort iallafall!
Vad gör ni idag?
Hotellfrukost
2024-09-30 @ 13:18:30
Imorse kom älskade lilla Hailey hit, så vi åkte bort till Stadshotellet och käkade frukostbuffé -supergott och så himla mysigt! Perfekt start på dagen♥
En dag i svampskogen
2024-09-29 @ 17:14:37
Igår hämtade vi upp Wille för en dag i svampskogen. Det var en supermysig och härlig dag, och vi fick med oss en hel del svamp; Vi hittade både gula kantareller, trattisar, rödgul trumpet och svart trumpet, så det var roligt! Så fint att få lite egentid såhär♥
Idag är Youssef iväg, så jag har växlat mellan kaffe framför serie och att städa. Inser nu att jag glömt bort att äta, händer alltid när jag fastnar i något haha. Så jag ska försöka ta och slänga ihop lite mat strax!
Vad har ni hittat på i helgen?
Idag är Youssef iväg, så jag har växlat mellan kaffe framför serie och att städa. Inser nu att jag glömt bort att äta, händer alltid när jag fastnar i något haha. Så jag ska försöka ta och slänga ihop lite mat strax!
Vad har ni hittat på i helgen?
mys och outfit
2024-09-27 @ 12:25:56
Skogspromenad med min bättre hälft
Efter vad som känns som en evighet med influensa, är jag äntligen pigg nog för lite promenader igen. Så vi tog med oss Cera och gick en sväng i skogen, välbehövligt och mysigt som alltid!
Färgglad och frisk(are)
När jag äntligen orkade göra mig i ordning, klä mig i något annat än för stora mjukisar och ta mig ut så passade vi på att ta några bilder. Generellt så är min stil "färgglatt och skönt", så denna outfit är verkligen Jag.
Marknad med två favoriter
Jag och Carro har turats om att vara sjuka och har därför inte kunnat ses på flera veckor, men nu äntligen fick jag en förmiddag med både bästisen och gudsonen på marknad. Världens bästa glädjekällor dom där♥
Jag och Carro har turats om att vara sjuka och har därför inte kunnat ses på flera veckor, men nu äntligen fick jag en förmiddag med både bästisen och gudsonen på marknad. Världens bästa glädjekällor dom där♥
Skogspromenad med min bättre hälft
Efter vad som känns som en evighet med influensa, är jag äntligen pigg nog för lite promenader igen. Så vi tog med oss Cera och gick en sväng i skogen, välbehövligt och mysigt som alltid!
När jag äntligen orkade göra mig i ordning, klä mig i något annat än för stora mjukisar och ta mig ut så passade vi på att ta några bilder. Generellt så är min stil "färgglatt och skönt", så denna outfit är verkligen Jag.
senaste månaden
2024-09-24 @ 10:57:30
Mys med Hailey
Medan Natta suttit i skolbänken har Hailey fått komma och vara med oss, och det klagar vi verkligen inte på –världens mest goa och glada tjej. Finns ju inget som lyfter humöret såsom barn gör.
Ja jag vet att mitt ögonbryn ser halvt ut, och det är typ det. Under två månader har jag tappat extremt mycket hår -överallt. Mer än hälften utav håret på huvudet är borta, och jag fortsätter tappa stora tussar. På armar och ben har jag kala fläckar, och mina ögonbryn...ja. Gräsliga. Kroppen har verkligen slagit bakut mot sig själv och lär jag mig inte att hitta ett lugn inombords så lär stressen bli min död.
Hultsfred Marknad med familjen
Är det en tradition vi har i familjen så är det marknad, finns det ens något mysigare? Blir alldeles varm i kroppen bara jag tänker på det. Extra lycklig då jag inte bara hittade favoritkryddorna jag ville ha (blue cheese och parmesan, bästa!), utan även smaksatt kaffe! Köpte smakerna choklad och blueberry muffin, som jag nu blandar ihop med Arvid Nordquist Franskrost och kanel –det blir så sjukt gott. Ny besatthet!
Hursomhelst så hade vi en otroligt mysig dag i Hultsfred. Jag är så tacksam över att ha en så nära relation till familjen, det är verkligen någonting jag aldrig skulle ta för givet.
Stugmys och överraskning
Häromveckan hade Youssef en liten dipp; Han var trött, stressad och nedstämd. Han skulle jobba till 19, så jag sa att han kunde komma direkt till stugan istället så sov vi där. Jag gjorde mig i ordning och klädde mig lite extra fint, sedan åkte jag ut till stugan flera timmar tidigare och plockade undan, dukade fram med bröllopsdukarna och förberedde både mat och snacks. Jag lagade hel ugnsbakad lax (tillagad på låg temp), med vitlöksmarinerade morötter, prästpaj, blandsallad med mangovinägrett och fetaost, och crème fraiche. Till dricka tog jag med en flaska alkoholfritt vin som vi fick vid bröllopet och en flaska kylt vatten. Snacksen dukade jag upp på kakfat och lade filtar i soffan för att förbereda filmkväll. När han kom ut hade jag släckt ned hela stugan och istället tänt små ljus och lyktor överallt. Han blev så himla glad, och vi hade en supermysig kväll som avslutades framför "The Number 23" (en otroligt bra psykologisk thriller, tips!). På morgonen blev det spel till frukosten och vi hade det helt enkelt väldigt härligt. Sådana dagar är så viktiga för relationen, för oss själva och för hälsan överlag; Viktigt att spendera riktig kvalitetstid tillsammans.
Blandat mys och influensa
Oväntad svampplockning, kaffe, spel, frusen mango, fotoredigering och självklart dokumentärer i mängder. Frusen mango är så sjukt gott och perfekt när man har ont i halsen, så jag har suttit bänkad framför dokumentärer och snacksat på det. Och bilderna på Cera och Youssef...jag smälter. Tror någon älskar sin husse rätt så jättemycket faktiskt. Och kärleken är ju definitivt besvarad. Mina hjärtan.
Äntligen börjar jag må bättre (peppar peppar), även om jag inte direkt mår bra ännu. Men inatt har jag sovit min första natt utan att hosta tills jag nästan kräks, så det ser jag verkligen som en framgång. Bihålorna är fortfarande förstörda, men det brukar hålla i någon månad för mig så det har jag ändå räknat med. Jag är trött, öm i kroppen, konstant huvudvärk, skitont i öronen, kan inte gå mer än tio minuter utan att snyta mig och får ont i halsen/stämbanden om jag pratar längre stunder, men jag mår ändå bättre. Dag 10 av influensan och jag börjar piggna till, äntligen!
Mys med Hailey
Medan Natta suttit i skolbänken har Hailey fått komma och vara med oss, och det klagar vi verkligen inte på –världens mest goa och glada tjej. Finns ju inget som lyfter humöret såsom barn gör.
Ja jag vet att mitt ögonbryn ser halvt ut, och det är typ det. Under två månader har jag tappat extremt mycket hår -överallt. Mer än hälften utav håret på huvudet är borta, och jag fortsätter tappa stora tussar. På armar och ben har jag kala fläckar, och mina ögonbryn...ja. Gräsliga. Kroppen har verkligen slagit bakut mot sig själv och lär jag mig inte att hitta ett lugn inombords så lär stressen bli min död.
Hultsfred Marknad med familjen
Är det en tradition vi har i familjen så är det marknad, finns det ens något mysigare? Blir alldeles varm i kroppen bara jag tänker på det. Extra lycklig då jag inte bara hittade favoritkryddorna jag ville ha (blue cheese och parmesan, bästa!), utan även smaksatt kaffe! Köpte smakerna choklad och blueberry muffin, som jag nu blandar ihop med Arvid Nordquist Franskrost och kanel –det blir så sjukt gott. Ny besatthet!
Hursomhelst så hade vi en otroligt mysig dag i Hultsfred. Jag är så tacksam över att ha en så nära relation till familjen, det är verkligen någonting jag aldrig skulle ta för givet.
Stugmys och överraskning
Häromveckan hade Youssef en liten dipp; Han var trött, stressad och nedstämd. Han skulle jobba till 19, så jag sa att han kunde komma direkt till stugan istället så sov vi där. Jag gjorde mig i ordning och klädde mig lite extra fint, sedan åkte jag ut till stugan flera timmar tidigare och plockade undan, dukade fram med bröllopsdukarna och förberedde både mat och snacks. Jag lagade hel ugnsbakad lax (tillagad på låg temp), med vitlöksmarinerade morötter, prästpaj, blandsallad med mangovinägrett och fetaost, och crème fraiche. Till dricka tog jag med en flaska alkoholfritt vin som vi fick vid bröllopet och en flaska kylt vatten. Snacksen dukade jag upp på kakfat och lade filtar i soffan för att förbereda filmkväll. När han kom ut hade jag släckt ned hela stugan och istället tänt små ljus och lyktor överallt. Han blev så himla glad, och vi hade en supermysig kväll som avslutades framför "The Number 23" (en otroligt bra psykologisk thriller, tips!). På morgonen blev det spel till frukosten och vi hade det helt enkelt väldigt härligt. Sådana dagar är så viktiga för relationen, för oss själva och för hälsan överlag; Viktigt att spendera riktig kvalitetstid tillsammans.
Blandat mys och influensa
Oväntad svampplockning, kaffe, spel, frusen mango, fotoredigering och självklart dokumentärer i mängder. Frusen mango är så sjukt gott och perfekt när man har ont i halsen, så jag har suttit bänkad framför dokumentärer och snacksat på det. Och bilderna på Cera och Youssef...jag smälter. Tror någon älskar sin husse rätt så jättemycket faktiskt. Och kärleken är ju definitivt besvarad. Mina hjärtan.
Äntligen börjar jag må bättre (peppar peppar), även om jag inte direkt mår bra ännu. Men inatt har jag sovit min första natt utan att hosta tills jag nästan kräks, så det ser jag verkligen som en framgång. Bihålorna är fortfarande förstörda, men det brukar hålla i någon månad för mig så det har jag ändå räknat med. Jag är trött, öm i kroppen, konstant huvudvärk, skitont i öronen, kan inte gå mer än tio minuter utan att snyta mig och får ont i halsen/stämbanden om jag pratar längre stunder, men jag mår ändå bättre. Dag 10 av influensan och jag börjar piggna till, äntligen!
Tips för en regnig höstdag: 5 sevärda dokumentärer
2024-09-22 @ 17:43:48
Denna dokumentärserie granskar några utav världens farligaste mördare och låter oss genom nyhetsinslag, förhör och intervjuer följa utredningens gång. Genom varje avsnitt får vi ta del utav expertutlåtanden som ingående analyserar och diskuterar de tecken på antisocial personlighetsstörning, även kallat psykopati, som gärningsmännen uppvisar.
Specialavsnitt som dyker in i specifika teman:
Now They Lay Me Down To Sleep -Part 1 and 2, S1 A8-9
Den dödsdömde fången John Hummel går med på en sista intervju bara veckor innan hans bestämda avrättning.
How To Spot A Psychopath, S5 A11
I detta avsnitt listas och undersöks några utav de vanligaste dragen hos en psykopat, och ges exempel på genom ökända brottslingar och mördare som tidigare nämnts under seriens gång.
Ties That Bind, S7 A9
Här gräver experter i de brott som begåtts utav så kallade "familjeförintare"; Psykopater som utan skuld mördar sina egna familjer.
Birth of a Psychopath, S8 A10
Experter undersöker de tidiga varningstecknen hos psykopatiska mördare som grips som tonåringar och unga vuxna. Vilka tecken finns det?
I denna korta men gripande dokumentär dyker vi in i en värld utav tvångs- och barnäktenskap i USA, genom intervjuer med och historier från de som genomgått och tagit sig ur det.
Vad tyckte jag om dokumentären?
För några månader sedan skulle jag skriva en argumentativ uppsats om arrangerade äktenskap för min engelskakurs. Då jag inte hade någon ingående kunskap i ämnet ägnade jag självklart många timmar åt research. Jag snubblade då över denna dokumentär, som sedan blev grundpelaren kring vilken jag byggde och utvecklade mina argument. Jag hade önskat att den var lite längre, men trots sin korta tid (1h 16m) så anser jag att den har en välbyggd struktur som är lätt att följa och samtidigt berör på djupet. Jag har sett att andra anser att den återkommande performancekonsten (dansen) gör det rörigt, men jag är av motsatt åsikt; Jag tycker att den sammanbinder delarna och uttrycksfullt beskriver det som annars är svårt att sätta ord på. Sammanfattningsvis tycker jag att detta är en välgjord, sorglig, stark och otroligt viktig dokumentär som alla borde se.
Läs mer om dokumentären på https://www.knotsthefilm.com/
Keep Sweet: Pray and Obey (2022) (Svensk titel: Keep Sweet: I polygamisektens klor)
Miniserie i 4 delar, finns att se på Netflix
Betyg på IMDb: 7,3 / 10
Dokumentären i fyra delar undersöker sekten Fundamentalistiska Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (även kallad FLDS), och specifikt den numer fängslade ledaren Warren Jeffs' väg till makt och extrem kontroll. Det är en sekt fylld utav förtryck, manipulation, hjärntvätt, barnäktenskap, tvångsäktenskap, sexuella övergrepp, incest och pedofili. Hur blev det såhär?
Vad tyckte jag om dokumentären?
"Keep Sweet: Pray and Obey" är lika välarbetad och analyserande som den är chockerande och förskräcklig. Då jag har en viss fascination kring sekter hade jag läst en hel del om FLDS redan innan miniserien släpptes och var därför snabb att se dokumentären. Den ger verkligen en djupare insyn i denna hjärtskärande och brutala sekt, samt den sjuka man som med järnhand styr medlemmarnas varje andetag. Det är en dokumentärserie som är otroligt sevärd, men som definitivt är tung att se.
Om du istället vill lyssna på poddar som berör FLDS kan jag tipsa om dessa, klicka på länkarna nedan:
Spöktimmen: Sekter 4 (De berättar om FLDS fr.o.m 24:40). På svenska.
Sekter: FLDS - Polygamisekten På svenska.
Unfinished: Short Creek (E1) –Detta är en podcastserie i 10 delar som kort sagt undersöker nuvarande och f.d medlemmar i FLDS, relationen sinsemellan i området där de bor, samt påverkan efter Warrens gripande. På engelska.
Experter inom kroppsspråk, tal och rättsmedicinsk psykologi analyserar och ger ett bredare och mer ingående perspektiv på omtalade fall och kända brottslingar.
Nu är hösten äntligen här, och för mig finns det ingenting som känns mer höstigt än fluffiga tröjor, soppor/grytor, vackra landskap -och såklart dokumentärer. Jag frossar i dokumentärer och true crime-poddar varje höst. True crime, sekter och psykologi är mina favoritämnen –mixa dem i samma dokumentär och jag kommer sitta klistrad. Det finns oändliga många dokumentärer och poddar som är värda en titt, men här kommer...
Fem dokumentärer jag inte kan slita mig ifrån:
Fem dokumentärer jag inte kan slita mig ifrån:
Signs Of A Psychopath (2020-2024)
7 säsonger (1-5, 7-8) finns att se på Max
Betyg på IMDb: 7,6 / 10
Denna dokumentärserie granskar några utav världens farligaste mördare och låter oss genom nyhetsinslag, förhör och intervjuer följa utredningens gång. Genom varje avsnitt får vi ta del utav expertutlåtanden som ingående analyserar och diskuterar de tecken på antisocial personlighetsstörning, även kallat psykopati, som gärningsmännen uppvisar.
Specialavsnitt som dyker in i specifika teman:
Now They Lay Me Down To Sleep -Part 1 and 2, S1 A8-9
Den dödsdömde fången John Hummel går med på en sista intervju bara veckor innan hans bestämda avrättning.
How To Spot A Psychopath, S5 A11
I detta avsnitt listas och undersöks några utav de vanligaste dragen hos en psykopat, och ges exempel på genom ökända brottslingar och mördare som tidigare nämnts under seriens gång.
Ties That Bind, S7 A9
Här gräver experter i de brott som begåtts utav så kallade "familjeförintare"; Psykopater som utan skuld mördar sina egna familjer.
Birth of a Psychopath, S8 A10
Experter undersöker de tidiga varningstecknen hos psykopatiska mördare som grips som tonåringar och unga vuxna. Vilka tecken finns det?
Vad tyckte jag om dokumentären?
Från första avsnittet var jag helt fast, förmodligen då denna dokumentärserie innehåller den perfekta mixen utav förfäran, brott och psykologi. Den är otroligt informativ utan att någonsin bli långdragen, vilket gör det lätt att behålla intresset och hänga med. Detta är, enligt mig, en utav de absolut bästa dokumentärserier som gjorts.
Knots: A Forced Marriage Story (2020)
1 timme 16 minuter, finns att se på bl.a Youtube (länk)
Betyg på IMDb: 7,4 / 10
I denna korta men gripande dokumentär dyker vi in i en värld utav tvångs- och barnäktenskap i USA, genom intervjuer med och historier från de som genomgått och tagit sig ur det.
Vad tyckte jag om dokumentären?
För några månader sedan skulle jag skriva en argumentativ uppsats om arrangerade äktenskap för min engelskakurs. Då jag inte hade någon ingående kunskap i ämnet ägnade jag självklart många timmar åt research. Jag snubblade då över denna dokumentär, som sedan blev grundpelaren kring vilken jag byggde och utvecklade mina argument. Jag hade önskat att den var lite längre, men trots sin korta tid (1h 16m) så anser jag att den har en välbyggd struktur som är lätt att följa och samtidigt berör på djupet. Jag har sett att andra anser att den återkommande performancekonsten (dansen) gör det rörigt, men jag är av motsatt åsikt; Jag tycker att den sammanbinder delarna och uttrycksfullt beskriver det som annars är svårt att sätta ord på. Sammanfattningsvis tycker jag att detta är en välgjord, sorglig, stark och otroligt viktig dokumentär som alla borde se.
Läs mer om dokumentären på https://www.knotsthefilm.com/
Keep Sweet: Pray and Obey (2022) (Svensk titel: Keep Sweet: I polygamisektens klor)
Miniserie i 4 delar, finns att se på Netflix
Betyg på IMDb: 7,3 / 10
Vad tyckte jag om dokumentären?
"Keep Sweet: Pray and Obey" är lika välarbetad och analyserande som den är chockerande och förskräcklig. Då jag har en viss fascination kring sekter hade jag läst en hel del om FLDS redan innan miniserien släpptes och var därför snabb att se dokumentären. Den ger verkligen en djupare insyn i denna hjärtskärande och brutala sekt, samt den sjuka man som med järnhand styr medlemmarnas varje andetag. Det är en dokumentärserie som är otroligt sevärd, men som definitivt är tung att se.
Om du istället vill lyssna på poddar som berör FLDS kan jag tipsa om dessa, klicka på länkarna nedan:
Spöktimmen: Sekter 4 (De berättar om FLDS fr.o.m 24:40). På svenska.
Sekter: FLDS - Polygamisekten På svenska.
Unfinished: Short Creek (E1) –Detta är en podcastserie i 10 delar som kort sagt undersöker nuvarande och f.d medlemmar i FLDS, relationen sinsemellan i området där de bor, samt påverkan efter Warrens gripande. På engelska.
A Faking It Special (2021-2024)
Serie i fristående avsnitt, finns att se på Max
Betyg på IMDb saknas
Experter inom kroppsspråk, tal och rättsmedicinsk psykologi analyserar och ger ett bredare och mer ingående perspektiv på omtalade fall och kända brottslingar.
Vad tyckte jag om dokumentären?
Denna dokumentärserie faller mig rätt i smaken då den diskuterar brott genom de mer psykologiska aspekterna, samt hur vi omedvetet avslöjar oss själva genom kroppsspråk, mimik, tonläge och ordval. Om man, som jag, fascineras utav dessa saker så är denna dokumentär extremt intressant och lätt att fastna vid. Det ska dock tilläggas att jag inte ännu sett de fyra nyaste avsnitten (från 2024), främst då jag precis upptäckte att det komit fler. Men nu vet jag vad jag kommer att se på ikväll iallafall!
Your Worst Nightmare (2014-2020)
5 säsonger (2-6), finns att se på Max
Betyg på IMDb: 7,1 / 10
Genom en kombination utav berättande, dramatiserande och verkliga intervjuer återskapas hårresande, oväntade och brutala brott.
Vad tyckte jag om dokumentären?
Detta är en dokumentärserie jag tipsat om förut, då jag tycker att den är väldigt bra. Dramatiseringen utav olika händelseförlopp tillsammans med berättarrösten gör det väldigt enkelt att följa varje avsnitt och får det att kännas som en blandning mellan tv-serie och dokumentär. Många utav brotten som skildras i serien är fall som kanske inte alltid blivit så omtalade eller uppmärksammade globalt, vilket också gör den mer intressant. "Your Worst Nightmare" är en utav mina favoriter, men jag skulle ändå våga påstå att den är lite av en "nybörjardokumentär", om ni förstår hur jag menar? Den är inte speciellt ingående, utan fokuserar mest på berättandet utav fallen. Med det sagt vill jag ändå, ännu en gång, understryka att den är väldigt bra.
Sidenote: De flesta avsnitt är väldigt hemska, obehagliga och/eller brutala, men det som etsat sig fast i mig är S2 A3: Unexpected Company. Det berättar den fruktansvärda historien om hur paret Sumner utnyttjas, kidnappas och mördas på det mest hjärtlösa sätt –och ändå håller fast vid sin kärlek till sista andetaget. När jag ser det vrider sig magen och jag bryter ihop, det gör fysiskt ont i mig att se på. Kanske drar jag paralleller till mina egna föräldrar som är i samma ålder, kanske för att sättet de dör alltid varit min största mardröm, eller kanske helt enkelt för att det är ett hjärtskärande fall. Oavsett anledning så får jag en klump i bröstet bara av att tänka på det.
Källor och bilder, kronoligiskt listade efter inlägget:
[Signs of a Psychopath]
Bild. Åtkomstdatum 2024-09-22 från https://www.comingsoon.net/wp-content/uploads/sites/3/2024/01/Signs-of-a-Psychopath-Season-4.jpg
IMDb, Signs of a Psychopath. Åtkomstdatum 2024-09-22 från https://www.imdb.com/title/tt13530014/?ref_=fn_al_tt_1
Max, Signs Of A Psychopath, (2020-2024). Åtkomstdatum 2024-09-22 från https://www.max.com/se/sv/shows/signs-of-a-psychopath/3d1d8419-deed-410b-a4c8-9815cb21af8b
[Knots: A Forced Marriage Story]
Bild. Åtkomstdatum 2024-09-22 från https://metadata-static.plex.tv/4/gracenote/495c4cafdbb233dd1f3407723153680d.jpg
IMDb, Knots: A Forced Marriage Story. Åtkomstdatum 2024-09-22 från https://www.imdb.com/title/tt10016640/?ref_=fn_al_tt_1
KNOTS: A FORCED MARRIAGE STORY Award Winning Full Exclusive Documentary English HD 2021. (2020). Åtkomstdatum 2024-09-22 från https://www.youtube.com/watch?v=pF7JIANcLaU
Knots: A forced marriage story Website (2020). Åtkomstdatum 2024-09-22 från https://www.knotsthefilm.com/
[Keep Sweet: Pray and Obey]
Bild. Åtkomstdatum 2024-09-22 från https://truecrimesource.com/wp-content/uploads/2023/02/Keep-Sweet-Pray-and-Obey.jpg
IMDb, Keep Sweet: Pray and Obey. Åtkomstdatum 2024-09-22 från https://www.imdb.com/title/tt20560404/?ref_=nv_sr_srsg_0_tt_8_nm_0_in_0_q_keep%2520sweet
Netflix, Keep Sweet: Pray and Obey, (2022). Åtkomstdatum 2024-09-22 från https://www.netflix.com/title/81292539
[A Faking It Special]
Bild/Screenshot. Åtkomstdatum 2024-09-22 från https://www.max.com/
Max, A Faking It Special, (2021-2024). Åtkomstdatum 2024-09-22 från https://play.max.com/search/result?q=a+faking+it+special
[Your Worst Nightmare]
Bild. Åtkomstdatum 2024-09-22 från https://static.digit.in/OTT/v2/images/tr:w-1200/your-worst-nightmare-751709.jpg
IMDb, Your Worst Nightmare. Åtkomstdatum 2024-09-22 från https://www.imdb.com/title/tt4111430/
Max, Your Worst Nightmare, (2014-2020). Åtkomstdatum 2024-09-22 från https://play.max.com/show/94d7e7b2-ca5a-4897-b981-d6001b0d37ea
b t s
2024-09-22 @ 11:03:58
Efter en vecka med influensa börjar jag bli bättre (framförallt tack vare de antiinflammatoriska jag tar var fjärde timme), men fortfarande inte bra. Har inte sovit ordentligt på flera dagar då jag har sån jäkla hosta hela nätterna, så var jag inte mosig i hjärnan innan så är jag det definitivt nu. Har blivit beroende av ett nytt mobilspel (spelar 99% harpan, spindelharpan och sudoku annars) så har suttit och spelat det och kollat 8 säsonger av en dokumentärserie haha. Är så extremt understimulerad både mentalt och fysiskt, men blir andfådd bara jag går runt kvarteret med Cera, så det blir väl vila och antiinflammatoriska (mot bihålorna) några dagar till.
Efter en vecka med influensa börjar jag bli bättre (framförallt tack vare de antiinflammatoriska jag tar var fjärde timme), men fortfarande inte bra. Har inte sovit ordentligt på flera dagar då jag har sån jäkla hosta hela nätterna, så var jag inte mosig i hjärnan innan så är jag det definitivt nu. Har blivit beroende av ett nytt mobilspel (spelar 99% harpan, spindelharpan och sudoku annars) så har suttit och spelat det och kollat 8 säsonger av en dokumentärserie haha. Är så extremt understimulerad både mentalt och fysiskt, men blir andfådd bara jag går runt kvarteret med Cera, så det blir väl vila och antiinflammatoriska (mot bihålorna) några dagar till.
undrar håller någon i mig när jag tvivlar
2024-09-18 @ 10:48:30
När jag sa att jag inte orkar mer än att stilla still just nu så menade jag det; Jag har på dessa influensadagar kollat fyra(!!) säsonger Scrubs och redigerat närmare sjuttio(!!) foton. Men då får jag ju något gjort iallafall, så det är roligt.
Vad tycker ni om bilderna? Den sista på Sabina är nog min favorit, jag verkligen älskar byxornas struktur, kameran i förgrunden, bakgrundsljuset, ansiktsuttrycket...allt.
Jag har knappt sovit inatt då det känts som öronen ska explodera (får alltid svinont i öronen efter några dagars bihåleinflammation). Lyckades slutligen slockna runt 02:30 och vaknade sen kl 7 när hostan och febern tog nya tag. Kör på antiinflammatoriskt och nässpray med några timmars mellanrum så blir ansiktet lite mindre svullet och jag kan åtminstone ha på mig glasögonen (ser alltid ut som jag blivit getingstucken i hela ansiktet annars). Youssef har kommit hem från jouren så vi ska åka ut till stugan en sväng strax så jag kan få lite frisk luft utan att behöva riskera att smitta ner alla grannar. Denna lilla smitta har slagit omkull familjen en efter en så det är bara Youssef kvar, men jag hoppas innerligt att han slipper undan! Verkar som om hela stan legat sjuka senaste veckorna ärligt talat, men det brukar ju bli så första månaden efter skolstart.
Hur mår ni? Har ni hållit er friska?
Jag har knappt sovit inatt då det känts som öronen ska explodera (får alltid svinont i öronen efter några dagars bihåleinflammation). Lyckades slutligen slockna runt 02:30 och vaknade sen kl 7 när hostan och febern tog nya tag. Kör på antiinflammatoriskt och nässpray med några timmars mellanrum så blir ansiktet lite mindre svullet och jag kan åtminstone ha på mig glasögonen (ser alltid ut som jag blivit getingstucken i hela ansiktet annars). Youssef har kommit hem från jouren så vi ska åka ut till stugan en sväng strax så jag kan få lite frisk luft utan att behöva riskera att smitta ner alla grannar. Denna lilla smitta har slagit omkull familjen en efter en så det är bara Youssef kvar, men jag hoppas innerligt att han slipper undan! Verkar som om hela stan legat sjuka senaste veckorna ärligt talat, men det brukar ju bli så första månaden efter skolstart.
Hur mår ni? Har ni hållit er friska?
Behind the scenes
2024-09-16 @ 16:34:00
Hela den färdiga musikvideon finns att se här: LÄNK
I maj fick jag äran att fota och filma lite behind the scenes när Sabinas musikvideo "Taxi" spelades in. Var en heldag med kameran i handen och verkligen roligt att få testa en annan typ av foto. Det har tagit lång tid innan bilderna lagts över från kameran, men nu äntligen är de överlagda och jag har börjat gå genom och redigera. Perfekt att sitta och pilla med nu när jag åkt på influensan och inte orkar mycket annat än att sitta still och sova, ungefär. Så här får ni ett gäng från första rummet/scenen.
Hela den färdiga musikvideon finns att se här: LÄNK
